Krocken skapar en spricka, det kommer in ljus från ett helt annat håll, och plötsligt uppstår en annan betydelse eller känsla. Det kan bli en atomklyvning som ställer världen på ända, eller en liten putt som lägger något till rätta. […] Poesi kan förändra vår blick på världen. Ulrika Fjällborg, Chefredaktör för Svenskläraren
Temat i första numret av Svenskläraren – Tidskrift för svenskundervisningen ( Nr. 1 2023) är poesi – från kramp till urkraft och innehåller artiklar och reportage med goda exempel på poesins kraft och möjligheter. Magnus Svensson som är universitetsadjunkt och doktorand i didaktik vid Mälardalens universitet berättar till exempel om en av svensklärarens viktigaste uppgifter, vilket är att undervisa i poesi; ”Att läsa poesi är att stiga ner i en ström som flutit genom den mänskliga kulturen sen dess gryning” […] Han lämnar några tips på hur man kan väcka elevernas nyfikenhet och engagemang, bland annat genom att själv läsa poesi och dela med sig. Forskaren Anna Sigvardsson (Linköpings universitet) berättar om sin forskning som bland annat visar att det finns en osäkerhet kring att undervisa i poesi, vilket hämmar många lärare. Hur kan lärare få barn och unga att bli intresserade och engagerade i poesiundervisningen? Anna Sigvardssons forskning pekar på fyra användbara strategier som förklaras mer ingående i texten, bland annat handlar det om att som lärare omfamna poesin – vara en läsförebild och utforska poesi tillsammans med elverna. En annan strategi är att skapa ett tryggt och tillåtande klimat där det finns en öppenhet för att tänka, tolka och resonera kring dikterna. Anna Sigvardssons doktorsavhandling finns att läsa här: Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan).
Gabriella Sandström, språkvårdare i svenska (Språkrådet), berättar vidare om hur poesin blir fri när normer bryts, vilket är ett spännande fält att utforska tillsammans med elever, till exempel hur normavvikelser kan bli ett stilistiskt grepp i det egna skrivandet.
Det berättas också om Sustainable Poetry – hur projektet utvecklats över tid genom samskapande krafter och resulterat i ett poetiskt innovationsäventyr som ständigt växer. ”Effekten blir att fler barn och unga ges möjlighet att lära sig om hållbar utveckling och samtidigt upptäcka poesins språk för att göra sin röst hörd för en hållbar framtid”, skriver svensklärare Maria Glawe. Det finns även ett reportage om Sustainable Poetry i Trelleborg där chefredaktören Ulrika Fjällborg fick följa med på poesivandring i staden, blicka in i en poesiundervisning som kopplas ihop med romanläsning och arbete med postapokalyptisk fiktion samt samtala med elever och lärare som varit medskapare till årets poesifestival.
Ytterligare ett inspirerande upplägg som presenteras i tidningen är en lärare som använder musiken som ingång till poesin. I artikeln ”Pop och rock öppnar dörren till den nordiska lyriken” framgår hur lärare kan koppla ihop poesi, musik med grannspråksundervisningen. Vidare lyfts poesins bredd ytterligare när Johan Alfredsson, forskare och lektor vid Göteborgs universitet, beskriver hur poesin kan förvandlas till lekfull fantasi genom bilderbokens potential. ”De pedagogiska ingångarna är betydligt fler om man börjar i enkelt och kul – och låter den gemensamma upptäckarglädjen leda vidare därifrån” (s. 17).
I slutet av temat presenteras hur antologin ”En bro av poesi” gjort skillnad i SVA-undervisning. Bland annat skriver läraren Jessica Mellgren: ”Det korta formatet tilltalar elever som kämpar med att läsa och skriva och ökar möjligheten till att fler elever kan läsa och tänka kring texter. På några få rader kan vi samtala om stora, spännande och viktiga saker” (s. 19). I artikeln ”Poesibron ökade friheten och fantasin i klassrummet” framgår också arbetet med antologin på tre andra skolor, vilket har följts upp genom en tredelad forskningsstudie.
Som sagt, temat i första numret av Svenskläraren poesi – från kramp till urkraft innehåller flera inspirerande artiklar och reportage med goda exempel på poesins kraft och möjligheter. Hoppas att fler lärare blir nyfikna och ger sig ut på upptäcktsfärd. Poesin finns överallt. I projektet Sustainable Poetry kan lärare i gemenskap utforska nya vägar till poesi och samtidigt ge hållbarhetsfrågorna en naturlig plats i undervisningen. Win-Win!
Rättelse 1: I reportaget står det ”Sedan 2019 deltar alla skolor i kommunen…” det ska istället stå att sedan 2019 är alla kommunens förskolor och skolor välkomna att medverka. Rättelse 2: I reportaget står det att att Edith Södergrans dikter och Molly Sandéns tolkning ”Jag e” användes ”med treorna på bygglinjen”, men det ska vara elever på barn- och fritidsprogrammet.