Hur börjar en kyss och hur vet man att den andre vill? […] Ingen av oss vet var det börjar och slutar […] vi är nakna nu och fortfarande nära […] det susar i mig, som en bris som blir en storm. […] Jag dinglar fortfarande med benen när jag kommer under dina läppar.
Meningarna är hämtade ur novellerna “Kyssen av Cilla Naumann och “Alla våra kyssar” av Sara Ohlsson som ingår i antologin “Höra pulsen slå.” De skönlitterära texterna i boken passar bra som ingång till arbetet med sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Sedan hösten 2022 är läroplanen uppdaterad med just detta innehåll. Tanken är att skolan i högre utsträckning ska ge plats för frågor om samtycke och frivillighet i undervisningen.
Enligt Skolverket visar flera undersökningar att elever vill ha mer och bättre undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Det framgår också i intervju med elever – se filmklippet “Elevröster om undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer”. Det är således viktigt att se undervisningen som en viktig arena för elever att utforska området och få möjlighet till reflektion och samtal kring frågor som exempelvis identitet, relationer, könsmönster, jämställdhet och sexualitet.
Samtala om samtycke och ömsesidighet
Läsårets tema handlar om “Ömsesidighet” med fokus på hälsa, lärande och hållbarhet och öppnar upp för det betydelsefulla ämnesövergripande samarbetet som är centralt i arbetet med sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Vad tänker eleverna om samtycke och ömsesidighet? Ge tid för att tänka efter och samtala. Läs sedan gemensamt vad RFSU skriver om det. Samtalet kanske kretsar en del kring att se och respektera sina egna och andras gränser – till exempel de där gångerna då det är svårt att säga NEJ. Hur känns det att uppleva ömsesidighet? Är det att båda vill och att det känns bra? Fånga in elevernas tankar.
Inspirera genom dikter och musik
[…] Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit […] – Ur “Utan dina andetag” av Joakim Berg
Att skapa poesi är ett sätt för elever att uttrycka sina känslor och tankar – att stärka sina röster. Läs dikter och lyssna till musik tillsammans. Vilka dikter/sånger fastnar eleverna för? Bredda perspektiven och visa förslag på hur man kan bygga upp dikter på olika sätt – låt exemplevis eleverna hämta inspiration från texterna ni läst. Det kan vara ett ord eller en stark mening som berör eller sticker ut. Låt därefter eleverna bestämma om de vill skriva dikter i bunden eller fri form.
[…] Kärlek är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen. […] – Ur “I folkviseton” av Nils Ferlin
Ur “Hur kan jag säga…” av Karin Boye:
Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sänder mig och spränger mig. […]
När eleverna får skapa egna dikter framträder ungas perspektiv – och inte vuxnas. Barn och unga kan ha andra tankar och frågor än vuxna. Genom att möjliggöra för ett poesiskapande i undervisningen kan de klä sina tankar och känslor i ord. Släpp således lös poesin i det pedagogiska rummet. Har eleverna svårt att komma igång så kan det där starka ordet eller meningen ur någon av texterna ni läst fungera som en igångsättning. Ett annat förslag är att ge eleverna ett antal inledningsfraser att välja mellan, exempelvis “Om du var här skulle jag”, “Jag önskar att”, “När ingen ser” … Sedan är det “bara” för eleverna att hitta de rätta orden och få fart på det kreativa skapandet.
Skönlitteratur är som sagt en bra ingång till att arbeta med samtycke, sexualitet och relationer i undervisningen. För att komplettera undervisningen och det övergripande arbetet kan du som lärare förslagsvis även bjuda in elevhälsan till samarbete, likaså omgivande samhällsaktörer inom kunskapsområdet (Skolverket, Sexualitet, samtycke och relationer).
