Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Kategori: Lärande för hållbar utveckling Sida 2 av 133

“Lyssna på oss, det är vi som ska ta över!” – Demokratin 100 år

Den som går ut ur salongen efter att ha sett filmatiseringen (2018) av Harry Martinsons rymdepos Aniara från 1956 är förmodligen uppfylld av tankar om att vi måste värna den planet vi lever på och sannolikt också mer känslomässigt berörd än efter att ha läst en tidningsartikel om miljöförstöring eller klimatförändringar.

Skåve & Löwe (red.) Hållbarhetsteman i barn- och ungdomslitteratur sid. 7

I boken Hållbarhetsteman i barn- och ungdomslitteraturen lyfter bokens redaktörer Skåve & Löwe fram den unika didaktiska potentialen som finns i barns och ungas möten med engagerande berättelser. Att förena miljöfrågor och människans livsfrågor, som exempelvis i den episka dikten Aniara av Harry Martinson, har en lång tradition. Skåve & Löwe skriver att den växande trenden med exempelvis dystopiska berättelser har till skillnad från faktaböcker och artiklar en större potential att röra sig över gränser i tid och rum och levandegöra olika tänkbara scenarier (sid. 8). I de flesta skildringar av en mörk framtid finns också hoppmänniskans föreställningar kring såväl en hotad och en hotande som en hoppingivande framtid (Ibid).

Läsa, samtala och skapa – för en hållbar framtid

Det finnes skydd mot nästan allt som är

mot eld och skador genom storm och köld

ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.

Men det finns inget skydd mot människan.

Ur Aniara av Harry Martinson

Eleverna som läser svenska på gymnasiet ska genom mötet med Aniara få utforska motivet “efter undergången”, bekanta sig med Harry Martinsons berättarteknik och stildrag samt själva få ge röst kring en hållbar framtid genom att skapa dikter. I boken Fixa Litteraturen 1 (för kursen svenska 1, enligt Gy11 av Sahlin, Lindholm och Stensson) finns ett bra upplägg som kan skruvas till för att passa elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns uppslag att använda som stöd när det gäller textförståelse och för att få fart på det textnära samtalet, exempelvis skriver Martinson; “Men det finns inget skydd mot människan.” Vad tror eleverna att han menar? Eleverna kan föra fram sina tankar och diskutera med texten som stöd. Genom att läsa ett utdrag ur Aniara och samtala med belägg ur texten kommer vi nära texten som berör frågor som fortfarande är aktuella och kan kopplas till hållbar utveckling. Vi får en chans att tillsammans uppmärksamma kontrasterna mellan “det stora och det lilla” och mellan det som är nära och det som känns avlägset. I en undervisning som genomsyras av ett lärande för hållbar utveckling sätts de komplexa problemen in i ett lokalt och globalt sammanhang och berör dåtid-, nutid- och framtids-perspektiv.

Den lyriska modernismen Aktuellt, omstörtande och känslosamt

Nästa steg är att utforska vad eleverna vet/vill veta om Harry Martinson. Hur har han påverkat och påverkats i sitt skrivande av sin samtid? Vi får veta lite när vi läser på Litteraturbankens sida, bland annat om hans svåra barndom och om livet som upptäcktsresande sjöman. Vilka idéströmningar fanns i samhället under epoken som kallas modernismen? Vi ger oss iväg på en liten avstickare för att få veta mer om modernismen. I poddavsnittet Modernismen och litteraturens förnyelse (Svenskpodden Klassiker – en podd för elever av Sanoma Utbildning) får eleverna lyssna till Anna Cavallin, litteraturvetare vid Stockholms universitet, som sammanfattar modernismen genom tre ord: aktuellt, omstörtande och känslosamt. Hon ger dessutom tips på hur man kan närma sig modernistiska dikter. Dikter talar till oss på olika sätt… Vi ska inte gå miste om känslan när dikter verkar svåra att förstå…Varför skrev Harry Martinson Aniara? Vad tror eleverna? Vilka ord och begrepp är svåra att förstå? Vi rör oss tillbaka i tiden och sätter verket i en historisk kontext. Den polariserade världen, kärnvapen och maktkamp – världen höll andan…Vi återgår till verseposet och verkets symbol – vad betyder konsten och poesin i samskapandet av en hållbar framtid? Eleverna får mötas kring viktiga livsfrågor och hållbarhetsutmaningar. Med avstamp i litteraturens skildring av mardrömssamhället (dystopi) utmanas de i tanken och föreställer sig drömsamhället (utopi). I Fixa litteraturen 1 förmedlas framtidshoppet; det finns alltid en gnutta hopp, ett ljus i tunneln, ett efteråt. Om människan lyssnar till varningarna, så kommer en ny värld att frambringas.

Lyssna på oss, det är vi som ska ta över! – Skapa Science Fiction -poesi med utgångspunkt i Aniara

I Fixa Litteraturen 1 finns också förslag på kreativa skrivövningar som kan kopplas till den pågående poesiutmaningen “Tankar om demokratins framtid”, exempelvis kan eleverna inspireras av Harry Martinsons språk och innehåll i Aniara och skapa dikter som utspelar sig i framtiden. I dikten kan de ta ut svängarna och leka och experimentera med språket (som Martinson gjorde) – formulera nya ord-sammansättningar, begrepp och påhittade tekniska ord (jfr. med Aniara). Ett annat exempel är att skapa dikter med argumenterande inslag där eleverna vänder sig direkt till politiker och makthavare som kan fatta beslut som gynnar framtiden på hållbar väg – “Lyssna på oss, det är vi som ska ta över!” Ytterligare ett exempel är att skapa essä-dikter med avstamp i klimatförändringarna som många forskare varnar för.

Harry Martinson kritiserade utvecklingen av kärnvapen och ville göra sin röst hörd för att få till förändring. Vad vill dina elever förändra? Hur vill de se framtiden på hållbar väg? Vilken resa vill de ta mänskligheten på? Låt eleverna få utforska poesin som en symbol för mänsklighetens fantasi, kraft och nyskapande uttrycksmöjlighet. Rösten och scenen är deras…

Ungas röster för ett tryggt och schysst klimat på nätet – Demokratin 100 år

I samband med den internationella kvinnodagen presenterade Statens medieråd resultat från undersökningar om ungas situation, mående och medievanor. Resultatet tyder på att flickor mår sämre och är mer utsatta på nätet än pojkar. Dessutom visar resultaten att både flickor och pojkar med psykiska funktionsnedsättningar är mer utsatta på nätet än andra barn. Hur fångar vi upp ungas tankar och känslor och hur kan vi främja ett klimat, såväl i skolan som i samhället och på nätet, där alla kan känna sig trygga, respekterade och inkluderade?

“Men lova att inte bry dig, okej? Det är bara en skitdum grej, varnar Linnea. Först fattar Tilde inte vad det är. Bilden på henne från skolkatalogen? […] Någon har fotat av klassbilden, zoomat in på Tilde, publicerat detta på Insta, på ett konto som heter…”

Eleverna lyssnar uppmärksamt och får snart veta att i boken vi läser har någon skapat ett instagramkonto som heter Fula tjejer där både populära och mindre populära tjejer får foton på sig själva publicerade. Detta sprider skräck på skolan…Vi läser ur boken”Fula tjejer” av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson och har siktet inställt på att samtala om utsatthet på nätet och om demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen, bland annat en så viktig sak som gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. Tanken är att stärka elevernas kunskaper om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel orättvisa, makt, oskrivna regler, integritet, jämlikhet, jämställdhet, frihet och ansvar. Hur tänker eleverna kring samtalstonen på nätet och den utsatthet som många får uppleva genom hot, hat och kränkningar? Vilka kopplingar ser de mellan det som sker i boken och det verkliga livet? När vi läser ytterligare ett utdrag ur boken, så får eleverna tänka kring karaktärernas agerande i boken. Vad tänker de om deras handlande? De får lyssna till författarna som i panelsamtalet “Fula tjejer” (UR Samtiden Bokmässan 2020) berättar om hur de byggt upp bokens karaktärer; hur deras olikheter blir till en styrka/kraft #girlpower” när de svetsas samman kring ett komplext problem och hur de kämpar tillsammans för att nå ett gemensamt mål.

Ytterligare ett viktigt tema i boken är identitet och utseende. Hur kan eleverna känna sig trygga i att prata om olikheter och tränas i att visa förståelse och respektera varandra? Får alla röster höras? Är det några som tystas? Att arbeta med skönlitteratur som ingång till värdegrundsarbetet är inget nytt, men det kan behöva ett uppsving så att fler ämneslärare upptäcker potentialen att använda skönlitterära berättelser som representation i olika ämnen. Vi behöver dessutom värna om att unga får möjlighet att läsa mycket och stöd i att läsa längre skönlitterära texter, vilket inte är en självklarhet i dag. Tid för att läsa behöver prioriteras för att få upp läskondisen… Dessutom värnar vi samtidigt om att vidga deras vyer eller som författaren Jenny Edvardsson skriver i boken Skönlitteratur i värdegrundsarbetet att bredda deras förståelse och horisont. Om att skönlitteraturen både kan vara en spegel och ett fönster – ” i spegeln kan vi spegla oss, känna igen oss. I fönstret får vi syn på annat, sådant som vi inte tidigare sätt eller lagt märke till” (sid. 23). Genom skönlitteraturen kan vi således prata om de komplexa frågorna som annars är svåra att ta upp och därmed problematisera de normer som finns och få syn på såväl egna som andras tankar och föreställningar. Eleverna kan exempelvis leva sig in i olika karaktärer och antingen hålla med eller mot och själv ta ställning till hur de skulle ha gjort i olika situationer. I styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet framgår att vi genom skönlitteraturen kan “främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” således lära känna “sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv”. Det framgår också att skönlitteraturen ska “utmana eleverna till nya tankesätt och nya perspektiv” (Läs mer: Lgr11 och Gy11). Att låta ett normkritiskt perspektiv genomsyra undervisningen öppnar upp för att synliggöra maktstrukturer och träna eleverna i kritiskt tänkande. Här blir det viktigt att stötta eleverna i att både läsa texten i ett med – och mot perspektiv. Det kan ge eleverna tillgång till vidgade tankesätt och perspektiv och samtidigt inbjuda dem till att vara med och skriva fram/skapa en annorlunda och bättre värld.

I lärarhandledningen till boken “Fula tjejer” finns förslag på samtalsfrågor, likaså koppling till styrdokumenten och hur bokens innehåll kan kopplas till flera olika ämnen samt kreativa övningar att arbeta vidare med, exempelvis nämns diktskapande. Eleverna kan förslagsvis anta poesiutmaningen som pågår i projektet Sustainable Poetry under våren; “Tankar om demokratins framtid” . Genom utmaningen kan de uttrycka sina tankar och idéer för att stärka demokratin – göra sina röster hörda för ett tryggt och schysst klimat såväl i skolan som i samhället och på nätet. Hur bör vi tala till varandra på nätet och var går gränserna för vad som är ok att dela och sprida? Vi behöver visa eleverna att kunskap och värden hänger ihop, därför är det avgörande att i all undervisning koppla ihop värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget, vilket är centralt i Sustainable Poetry. Om värdegrundsarbetet sker skiljt från kunskapsuppdraget och det dagliga arbetet uteblir meningsskapande samtal om värdegrundens innebörd. Då minskar också utrymmet för kritisk reflektion, vilken är en viktig förmåga för att kunna verka aktivt i demokratin (Arbeta med skolans värdegrund – Skolverket).

Poesiutmaningen “Tankar om demokratin framtid”

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs

I Sustainable Poetry arbetar skolbibliotekarier nära lärare och ämnesundervisningen för att bidra till elevernas måluppfyllelse och för ett hållbart nyttjande av skolbiblioteken.

Den 19 mars var det digital poesifestival och Afternoon Tea med Staffan Taylor, poesi och gäster. Sten Ivarsson och Gustav Fredlund, som arbetar i skolbiblioteken på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg, berättade om sina erfarenheter som aktiva medskapare i Sustainable Poetry.

I samtalet berör de bland annat en av utmaningarna som lyfts fram i forskningsöversikten Skolbibliotekets roll för elevers lärande (2017) av Cecilia Gärdén; Hur kan samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier gå till och hur kan de tillsammans bidra till elevernas lärande? I forskningsöversikten efterfrågas således goda exempel på samarbeten mellan lärare och skolbibliotek, likaså skolbibliotek som lyfter elevperspektivet. Sustainable Poetry är ett sådant exempel.

Sida 2 av 133

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén