Inkludera Sustainable Poetry i förskolans eller skolans profil
Sustainable Poetrys årshjul – Klicka här Årshjul för att ta del av presentationen. Presentation av rektor Maria Franzén på Tiundaskolan i Uppsala kommun.
Genom att inkludera den årliga poesiutmaningen och poesidagen i skolans profil visar skolledningen att den är en del av förskolans eller skolans identitet och således en betydelsefull del i arbetet med kunskaper och värden. Perspektiven om, genom och för kan vara ett stöd i processen: om-perspektivet handlar om att barn och unga får lära om demokrati, mänskliga rättigheter och hållbarhet. Vidare handlar genom-perspektivet om hur barn och unga får delta i demokratiska arbetsprocesser där det finns rum för mångfald, delaktighet och medskapande. Slutligen handlar för-perspektivet om att arbetet med kunskaper och värden rustar barn och unga med viktiga kompetenser för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle och i det demokratiska samtalet ( Skolverket (2024) Arbeta med förskolans och skolans värdegrund).
Svenskämnet får en framträdande roll i ämnesövergripande undervisning
Genom poesiutmaningen får svenskämnet en framträdande roll i ämnesövergripande undervisning. I årshjulet framgår det poetiska hållbarhetsäventyret som startar med kick off och presentation av poesiutmaningen i samband med den internationella demokratidagen den 15 september och avslutas med firandet av Världspoesidagen den 21 mars. Årshjulet ser likadant ut år efter år och öppnar för pedagogisk mångfald och att anpassa utifrån lokala förutsättningar. Det ger goda möjligheter att skala upp samskapandet över tid så att alla i förskolan eller skolan kan inkluderas och följa med på det poetiska hållbarhetsäventyret. Genom att nyttja digitaliseringens möjligheter skapas nätverk och samarbetsmöjligheter bortom tid och rum. Det är möjligt för förskolor och skolor i hela landet att vara en del av en större gemenskap, inspireras av varandras arbete, utbyta idéer och samskapa bortom gränser. Det är också möjligt för förskollärare och lärare att hänga på det internationella samskapandet och skapa en global dimension i undervisningen. “Att arbeta med beprövad erfarenhet i nätverk ger förutsättningar för kollegial samverkan, ökad delaktighet, stärkt professionalitet och positiva kringeffekter. Nätverket blir en plats där praktikens frågor står i centrum” (Se Skolverket (2023) Beprövad erfarenhet i nätverksform ger ringar på vattnet).
Den gemensamma nämnaren är således praktikutveckling – förskollärare och lärare som utforskar och delar den egna praktiken med fokus på lärande för hållbar utveckling och poesi. Det öppnar således för många olika perspektiv. Genom ett multiprofessionellt samskapande kan ett “hela skolan – perspektiv” där professionella tar ett gemensamt ansvar för utveckling av undervisningen växa fram. I ett sådant utvecklingsarbete är det centralt att fånga in barns och ungas röster – som är en grund och självklar del i hållbar skolutveckling. Forskning pekar på att ett “välfungerande arbete med lärande för hållbar utveckling kännetecknas av att hela skolan arbetar i samma riktning och rektorns roll är central för att skapa strukturer och en kultur som stödjer arbetet med lärande för hållbar utveckling” (Skolinspektionen (2023) Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling – Att ge elever handlingskompetens för de stora utmaningarna. s. 18).
Skolledarnas roll som kapacitetsbyggare för en samskapande kultur
Skolledarnas roll som “kapacitetsbyggare” är värdefull. Genom skolledningens stöd kan ett kollektivt samskapande växa fram och bidra till att omfatta hela förskolan eller skolan och därmed ge barn och unga likvärdiga möjligheter. Projektet bygger på innovativ didaktisk design och öppnar för varje förskola eller skola att ingå i en global gemenskap där det är möjligt att “skräddarsy” upplägget efter förskolans eller skolans lokala förutsättningar och behov. Sustainable Poetry – som bygger på ett ‘delat ägandeskap’ – är alltså ett initiativ som möjliggör att skapa engagemang för ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete i hela förskolan eller skolan och inte bara i vissa klassrum (Läs mer om det i Glawe, M. & Selander, S. (2021) Innovativ design för lärande; Jfr. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2018) Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse; Dufour, R. & Marzano, R. (2017) Leda lärande i team; Fullan, M. (2013) Professionellt kapital – att utveckla undervisning i alla skolor).
Att lära och utvecklas i sin profession och mellan professioner
Skolutvecklingsarbetet som möjliggörs genom ett medskapande i Sustainable Poetry kopplas ihop med vetenskapliga studier kring bland annat lärande för hållbar utveckling och poesi i undervisningen. Den beprövade erfarenheten (de professionellas kunskap om vad som fungerar och som kan stärka barn och ungas möjligheter att lära och utvecklas) består av kunskap som växer fram inom projektet – genom det vardagliga arbetet i olika förskolor och skolor såväl lokalt som nationellt och internationellt.
Den beprövade kunskapen handlar om hur verksamma lärare i nära samverkan prövar och omprövar, problematiserar, diskuterar och kritiskt granskar och utvecklar undervisning. Det är således professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid. Genom projektets öppenhet och transparens är det möjligt att få syn på det som genomförs i olika verksamheter och vad det leder till. Genom den kontinuerliga dokumentationen som delas öppet via projektsidan, via projektets Facebook-sida och via förskolors och skolornas egna digitala kanaler gör att arbetet kan diskuteras med andra och spridas vidare. Den beprövade erfarenheten (i likhet med forskningsresultat) är således allmängiltig, generaliserbar och därför överförbar (med anpassning till lokala förutsättningar) mellan olika skolor. (Läs mer: Skolverket “Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”).