Släpp in poesin i klassrummet – och vidare ut i världen!

Illustration: Nikki Schmidt

Varför ska du öppna dörren till poesin i ditt klassrum? Poesin kan vara ett verktyg för att ”läsa, skriva, tänka och lära”(Eriksson & Hellby, 2022. s. 6) och i detta sammanhang handlar det om att tänka kring ett angeläget innehåll (hållbarhet) som verkligen berör elevernas liv både här och nu och i framtiden. Poesin kan också bidra till att de får skapa, omskapa, analysera, tolka och förmedla. Därtill kan poesin stärka elevernas kritiska tänkande och reflektionsförmåga samt få dem att känna tillit till sin egen språkliga förmåga (det är i synnerhet viktigt i dessa AI-tider…). Utöver detta kan de ”utveckla en känsla för estetiska värden, och fungera som en källa till kunskap, självinsikt och glädje” (Ibid. s. 6). Som om detta vore nog. Det finns mer, oändligt mycket mer. Poesin kan fungera som en bro mellan olika ämnen – till exempel spegla en speciell tid, sociala orättvisor, politiska konflikter eller naturens växlingar. Poesi berör också de stora livsfrågorna och kan bli en källa till tröst när livet är svårt. […] ”Orden kan värma oss och hjälpa oss att förstå det som ibland kan kännas obegripligt” (Hasslund & Thydell, 2024, s. 93).

Sustainable Poetrys poesiutmaning syftar till att eleverna ska få möjlighet att ”upptäcka” och använda sin unika röst och utvecklas som ett självständigt, ansvarstagande och handlande subjekt (Läs om Biestas teori om god utbildning som en tredelad enhet: kvalifikation, socialisation och subjektifiering). Här handlar det inte om att bara anpassa och reproducera det som redan finns, istället ges eleven möjlighet att ta risker (många elever är ovana vid att skriva poesi) och skriva ”från hjärtat” utifrån sina erfarenheter, känslor, perspektiv och en egen röst – i relation till andra och världen på hållbar väg.

När poesin får ta plats i ditt klassrum skapar du således möjlighet för elevernas kreativitet att blomma ut – de får leka med orden, tänka fritt och utveckla en egen personlig röst. Genom att arbeta med poesiutmaningen skapar du en demokratisk arena – en möjlighet för dem att inte bara läsa och skriva om världen utan också läsa och skriva fram en rättvis och hållbar värld (Bergöö & Jönsson, 2012). Som lärare kan du vara med och ge poesin och hållbarhetsfrågorna en naturlig plats i skolans utbildning. Därtill vara med – i en professionell lärandegemenskap – och utforska vad poesiundervisning kan bli så att den får verklig betydelse för elevernas lärande och bildningsäventyr. När eleverna märker att deras ord spelar roll kan poesin bli ett sätt att träda fram och aktivt delta med sin röst som ett unikt subjekt i samhället. Eleven Ali Bostan Panahi (en av förra årets vinnare) berättar i följande inslag: Ali, 14, i Gnesta vann poesitävling – dikt om flickor i Afghanistan (SVT, 2025), Alis poesi utvald – skriver om flickors liv i Afghanistan (SR, 2025), Alis dikter berör hela Sverige – vann stor poesitävling (SN, 2025).

– Det var första gången jag läste för så många personer. Det är en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Jag var nervös, men mina kompisar sa: ”Du kan! Du är bäst!” Så jag bara fokuserade på texten, säger Ali Bostan Panahi.

Efteråt kände han sig stolt.

SN besöker Ali Bostan Panahi i svenskläraren Anja Held Barkskogs klassrum på Frejaskolan och i texten berättar hon hur de överraskade honom i klassrummet för att berätta den glada nyheten. Hon förmedlar en stolthet som jag tror vi lärare kan känna igen oss i när undervisningen ”får elevernas skrivande att stå i lågor, deras ord att lyfta och som får varenda stavelse eleverna sätter på pränt att beröra själar djupt” (Larsson, 2020. s. 9.).

– Det var jättefint att se din uppläsning, modigt! Du läste klart och tydligt och vågade höras. Och de andra eleverna var så fina på att lyssna.

Ett första möte med poesin och Sveriges läsambassadör

Introducera poesiutmaningen genom ett digitalt författarbesök i mikroformat där dina elever får möta Sveriges läsambassadör Agnes Török, spoken word poet, författare och dramatiker. Läsambassadören lyfter betydelsen av att läsa, skriva och dela poesi och berör läsårets tema med utgångspunkt i den amerikanska poeten Mary Olivers dikt The Summer Day (Oliver, 2016).

”Kärlek kan handla om många olika saker – kärleken mellan människor, kärleken till djur, till naturen, till platsen vi bor på…”

Rita ett stort hjärta på tavlan. Fånga in elevernas tankar om kärlek och samla dessa i hjärtat. En gemensam ”Heartmap” växer fram som kan ”ge näring åt skrivandet” (Heard, 2018). Lärarna Anki Källman och Anneli Wahlsten arbetar exempelvis framgångsrikt med Heartmaps i undervisningen – (tillsammans med elever i F-3 – Ute virvlar snön – inne bygger barnen broar av poesi . Jag använder också Heartmaps i undervisningen tillsammans med elever i gymnasieskolan årskurs 1-3. ”Heartmapping ger elever möjlighet att utforska vad som finns i deras hjärta, deras känslor och vad de verkligen bryr sig om” (Heard, 2018). Eleverna får på så vis möjlighet att sätta ord på egna tankar och känslor samt lyssna till andras. Kärlek är… Kärlek kan kännas som… Kärlek kan finnas mellan… Kärlek kan göra ont när… Kärlek kan rädda… osv.

Det finns så klart många ingångar till läsårets tema och i läroböckerna i svenska och svenska som andraspråk hittar vi troligen minst en dikt som handlar om kärlek. I boken ”Helt lyriskt – att läsa, skriva och analysera poesi” (2024) av lärarna Lena Hasslund och Gunnel Thydell finns kapitlet ”Kärlekspoesi – älskad, dumpad, nykär” som ger inspiration för undervisningen. De ger tips på att göra en tidsresa och utforska hur man tänkte kring kärlek under olika epoker. Det har jag gjort och kopplat ihop dåtid, nutid och framtid genom Sapfos fragment 31 (det får du läsa om i ett kommande inlägg). Vidare ger de tips på att lyfta hur synen på kärlek skiftat genom mänsklighetens historia. Här blir det läge för att ta upp normer som påverkar våra föreställningar om kärlek. Får man älska vem man vill? Känns vissa normer orättvisa eller begränsande? Är det okej att gå emot normerna? Hur kan man visa kärlek på olika sätt?

Läsambassadören lyfter också ett annat intressant perspektiv att utforska med eleverna. Lyssna gärna på Mary Olivers dikt The Summer Day tillsammans. Den är ett exempel på hur poesi kan väcka eftertanke om människans förhållande till naturen. Den kan få eleverna att reflektera över det ”lilla i det stora”. Hur små vardagliga observationer kan rymma stora existentiella frågor. Vad innebär det att leva i samklang med naturen? Vad tror du att poeten Mary Oliver menar med frågan: ”Tell me, what is it you plan to do with your one wild and precious life?” På vilket sätt får dikten dig att tänka på din egen relation till livet, naturen, nuet? (För yngre barn kan läraren berätta dikten som en liten berättelse istället: Det var en gång en person som låg i gräset och tittade på molnen. En liten gräshoppa hoppade fram…) Jag ser… Jag hör… Jag känner…

Avsluta det digitala författarbesöket i mikroformat med att testa läsambassadörens tre bästa skrivtips: 1) Skriv under 2-3 minuter 2) under denna tid får du inte sluta skriva 3) använd dig av en återkommande rad/början av en mening – en anafor förslagsvis Jag vill ju bara… ”Vad vill du göra med ditt enda vilda och dyrbara liv?” Vad händer när vi ger hjärtat en penna? Släpp in poesin i klassrummet – och vidare ut i världen!

Skicka in bidrag till poesiantologin – 1-31 januari: Poesiutmaningen mynnar varje läsår ut i en digital poesiantologi där barns och ungas röster för en hållbar framtid lyfts fram. Under perioden 1-31 januari är det möjligt att skicka in bidrag till juryn. Bidraget kan vara skrivet enskilt, parvis eller i grupp (par eller gruppdikt är ett bidrag). Endast ett bidrag per deltagare. Juryn väljer ut ett antal bidrag som sedan publiceras i poesiantologin. Här finns tidigare års poesiantologier. Vinnarna blir således publicerade, får ett fint diplom och uppmärksammas dels genom att dikten blir uppläst publikt i digitala kanaler, dels genom att uppmärksammas på den egna skolan. Se exemplet med Ali Bostan Panahi som fick läsa sin dikt för hela skolan.

Delta i Pop Up Poetry i samband med Världspoesidagen – I samband med Världspoesidagen får elevernas poesi således höras, ta plats och lämna avtryck överallt i det offentliga rummet – såväl i det fysiska som digitala rummet. Ni kan förslagsvis göra en poesiutställning i skolans matsal, korridorer, skolbiblioteket eller på digitala plattformar. Kanske blir det ett poesiframträdande i skolans aula eller på annan plats? Dikterna kan också delas utanför skolans väggar: på caféer, i parker, kollektivtrafiken, skyltfönster, kulturscenen, digitalt och på andra oväntade platser – kanske i en poesislinga. Hämta inspiration här: 17 mål, 17 dikter i 17 skyltfönster och Barnen tar över gångbron med hållbar poesi. Vilka idéer har eleverna? Låt dem vara medskapare till hur ni uppmärksammar Världspoesidagen – som också är vår gemensamma Sustainable Poetry Day! Upptäck därtill möjligheten att samarbeta med aktörer i det omgivande samhället. Eftersom Världspoesidagen 2026 infaller på en lördag, uppmärksammar alla medskapare i projektet firandet redan den 19 mars. Kanske planerar ni för en hel poesivecka eller varför inte en poesimånad för att få till poesiyra överallt?

Varmt välkommen att bli medskapare i Sustainable Poetry!

Glada poesihälsningar!

Maria Glawe, lärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg

Referenser

Bergöö, K. & Jönsson, K.(2012). Glädjen i att förstå – språk och textarbete med barn. Studentlitteratur.

Eriksson, J. & Hellby, A. (2022). Du, Poet Skriv! NA Förlag.

Hasslund, L. & Thydell, G. (2024). Helt lyriskt – att läsa, skriva och analysera poesi. Liber.

Heard, G. (2018). Heartmaps – Elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande. Natur & Kultur.

Larsson, M. (2020). Skriv för livet – Kreativt skrivande i svenskundervisningen. Gothia Fortbildning.

Oliver, M. (2016). Upstream – Selected Essays. Penguin Books.

SN. (2025) Alis dikter berör hela Sverige – vann stor poesitävling

SR. (2025). Alis poesi utvald – skriver om flickors liv i Afghanistan

Sustainable Poetry. (2025). Sveriges läsambassadör Agnes Török presenterar poesiutmaningen för barn och unga.

SVT. (2025). Ali, 14, i Gnesta vann poesitävling – dikt om flickor i Afghanistan