En bärande del i projektet Sustainable Poetry är att främja och stärka läsning genom alla skolstadier och att rusta elever med strategier för att läsa kritiskt. Det handlar bland annat om att undersöka texters innehåll, tänka utifrån flera perspektiv, läsa med och mot innehållet, vilket går hand i hand med lärande för hållbar utveckling. Det gäller såväl skriven text som olika multimodala uttryck. Kan man läsa världen som en text? Hur kan lärare få elever att tänka kritiskt om den värld de lever i?
Forskaren Vivian Vasquez skriver att man kan ”läsa världen som en text och läsa den utifrån ett critical literacy-perspektiv” (Läs Jönsson, K. & Jennfors, E. (2017) Kritiskt textarbete – att läsa och välja texter, s. 1). Utgår vi från ett sådant förhållningssätt i läsundervisnigen kan elever närma sig texter med förståelsen att alla texter är en ”beskrivning av världen” och att texter aldrig är neutrala. Texter representerar olika sätt att se på världen och har ett syfte. Vad är det texten vill göra med mig som läsare? Vilka röster och intressen finns i texten? Vilka värderingar framgår?
För att hjälpa elever att läsa kritiskt är det viktigt att skapa förutsättningar för gemensamma undersökande textsamtal där de kan analysera och problematisera innehållet. Det kan exempelvis ske utifrån frågeställningar som de här: vem har makten i texten – i den fråga eller det sammanhang som är i fokus? Vilken bild av världen är det som visas? Vems röster får höras? Vilka tystas? Hur ser villkoren ut – vad skiljer och vad förenar? Vad och hur kan förändring ske? osv. Ytterst handlar det om skolans möjlighet att stärka elevers röster och handlingskompetens så att de ska kunna påverka sina livsvillkor, här och nu och i framtiden (Bergöö, K. (2015) Kritiskt textarbete – att förstå och kunna förändra).
Elever behöver stöd i att förhålla sig till att texter gör något med sina läsare och att texter kan skapas, men också omskapas. ”Att kunna, och vilja, ifrågasätta rådande normer och sanningar är avgörande för ett jämlikt och demokratiskt samhälle” (Jönsson & Jennfors, 2017, s. 5). Att skapa poesi med utgångspunkt i innehållet som är i fokus i undervisningen ger elever möjlighet att pröva sina tankar och göra sina egna röster hörda. Det kan väcka och bibehålla deras lust att läsa och utforska mer, öka förståelsen och att kunna engagera sig och påverka. Alla lärare har ett ansvar att undervisa om det som sker i världen och därmed balansera uppdraget att lyfta det komplexa och svåra, till exempel klimatkrisen, och samtidigt förmedla hopp och framtidstro.
Genom ett demokratiskt och kritiskt textarbete som mynnar ut i poesiskapande kan lärare få elever att tänka kritiskt om den värld de lever i. De kan få syn på olika perspektiv kring den fråga som är i fokus, lyssna på varandra och utveckla sin föreställningsförmåga. Genom läsårets poesiutmaning klimathopp kan lärare lyfta klimatfrågan i undervisningen, bemöta elevers känslor och tankar och genom poesi således skapa möjligheter för dem att att klä sina tankar och känslor i ord och därmed göra sina röster hörda för en hållbar framtid.