Språklig mångfald som resurs i meningskapande lärprocesser

På IM programmet, språkgrupp 1 och 2 svenska som andraspråk, SSG, deltar vi i Sustainable Poetry och Agenda 2030.

I vårt arbete har vi valt ut fem mål som ska inspirera eleverna till att skapa dikter; se bild.

Eftersom en del elever är helt nyanlända utgår vi ifrån var eleverna språkligt befinner sig och därför skriver flera elever på sitt eget modersmål parallellt med svenska. Detta gör att eleverna får möjlighet att känna sig trygga i att utnyttja sitt eget modermål och sedan leta efter ord och uttryck i det svenska språket. Elevernas kreativitet och motivation för att lära sig svenska utmanas och de får möjlighet att arbeta med sina egna formuleringar.

Vi har försökt att på ett så lekfullt sätt som möjligt introducera dikter, trots att vi utgår från allvarliga och tänkvärda budskap. Tillsammans med Magdalena och Sten på Mediateket har eleverna utforskat Cut- Out Poetry, bokryggspoesi och Black- Out Poetry, vilket har varit mycket uppskattat. Dikterna har gett upphov till samtal kring hur språket kan användas och även till att förstå omvärlden. Eleverna tränas också i förmågan att försöka läsa mellan raderna och försöka leva sig in i vad de andra eleverna vill förmedla. En ytterligare vinst är att eleverna med stolthet gärna tränar uttal och deklamerar sina dikter för varandra. Vi märker att poesi och dikter frigör många tankar om livet för eleverna. De får möjlighet att uttrycka känslor och åsikter som berör dem. 

Alice El Khouri och Riitta Lohi Koskinen, lärare i svenska som andraspråk

”Viljan att höras, revolutionera och skapa”

Möta

Vi utforskade vad som händer på poesibloggen och pratade om hur samskapandet för en hållbar framtid växer för varje dag! Jätteroligt! Vi pratade också om vårt spännande samarbete med Världsnaturfonden, WWF.

Därefter fick eleverna möta något nytt som länkades samman med tidigare erfarenheter. (Vi har tidigare utforskat estradpoesi och tagit del av hur det går till att tävla i poesi). Jag frågade eleverna; vad är Revolution Poetry? och visade omslaget på boken; se bild. Eleverna tänkte en stund och svarade: ”det är kamp”, ”unga som vill göra sina röster hörda precis som vi”, ”jag tänker förändring”, ”något starkt”… Vi pratade om ordet revolution och i detta sammanhang också om rättvisepatos, mod, och tron på samhörighet. Därefter samtalade vi om bildens budskap och började därefter gissa kring bokens författare. Efter några gissningar tog vi reda på det tillsammans. Det är unga och unga vuxna från Sveriges förorter som fått en konstnärlig arena för att göra sina röster hörda. ”Rätten att vi göra konst samt få plats i de rum där man marginaliserats eller hållits utanför har varit och är centrala frågor i vår kamp för rättvisa”, läser vi i boken.

Utforska och analysera

Jag valde dikten ”Dagens ungdomar” av Halima Shegow. Syftet var dels att stärka elevernas förmåga att förstå och analysera poesi; ”själens och sinnenas språk” och dels att bli inspirerade inför eget skapande framöver. Vi lyssnade först på hennes framförande via Youtube för att ta del av hennes kroppsspråk, stileffekter, publikkontakt m.m. Därefter lyssnade vi igen, men denna gång genom att följa med i texten. Mötet med dikten gjorde oss alla berörda på olika sätt, vilket öppnade upp för ett reflekterande samtal kring bland annat känslor och stämningar. Vi pratade utifrån ett kritiskt perspektiv; vad gör texter med oss människor och med världen? Till eleverna sa jag: möt dikten med nyfikenhet och öppenhet och ställ utforskande frågor.

Vilken känsla ger dikten och vad skapar känslan? Vad tänker du kring diktens budskap? Vilka mönster ser du i dikten och vilken effekt skapas? Eleverna lyfte olika perspektiv. Vidare närläste vi texten och hjälptes åt att plocka ut exempel ur texten, bland annat fick var och en välja ut en stark mening, som stöd för reflektion, resonemang, association och att ställa frågor till texten. (innehåll och språk, extra fokus på stilfigurer). Efter vårt gemensamma textsamtal tog eleverna nästa steg i processen och började analysera dikten de själva valt och som de i samband med World Poetry Day och vår poesifestival den 21 mars ska presentera som estradpoesi.

Kreativt skapande

Så härligt att blicka ut i rummet och se inspirerade elever som började analysera dikten de själva valt. Tänk om vi hade haft längre tid än 90 minuter. Tiden går fort när man har roligt! Fortsättning följer…

Vilka ”tecken på lärande” kan jag fånga? Här delar några elever med sig av sina tankar:

Att diskutera vad man läser är bra eftersom att man kan få hjälp med att förstå handlingen, budskapet eller att bara få ta del av andras tankar.

Idag fick jag veta hur man kan tolka en dikt på så många olika sätt. Vi arbetade med en dikt som vi fick både lyssna på och läsa, efter det så pratade vi om vad det handlade om. Jag lärde mig ett nytt sätt att läsa dikter, hur man tar reda på om det är en dikt och att man också kan sjunga lite med hjälp av dikter. Jag vill bli bättre på att skriva egna dikter…

Idag har vi jobbat med poesi där vi har läst en text och sedan diskuterat. Vad jag har lärt mig idag är hur man kan skapa en inre bild utifrån en dikt samt kunna diskutera mer. Det går lättare för varje gång fast det kan vara svåra texter, men det är därför vi övar.

12 minuter Black-Out!

En rast mellan lektionerna passade bra, en kvarts klass passade på att kludda och söka i jakten på de perfekta orden. Ta bort allt som man inte vill ha genom att täcka allt annat – vi kom överens om att det är poetiskt i sig! Här följer två av smakproven som jag fick dela.

Sten, Mediateket på Söderslättsgymnasiet

’Gick liksom hela tiden
Väntade på ren tortyr
Jag höll på att kedjas fast
av heltäckande chock
och jag kände hur stenansikten
ryckte i kedjorna.’
Linus

Blickarna talade med varandra
Stämningen ändrades
Märkliga blickar, sa jag en dag
Med en suck lutade hon sig framåt
Vi blir chockade av din tystnad
Zara