Om Sustainable Poetry

Sustainable Poetry är ett samskapande kultur- och bildningsprojekt som lyfter barns och ungas röster för en hållbar framtid och stärker deras medskapande i demokratin och samhällsutvecklingen på hållbar väg. Projektet bidrar till stärka lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola – med ett särskilt fokus på mål 4 och delmål 4.7 i Agenda 2030.

Här presenteras projektet av Maria Franzén, rektor på Tiundaskolan i Uppsala Kommun.

Poesiutmaningen – barn och unga gör sina röster hörda

Barn och unga behöver kunna orientera sig och agera i en komplex värld där konflikter mellan värden uppstår i samband med beslut inför framtiden. De behöver få förutsättningar att reflektera över olika lösningar på nuvarande och framtida utmaningar (Skolverket (2024) Utveckla undervisningen inom lärande för hållbar utveckling). De behöver också få möjlighet att komma till tals, bli lyssnade till och engageras i samhällsutvecklingen på hållbar väg.

Projektet skapar möjlighet för förskollärare, lärare, skolbibliotekarier med flera att engagera barn och unga i den årliga poesiutmaningen som presenteras av författare i samband med den internationella demokratidagen den 15 september (FN-dag som syftar till att stärka demokratin.) Poesiutmaningen grundas i barnkonventionens viktiga rättighetsprinciper – barnets bästa i fokus och synen på barn som aktiva subjekt. De har betydelsefulla tankar och åsikter om såväl sitt eget liv som vår gemensamma framtid. I barnkonventionen framgår bland annat att barn har rätt till åsikter och få inflytande och bli delaktiga i frågor som berör dem. Det här återspeglas även i skollagen (SFS 2010:800 kap 1) och skolans övriga styrdokument. I projektet är det således barns och ungas perspektiv som tar plats i det offentliga samtalet om samtiden och framtiden på hållbar väg.

Poesiutmaningen engagerar således barn och unga i ett demokratiskt och kritiskt språkarbete som håller ihop kunskaper och värden (skolans dubbla uppdrag) till en helhet. Genom poesiutmaningen engageras de i ett lärande för hållbar utveckling där hållbarhetskunskaper, kritisk litteracitet, multimodalt textskapande, poesi, språklig mångfald och estetiska uttrycksformer är i fokus. Dels utforskas hållbar utveckling i allmänhet och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i synnerhet, dels poesi som verktyg för att göra sin röst hörd och dels hur lärandet i skolan kan kopplas samman med demokratin och samhällsutvecklingen på hållbar väg.

Med bildning och det livslånga lärandet som ledstjärna

Att arbeta med poesiutmaningen handlar bland annat om att gestalta undervisningen så att den blir bildningsorienterad, genomsyrad av lärande för hållbar utveckling och förankrad i ett kritiskt och demokratiskt språkarbete. Bildningen är vårt gemensamma kritiska samtal, på samma gång politiskt och demokratiskt. Att veta tillsammans innebär att möjliggöra. Att inte veta är ett hinder för kunskapsbaserad handling (Sörlin, S (2019). Till bildningens försvar – Den svåra konsten att veta tillsammans. s. 175).

Barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling löper som en röd tråd genom arbetet med poesiutmaningen och svenskämnet får en framträdande roll i ämnesövergripande undervisning. Det demokratiska och kritiska språkarbetet (jfr. kritisk litteracitet) innebär att barn och unga får ökad förståelse för att språk och texter inte är neutrala utan bör förstås i förhållande till makt och att de kan läsa både med och mot texter. Att läsa med texter handlar om att förstå, analysera och värdera en text i sitt sammanhang medan att läsa mot texter innebär att “förstå texten som ett av många sätt att betrakta världen.” Det innebär bland annat att läsaren kan föreställa sig texten annorlunda så att den kan representera andra sätt att se på världen (Bergöö, K. & Jönsson, K (2017) Ett öga på texten, ett öga på framtiden. I “Svenska ett kritiskt ämne” av Nestlog Bergh, E. &Larsson, N. (red.) Genom att engageras i poesiutmaningen kan barn och unga utforska sig själva och den värld de lever i. Vidare få en röst i världen för att kunna påverka och förändra världen i hållbar riktning (Bergöö, Kerstin (2015) Kritiskt textarbete – att förstå och kunna förändra. Ingår i Skolverkets modul: Kritiskt textarbete- läsa, samtala och skriva (om) världen. s. 1).

Genom att arbeta med poesiutmaningen i undervisningen kan förskollärare och lärare således skapa möjligheter för barn och unga att bli nyfikna på att läsa, utforska och närma sig både poesi och komplexa hållbarhetsfrågor (utan enkla svar). Den utforskande och reflekterande läsningen kan öppna för barn och unga att närma sig och granska olika perspektiv samt undersöka olika handlingsmöjligheter tillsammans. På så vis stärks tilltron till den egna språkliga förmågan, värderingsförmågan och möjligheten att utveckla handlingskompetens. Den inre hållbarheten är en viktig del (jfr. Inner Development Goals (IDGs) och handlar om att komma närmare våra inre känslor, skapa nya perspektiv och reflektera över våra relationer till andra, världen och oss själva.

Poesi är ett utmärkt pedagogiskt verktyg som öppnar för bland annat rik språkutveckling. Den skapar ett “gemensamt” språk som gör det lättare att samtala om och uttrycka sig kring komplexa hållbarhetsutmaningar. Poesi är samtidigt mångfaldens språk och ger barn och unga en fantastisk möjlighet att utforska stilistiska element och många olika uttryckssätt, vilket ger undervisningen och det språkutvecklande arbetet en extra dimension. Genom lärande för hållbar utveckling (LHU) sammanvävt med poesi får barn och unga utveckla förmågan att ta sig an hållbarhetsfrågor på ett kritiskt, kreativt och meningsfullt sätt. LHU-undervisning kännetecknas av bland annat demokratiska arbetsprocesser, elevmedskapande, mångfald av pedagogiska metoder, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten och nära samverkan med det omgivande samhället.

Demokrati och nyskapande medborgardialog med fokus på att stärka barns och ungas samhällsengagemang

Kan poesi förändra? En viktig del i arbetet med poesiutmaningen är att barn och ungas röster når utanför förskolan och skolans väggar. Genom ett dynamiskt samskapande mellan förskola och skola, föreningsliv och andra omgivande samhällsaktörer främjas och stärks barns och ungas bildningsresa och kunskapsresa samtidigt som de ges möjlighet att vara med och skapa nya mötesplatser och forum där de kan göra sina röster hörda. Initiativet går hand i hand med förskolans och skolans styrdokument, barnkonventionen och de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken, likaså i de gemen­samma målen inom det ungdomspolitiska samarbetet i EU; alla barn och unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Barns och ungas medskapande kan inte nog betonas för att hitta hållbara lösningar på komplexa samhällsutmaningar här och nu och i framtiden. Det är således en viktig fråga för alla kommuner dels för att leva upp till barnkonventionen, dels för att skapa tillit till det demokratiska systemet och dels för att utveckla ett tryggt och hållbart samhälle – med barnens bästa i fokus. Syftet är att de ska få möjlighet att utvecklas som kunniga, kritiska, engagerade och medmänskliga medborgare i en ständigt föränderlig och komplex värld.

Vilken betydelse har kulturen för demokrati och hållbar utveckling? Ytterligare en viktig del i arbetet med poesiutmaningen är att barn och unga får tillgång till olika kulturella och konstnärliga uttrycksformer och möjligheter till eget skapande i förskolan och skolan. I läroplanerna framgår att barn och unga ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. […] En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Det framgår även att barn och unga ska få ägna sig åt eget skapande (Skolverket – Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet).

Digitala resurser som stärker lärande, utveckling och välbefinnande

I läroplanerna framgår att barn och unga ska ges möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutvecklingen. Hur det kan gå till är ytterligare en fråga som utforskas på flera olika sätt i arbetet med poesiutmaningen. Det handlar om väl valda digitala aktiviteter som fyller en viktig funktion för lärande, utveckling och välbefinnande. Forskning visar att digitala lärresurser kan stimulera elevers motivation, engagemang och lärande om det sker inom ramen för en medveten och genomtänkt pedagogisk idé (Skolverket (2021) Digitala lärarresurser kan främja engagemang och motivation). Genom att nyttja digitala resurser på ett optimalt sätt har således arbetet med poesiutmaningen skalats upp i många förskolor och skolor såväl lokalt och nationellt som internationellt. Genom ett dynamiskt samskapande inom projektet har även följande digitala lärresurser skapats:

LÄRRESURS – Barn och unga har tillgång till en digital resurs med innehåll framtaget tillsammans med lärare, skolbibliotekarier författare, poeter, LHU-utbildare med flera. Barn och unga blir också aktiva medskapare genom att de lämnar önskemål på innehåll och är med och utvecklar innehållet på sidan genom att blogga. Här är ett exempel Hur min dikt om klimathopp blev till av Julia Melén i åk 2.

POESIANTOLOGIER – Varje läsår resulterar arbetet med poesiutmaningen i en digital poesiantologi för alla som väcker nyfikenhet kring hållbarhet och att läsa, skapa och dela poesi. Poesiantologin, som skapas tillsammans med barn och unga, lyfter fram våra unga medborgares röster för en hållbar framtid. Att lyssna på barns och ungas tankar och idéer är nyckeln till att forma en framtid som vi alla kan vara stolta över. Tro på förändring, steg för steg, varje insats räknas, varje val du gör. Vår jord är vårt enda hem. Nu skapar vi hopp, skriver Daisy i dikten Hopp för klimatet som finns i poesiantologin Klimathopp – poesi för en hållbar framtid av barn och unga. Genom det digitala formatet blir antologin tillgänglig för alla barn och unga.

POP UP POETRY – är en digital global aktivitet som sammanför barn, unga och vuxna (över generationer och landsgränser) i att läsa, skapa och dela dikter med varandra i samband med Världspoesidagen den 21 mars varje år. (Det är barnens och ungdomarnas dikter som delas.) I projektets Facebook – grupp finns möjlighet att dela dikter med varandra, men även i andra digitala kanaler och sociala medier. Vi länkar samman POP UP POETRY-aktiviteterna med följande hashtag: #sustainablepoetry Dessutom förmedlas de utvalda bidragen till årets poesiantologi genom POP UP POETRY – det är vuxna förebilder som lyfter barns och ungas röster för en hållbar framtid. Här läser författaren och poeten Mats Söderlund Hugos (åk 8) dikt: Hopp om en säkrare framtid.

Professionella lärandegemenskaper för undervisningsutveckling inom lärande för hållbar utveckling och poesi

Hur kan förskolan och skolan arbeta med både kunskapsutvecklingen och den demokratiska värdegrunden som helhet? Hur kan förskollärare och lärare genom demokratiska processer i undervisningen ge barn och unga möjlighet att dels närma sig hållbarhetsfrågor på ett självständigt och reflekterande sätt, dels utforska estetiska uttrycksmöjligheter och dels genom att skapa poesi uttrycka sig kring en hållbar framtid? Hur kan svenskämnet få en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning? Det här är centrala frågeställningar som utforskas av förskollärare, lärare med flera genom arbetet med poesiutmaningen i undervisningen.

Sustainable Poetry vidareutvecklas som ett resultat av professionella lärandegemenskaper för undervisningsutveckling inom lärande för hållbar utveckling. Ett gemensamt fokus är att utforska olika vägar till det gemensamma målet, bygga kunskaper och reflektera kring det som kan utveckla kvaliteten i undervisningen. Fokus riktas mot att “förstå kopplingarna mellan undervisningens form och innehåll, hur olika elever reagerar på undervisningen och vad de faktiskt lär sig” (Skolverket (2023) Kollegialt lärande för ledarskap i undervisningen).

Att engagera barn och unga i poesiutmaningen handlar om att förskollärare och lärare med stöd i forskningen designar för ett inkluderande, kritiskt, demokratiskt och multimodalt textarbete i undervisningen som bidrar till att barn och unga ska förstå sig själva och den värld de lever i och att de ska få en röst i den världen för att kunna påverka och förändra (Bergöö, K. (2015) Kritiskt textarbete – att förstå och kunna förändra. Lärportalen. Skolverket, s. 1). Genom undervisningen ges barn och unga möjlighet att lära sig om demokrati och hållbar utveckling och genom att skapa egna dikter synliggörs deras röster i frågor som berör deras liv och vår gemensamma framtid. De engageras således i en positiv gemenskap kring frågor som är viktiga i deras liv här och nu och i framtiden – med det gemensamma målet i sikte – samskapandet av en hållbar framtid.

Det samskapande arbetet sker utifrån ett holistiskt och ämnesövergripande perspektiv med bildning, hållbarhet, språklig mångfald och digitala resurser som nav i undervisningen – med ett nära samarbete med omgivande samhällsaktörer exempelvis föreningar, bibliotek, museum och näringsliv. Undervisningen kännetecknas av relevans och är kopplad till verkligheten utanför skolan. Svenskämnet har som tidigare nämnts en framträdande roll i den ämnesövergripande undervisningen och skolbibliotekarierna och bibliotekarier är exempelvis en självklar resurs i undervisningen och finns till för att bland annat stärka barns och ungas språkliga och digitala kompetens, likaså för att bidra till det demokratiska och bildande uppdraget. Elevhälsan är en annan professionell resurs som knyts till projektet, bland annat för att möta barns och ungas olika behov och förutsättningar och skapa rum för medskapande på lika villkor. Det multiprofessionella samskapandet som stärks genom projektet bidrar till beprövad erfarenhet – dvs. professionernas egen kunskap och erfarenhet som växer fram över tid. Det är också genom det multiprofesionella samskapandet som en digital lärresurs byggs upp. Projektet öppnar således upp för ett långsiktigt, systematiskt och hållbart samskapande med Barnkonventionen som grund där vi bemöter, kommunicerar och gör barn och unga delaktiga i samhällsutvecklingen utifrån deras perspektiv.

I det här projektet är professionella lärandegemenskaper (PLC) över skolgränser och landsgränser i fokus. Nätverket som byggs upp främjar och stärker en professionell gemenskap med fokus på att utveckla undervisningen inom lärande för hållbar utveckling och poesi. Genom att medverka i en PLC över skolgränserna kan den vanliga “isoleringen” som många förskollärare och lärare upplever brytas. En PLC inom Sustainable Poetry erbjuder ett nätverk av kollegor som gärna delar kunskaper, erfarenheter, samskapar och ger stöd och respons till varandra i arbetet med poesiutmaningen. En stor fördel är möjligheten att skala upp innovativa metoder och idéer från olika skolmiljöer och bepröva erfarenheter. Genom att medverka i en PLC över skolgränserna kan förskollärare och lärare således få tillgång till professionellt stöd, lärande och utveckling. De kan lära sig av varandra och reflektera över sin undervisning i en bredare kontext, vilket kan öka både deras yrkesskicklighet och arbetsglädje. Medskapande förskollärare och lärare skapar fortlöpande ny kunskap om eleverna och deras lärande, och där man tar ett kollektivt ansvar för att tillsammans utveckla undervisningen och elevernas lärande (Skolverket (2022) Lärandegemenskaper leder till ökad undervisningskvalitet).

Möjligheten att skapa ett hela skolan perspektiv – Skolledarnas viktiga roll

Projektet skapar möjlighet för skolledare att tillsammans med medarbetare i förskolan/ skolan skapa en “a whole school approach”, dvs. att få med hela förskolan eller skolan i ett dynamiskt samskapande kring skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag, kunskapsuppdraget och undervisningsutveckling inom lärande för hållbar utveckling. Här finns mer inspiration för att ta klivet och skapa denna möjlighet: Hela skolan för hållbar utveckling.

Hur startade projektet och hur vidareutvecklas det?

Läs om hur projektet startade: Startskottet för Sustainable Poetry och hur den ideella föreningen Sustainable Poetry har fortsatt att vidareutveckla projektet tillsammans med förskolor, skolor och omgivande samhällsaktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.