Sustainable Poetry

Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Ömsesidighet – Anta läsårets poesiutmaning!

Hur mår barn och unga i dag? Vilken roll spelar lärandet och hälsan för att få en bättre morgondag? Hur kan vi öka kunskapen om hälsa bland barn och unga? Vilka tankar har de om ett gott liv inom planetens gränser?

Årets tema i poesiutmaningen är Ömsesidighet – lärande, hälsa och välbefinnande som drivkraft för hållbar samhällsutveckling och handlar om barns och ungas perspektiv på lärande, hälsa och välbefinnande i samskapandet av hållbara städer och samhällen. Ladda ner affischen.


Hope Signs – inspiration för diktskapandet

Vad är hopp? Hopp är inte övertygelsen om att allt kommer att gå bra till slut. Hopp är övertygelsen om att det finns en mening med det man gör. – Björn Wiman, författare och kulturchef på Dagens Nyheter.

Hope Signs – är regnbågsfärgade protestskyltar för klimatet skrivna av författare. De fångade min uppmärksamhet och fick mig att stanna till vid klimatscenen på Bokmässan. På scenen pågick ett seminarium som berörde hur vi samtalar med barn om vår tids stora ödesfråga. Författaren David Hedlund som skrivit barnboken Vi upptäcker klimatkrisen tog avstamp i kunskapsläget om barns klimatoro och hur vi kan arbeta med frågan i skolan, dels för att öka deras kunskaper, dels för att hjälpa dem att klä sina tankar och känslor i ord. Författaren lyfte fram det värdeskapande lärandet för att främja och stärka barns delaktighet och medskapande i omställningsarbetet. Medan det intressanta samtalet pågick på scenen läste jag den ena protestskylten efter den andra. Samtliga budskap ger framtidshopp och skapar förhoppningsvis engagemang för klimatet. Syftet med Hope Signs är att visa på ordets kraft och möjligheten att beröra och inspirera till förändring. Förhoppningen är att skyltarna ska väcka intresse och sätta igång tankar hos mottagarna.

Här finns Hops Signs att ladda ner och använda som inspiration för samtal och diktskapande i undervisningen: Hope Signs – Bokmässan. Barn och unga kan förslagsvis re-create (återskapa) budskapet genom att skapa en dikt på valfritt sätt och gärna på flera språk. Genom att arbeta med flera olika språk i undervisningen främjas och stärks språklig mångfald.

Rum för poesi

På Bokmässan blommar poesin lite varstans, bland annat i Rum för Poesi som är Bokmässans mötesplats för poesi. I rummet framförde poeter sina dikter på scen, bland annat läste Isabella Nilsson en dikt från sin nya bok En bok för ingen. Förutom diktuppläsningar så avtäcktes Mariam Naraghis gjutna poesilock –  en dikt med regnet som inspiration. Det är ett exempel på hur man kan nyttja konst i form av poesi till stadsutveckling och dra uppmärksamhet till regn och klimatanpassning (Se Vårt Göteborg). (Jämför med “Visionen om ett fimpfritt Trelleborg” i Trelleborg – här nyttjas också konst i form av poesi (även med illustrationer) till stadsutveckling – med fokus på barns och ungas aktiva medskapande.

I seminariet Poesi: motstånd och försvar samtalade poeten Jenny Tunedal med poeten Koleka Putuma och serietecknaren och poeten Nathan Trantraal om hur de förnyar poesin och tar den in i nya rum. Seminariet inleddes med diktuppläsningar som verkligen berörde. Därefter pratade de om att försvara rätten att uttrycka sin verklighet, sitt hopp och sina drömmar. Och om att genom poesi göra motstånd mot orättvisor. Koleka Putumas omtalade debut “Kollektiv minneslust” väckte nyfikenhet och får följa med till skolan. Det ska bli spännande att berätta för eleverna om den yngre generationens diktare i Sydafrika och läsa några dikter tillsammans.

Ett annat seminarium som inspirerade var Spoken word som konstform. Poeten Athena Farrokhzad samtalade med poeterna Siphokazi Jonas, Modise Sekgothe och Phomolo Sekamotho om hur de experimenterar med olika konstformer exempelvis spoken word och använder mångspråkighet som en resurs. De inledde också seminariet med att läsa dikter med stor inlevelse.

Sida 1 av 179

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén