Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Etikett: World Poetry Day

“Viljan att höras, revolutionera och skapa”

Möta

Vi utforskade vad som händer på poesibloggen och pratade om hur samskapandet för en hållbar framtid växer för varje dag! Jätteroligt! Vi pratade också om vårt spännande samarbete med Världsnaturfonden, WWF.

Därefter fick eleverna möta något nytt som länkades samman med tidigare erfarenheter. (Vi har tidigare utforskat estradpoesi och tagit del av hur det går till att tävla i poesi). Jag frågade eleverna; vad är Revolution Poetry? och visade omslaget på boken; se bild. Eleverna tänkte en stund och svarade: “det är kamp”, “unga som vill göra sina röster hörda precis som vi”, “jag tänker förändring”, “något starkt”… Vi pratade om ordet revolution och i detta sammanhang också om rättvisepatos, mod, och tron på samhörighet. Därefter samtalade vi om bildens budskap och började därefter gissa kring bokens författare. Efter några gissningar tog vi reda på det tillsammans. Det är unga och unga vuxna från Sveriges förorter som fått en konstnärlig arena för att göra sina röster hörda. “Rätten att vi göra konst samt få plats i de rum där man marginaliserats eller hållits utanför har varit och är centrala frågor i vår kamp för rättvisa”, läser vi i boken.

Utforska och analysera

Jag valde dikten “Dagens ungdomar” av Halima Shegow. Syftet var dels att stärka elevernas förmåga att förstå och analysera poesi; “själens och sinnenas språk” och dels att bli inspirerade inför eget skapande framöver. Vi lyssnade först på hennes framförande via Youtube för att ta del av hennes kroppsspråk, stileffekter, publikkontakt m.m. Därefter lyssnade vi igen, men denna gång genom att följa med i texten. Mötet med dikten gjorde oss alla berörda på olika sätt, vilket öppnade upp för ett reflekterande samtal kring bland annat känslor och stämningar. Vi pratade utifrån ett kritiskt perspektiv; vad gör texter med oss människor och med världen? Till eleverna sa jag: möt dikten med nyfikenhet och öppenhet och ställ utforskande frågor.

Vilken känsla ger dikten och vad skapar känslan? Vad tänker du kring diktens budskap? Vilka mönster ser du i dikten och vilken effekt skapas? Eleverna lyfte olika perspektiv. Vidare närläste vi texten och hjälptes åt att plocka ut exempel ur texten, bland annat fick var och en välja ut en stark mening, som stöd för reflektion, resonemang, association och att ställa frågor till texten. (innehåll och språk, extra fokus på stilfigurer). Efter vårt gemensamma textsamtal tog eleverna nästa steg i processen och började analysera dikten de själva valt och som de i samband med World Poetry Day och vår poesifestival den 21 mars ska presentera som estradpoesi.

Kreativt skapande

Så härligt att blicka ut i rummet och se inspirerade elever som började analysera dikten de själva valt. Tänk om vi hade haft längre tid än 90 minuter. Tiden går fort när man har roligt! Fortsättning följer…

Vilka “tecken på lärande” kan jag fånga? Här delar några elever med sig av sina tankar:

Att diskutera vad man läser är bra eftersom att man kan få hjälp med att förstå handlingen, budskapet eller att bara få ta del av andras tankar.

Idag fick jag veta hur man kan tolka en dikt på så många olika sätt. Vi arbetade med en dikt som vi fick både lyssna på och läsa, efter det så pratade vi om vad det handlade om. Jag lärde mig ett nytt sätt att läsa dikter, hur man tar reda på om det är en dikt och att man också kan sjunga lite med hjälp av dikter. Jag vill bli bättre på att skriva egna dikter…

Idag har vi jobbat med poesi där vi har läst en text och sedan diskuterat. Vad jag har lärt mig idag är hur man kan skapa en inre bild utifrån en dikt samt kunna diskutera mer. Det går lättare för varje gång fast det kan vara svåra texter, men det är därför vi övar.

Vad har “Helt lyriskt” och “Poetry for a Sustainable Future” gemensamt?

Vem läser dikter i skolan nu för tiden?

Vad har Helt lyriskt och Poetry for a Sustainable Future gemensamt? Vi vill, precis som Fredrik Lindström, återinföra poesi i människors vardag och dessutom återinföra poesi i skolans undervisning och samtidigt skapa nya rum för poesin att blomma ut och bidra till hållbar utveckling. Genom lärande för hållbar utveckling sammanlänkat med poesi kan alla skolans ämnen förenas och fokus på språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen stärkas. Vi vill inspirera lärare att våga låta samhällets verkliga dilemman ta plats i undervisningen; att i trygga läranderum ge elever möjlighet att reflektera och samtala om “svåra frågor”, dvs. kontroversiella utmanande frågor långt ifrån det rätta svarets pedagogik. Kanske är det viktigare än någonsin att elever lär sig att göra demokrati istället för att bara veta. Det handlar om att  att lära om, genom och för (Skolverket).

Vi förstår saker och ting bättre när vi kan sätta ord på dem. När det handlar om stora, svårgripbara frågor som existens och kärlek, sådant som kan få livet att kännas meningsfullt eller meningslöst, kan en beskrivning av en känsla göra att vi förstår någonting som vi tidigare bara har känt.

Citat: Fredrik Lindström (Lenas, Sverker (2018) Artister gör tv-program som tar poesin till människornas vardag. Publicerad i DN publicerad 181205 (uppdaterad 181206) Hämtad: 190103)

Helt lyriskt som inspiration för diktskapande i undervisningen

Jag har tidigare använt musik som inspiration för att skapa dikter tillsammans med elever, bland annat utforskade vi likheter mellan poesi och hiphop genom att “läslyssna” på Petters bok 16 rader. Vi har också inspirerats av och skapat dikter utifrån Lalehs musik i samband med skrivtävlingen Jag skriver i dina ord:

Deras uppdrag var att skriva fram en annorlunda värld genom poesi. Den gemensamma utgångspunkten var låten ”Goliat” av Laleh och att deras dikt skulle kopplas samman med Agenda 2030.

Musik är en väldigt bra utgångspunkt för att väcka kreativt skapande hos elever. Det ökar också tillgängligheten genom att “läslyssna” på texter som tar upp aktuella ämnen som berör elevernas livsvärldar. Elever funderar ofta över det som är Lindströms tes, dvs. att vi har en närmare relation till poesi än vad vi tror eftersom musiken som dagligen strömmas från Spotify till våra hörlurar är poesi i tonsatt form.

Helt lyriskt som inspiration har en plats i vårt poesiprojekt Poetry for a Sustainable Future som är en digital poesigemenskap för alla. Ett dynamiskt kreativt rum där vi lyfter värdegrunden genom berättande, där det gamla möter det nya och där unga röster hörs för en hållbar framtid.

Genom Helt lyriskt kan spännande möten mellan elever, poeter och artister uppstå. Dessutom skapas möjlighet för samtal om angelägna frågor som exempelvis jämställdhet bland annat #metoo, identifikation, gemenskap och utanförskap. Det ger också möjlighet för lärare att arbeta med Critical Literacy, vilket är ett förhållningssätt som handlar om att lära sig hur texter fungerar; vad de gör med oss människor och med världen, om att undersöka och kritiskt granska, samtala och att påverka den verklighet vi är en del av. Det kritiska textarbetet går ut på att eleverna genom gemensamma samtal, som läraren leder, undersöker och reflekterar över innehållet på ett djupare plan. Helt lyriskt ger också inspiration inför elevens eget diktskapande. Förhoppningen är att intresse väcks för att vilja utforska dikter såväl på egen hand som tillsammans med andra, både i och utanför skolan.

I avsnitt 2, Little Jinder och Mattias Alkberg tolkar Bodil Malmsten och Erik Johan Stagnelius, betonas särskilt känslan av att inte höra till; att inte få vara med i gemenskapen. Jag tror många elever kan känna igen sig i det när det handlar om skolan; oro och rädsla för att inte “passa in i mallen” att jämt prestera i alltför ofta  otillgängliga miljöer designade för det enkelt mätbara. Poetry for a Sustainable Future vill bidra till känslan av att höra till; att få vara med i en lärande gemenskap, dvs. att möjliggöra för alla (oavsett förutsättningar och behov) att bli medskapare i meningsfullt skolarbete där gränser mellan ämnen suddas ut, där broar byggs mellan barn, unga och vuxna i olika skolstadier, mellan skola och omvärld, mellan skolor i olika delar av världen och där det inte så enkelt mätbara också får ett givet utrymme i skolan.

Så vad har då Helt Lyriskt och Poetry for a Sustainable Future gemensamt? Poesin återaktualiseras och hittar fram till människor genom nya vägar. Den blir således mer tillgänglig för alla och framträder i nya dimensioner. Vad vi gör med innehållet är upp till oss. Poesi väcker känslor och engagerar och det är bland annat vad vi vill frambringa genom poesiprojektet. Starka känslor och stort engagemang behövs om vi ska nå de globala målen och skapa en hållbar framtid för alla.

Sida 2 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén