“Krångla inte till det”, lyder budskapet som forskarna Ann Boglind och Anna Nordlund förmedlar när det gäller att arbeta med poesi i undervisningen. Dikter talar till sina läsare – “allt behöver inte begripas och tolkas” – njut av “språkets rytmer, klanger och bilder”, skriver de i Låt dikten komma till oss! Poesi och poesididaktik genom hela grundskolan som ingår i Skolverkets modul: Tidig läsundervisning.
Boglind och Nordlund skriver vidare att diktläsning och samtal om dikter ofta upplevs som något svårt för lärare och elever (se t.ex. Wolf 2004, Cremin 2010, Sigvardsson 2020), men menar att det inte behöver vara så. De förmedlar att det är ganska enkelt att skapa en positiv inställning till dikter om man har mycket gemensam läsning med eleverna, följt av utforskande samtal där alla elever får vara med och dela sina upplevelser och tankar samt ger dem möjlighet att arbeta med kreativa och praktiska uppgifter. Om eleverna får pröva på att själv skriva dikter stärks således känslan för genren.
“Poesi berikar människan; både att läsa och skriva” […] Poesi är utforskning och upptäcktsresa. Det är lek och experiment”, skriver Suzanne Parmenius Swärd i Övning i ordens kraft (artikel i Svenskläraren, nr 3-2016) och jag kan bara hålla med efter att ha arbetat engagerat med poesi i undervisningen i snart 20 år, både i grundskolan och i gymnasieskolan. Parmenius Swärd skriver vidare att “för läraren i svenska handlar poesi i undervisningen om att våga” – våga lita på att poesiundervisningen leder till lärande och utveckling. Jag tycker om följande beskrivning; “Poesi är ingen genre som ska fixas, utan istället övning i ordens kraft och påverkan.” Det stämmer så väl in på det som sker när eleverna engageras i den årliga poesiutmaningen inom projektet Sustainable Poetry. Poesiutmaningen ger elever möjlighet att utforska och uttrycka sig kring centrala teman som speglar de utmaningar och möjligheter vi står inför i dagens samhälle. Poesi blir således ett kreativt sätt att stärka elevernas röster i demokratin och samhällsutvecklingen på hållbar väg.
I Poesins språk som motvikt till populism skriver läraren Peter Nyberg (artikel i Svenskläraren, nr 3-2016) att den som behärskar poesins språk med dess symbolik och undertexter kan också genomskåda den uppsjö av bilder, propaganda och politisk populism det moderna samhällets medborgare utsätts för.” I artikeln beskriver Nyberg vad poesin särskilt bidrar med för att stärka elevernas förståelse; “Poesins idé är att läsarna ska vara medskapande i de ofta begränsade textmängderna och att just undertexten ska fungera som den betydelsebärande delen av dikten.” För att lära elverna “poesins språk” skapade Nyberg och hans kollegor en poesitävling på skolan som både gav eleverna möjlighet att utforska poesi och lärarna möjlighet att undervisa i poesi. Det hela mynnade ut i en poesiantologi. Det här påminner mycket om det kreativa samskapandet som pågår inom projektet Sustainable Poetry.
Poesiutmaningen i Sustainable Poetry är tillgänglig för alla förskolor och skolor och öppnar för ett berikande samskapande mellan lärare kring just poesiundervisning. Dessutom slår vi två flugor i en smäll och utforskar hur poesi och hållbarhet kan vävas samman och stärka både poesi och lärande för hållbar utveckling genom alla skolstadier. I projektet utforskar vi också hur svenskämnet kan få en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning – där elevernas röster och medskapande är i fokus. På många sätt handlar det om att våga “gå vilse och förundras tillsammans med eleverna”, vilket läraren Britta Stensson skriver om i Svenskläraren, nr 3-2016. Undervisningen blir en plats för tänkande och bildning, för språk- och kunskapsutveckling. Stensson skriver så här; “Det är inte med hjälp av olika skrivrecept barnet hittar sin röst och inte genom att fylla i svar på förtryckta frågor.” […] Vi behöver således glänta på dörren till ett “rum där elever och lärare kan gå vilse och förundras.”
I Svenskläraren nr 1 2023 finns ett reportage om Sustainable Poetry där både elevers och lärares röster träder fram. I artikeln Så satte Trelleborg både poesi och hållbarhet på kartan förmedlar jag vilka möjligheter som öppnas när lärare arbetar tillsammans och bygger på varandras arbete istället för att ständigt uppfinna hjulet på egen hand. I detta berikande temanummer om poesi skriver bland annat Magnus Svensson, universitetsadjunkt i svenska och doktorand i didaktik, om poesins möjligheter; “Att läsa poesi är att stiga ner i en ström som flutit genom den mänskliga kulturen sen dess gryning.” Han skriver också att det är en av “svensklärarens viktigaste uppgifter att hålla den strömmen levande, se till att den inte sinar utan kan finna nya spännande lopp framåt.” Han ställer två viktiga frågor som vi gemensamt utforskar i projektet; Hur undervisar man i poesi och var ska man börja?
Är du nyfiken på att arbeta med poesiutmaningen i din undervisning och inkluderas i en gemenskap där vi utforskar hur man kan undervisa i poesi och delar idéer och konkreta exempel för att komma igång? Den 18/9 är det kick off för läsårets poesiutmaning med bland annat ett inspirations-webbinarium för lärare, skolbibliotekarier m.fl. Läsårets tema och poesiutmaning presenteras av författare. Lärare m. fl. berättar om sina erfarenheter av att arbeta med poesiutmaningen i undervisningen. Det finns också möjlighet att ställa frågor. Varmt välkommen att delta!
Här kan du anmäla dig till webbinariet den 18/9 kl 13.30 – 15.00.
Glada hälsningar
Maria Glawe, lärare och projektledare för Sustainable Poetry
