Hur kan läraren, inom ramen för läsårets poesiutmaning, skapa förutsättningar för eleverna att läsa böcker i gemenskap, ta tillvara på kraften i tänkandet när de läser och få eleverna att ta ansvar för läsningen? Hur kan läraren i samverkan med skolbiblioteket skapa ett meningsfullt sammanhang där eleverna ömsesidigt kan stödja varandra i att bättre förstå sig själva, sina medmänniskor och sin omvärld?
Jätteroligt projekt och rikt på massor med kunskaper. – Elevcitat
Under fyra veckor har elever som studerar svenska 2 och 3 på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg läst en valfri bok inom tema “mod att förändra – mångfald och medkänsla”. I samband med bokläsningen har de skapat en personlig tankekarta, deltagit i bokseminarium och bidragit med boktips till skolbibliotekets bokutställning som kopplas samman med läsårets poesiutmaning. De har även arbetat aktivt med Studiestrategimagi – skolans studiestrategier (se bild längre ner) för ett optimerat lärande, utveckling och välmående.
Att skapa förutsättningar för elevernas medskapande i undervisningen
Läsäventyret startade med att fånga in elevernas tankar och erfarenheter av bokläsning samt deras förslag på hur vi tillsammans kan skapa läsengagemang. Eleverna var till största del överens om följande; låt oss välja bok inom temat, ge tid för läsning under skoltid, låt oss prata om böckerna och ge inte prov på boken. Eleverna lämnade även förslag på olika typer av berättelser och ämnen de var nyfikna på, vilket blev värdefull information för skolans mediateksamordnare Sten Ivarsson. Sten Ivarsson samlade ihop passande titlar och presenterade dessa för eleverna under ett besök i skolbiblioteket. I slutet av besöket berättade eleverna för varandra varför de valt just den boken och vilka förväntningar de hade på det här läsäventyret. Eleverna var även här till största del överens om att det kommer bli en utmaning eftersom de vanligtvis inte läser böcker.
Eleverna lär sig arbeta med SMARTA läsmål
Att sätta egna läsmål gav mig en känsla av motivation. Att följa upp målen istället för att läsa på sista dagen har hjälpt mig enormt mycket genom att faktiskt ta det lugnt och reflektera över det jag läser. – Elevcitat
Eleverna arbetade med SMARTA läsmål (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna mål) varje vecka. Syftet var att få in läsningen i deras vardag, gradvis öka ansvaret för läsningen och öka motivationen. Så här arbetade vi med SMARTA mål i läsundervisningen: Var specifik! – Eleverna formulerade ett tydligt och personligt läsmål varje vecka (agentskap). (Att sätta egna mål är viktigt så att de kan utgå från individuella förutsättningar och att målen känns meningsfulla för var och en personligen.) När eleverna fick sätta egna läsmål blev de mer motiverade att faktiskt arbeta mot dem. Eleverna berättade om ökad motivation, struktur och att ha ett konkret verktyg för att själva kunna följa och påverka sin läsning.
SMARTA läsmål bidrog också till att eleverna fokuserade på att fatta kloka beslut kring sin egen läsprogression istället för att jämföra sig med varandra. Går det att mäta? – I slutet av varje lästillfälle fick eleverna följa upp veckans läsmål och sätta ett nytt mål för kommande vecka. Här var lärarens stöd viktigt så att läsutmaningen blev realistisk. Att sedan acceptera läsmålet blev betydligt enklare eftersom eleven själv tagit beslutet. Den övergripande tidsramen att förhålla sig till var för samtliga elever fyra veckor. Efter fyra veckor var det dags att fira läsframgången med ett bokseminarium där eleverna stod för det huvudsakliga innehållet.
Vi gör det tillsammans! – En gemensam tankekarta växer fram på tavlan
Tankekartan gjorde det lättare att se samband mellan olika delar av boken och hjälpte mig att hålla koll på det viktiga, vilket gjorde att jag fick en bättre överblick. – Elevcitat
Att skapa en tankekarta utifrån bokläsningen var ett bra sätt att hjälpa eleverna att strukturera innehållet, organisera tankar, skapa överblick och enklare se hur innehållet kopplades ihop med det aktuella temat. Genom att utforska samma tema med inblick i flera olika böcker fick eleverna således syn på olika perspektiv. När vi exempelvis utforskade begreppet konflikt fick de syn på olika sätt att driva handlingen framåt, exempelvis kamp mot det onda, jakten på en brottsling, kommer de älskade att få varandra? osv. Därtill blev det synligt att en konflikt också kan finnas inom en karaktär – exempelvis övervinna rädsla, om svåra val i livet eller en “kamp” karaktären för med sig själv.
Vi utgick från boken “Kallocain” av Karin Boye som ett lärande exempel. Jag modellerade och tänkte högt och på så vis växte tankekartan fram på tavlan. Eleverna lyssnade uppmärksamt med blicken fastklistrad på tavlan, förberedda med papper på bordet och pennan i handen för att sedan ta vid och skapa sin egen tankekarta. Vi kom överens om att använda följande rubriker som gemensam nämnare: karaktärer som visat mod, utmaningar och hinder, händelser där mod krävs, budskap och egna tankar och reflektioner. De fick även lista tre argument varför de tycker att fler ska läsa boken. Deras tre argument blev sedan publicerade på bokmärken till respektive bok i bokutställningen. Eleverna uppmuntrades att hjälpa varandra i arbetet med tankekartan och fick på så vis delta i mikrosamtal om böckerna längs vägen. Vi pratade också en hel del om skillnaden mellan aktiv och passiv läsning, satte ljuset på strategi 7 i Studiestrategimagi som handlar om lässtrategier och aktiv läsning. Förståelsen kring hur skickligare läsare gör började växa fram.
Bokseminarium – Eleverna bidrar till en stimulerande läsmiljö
Jag ser nu mod som något som inte handlar om stora handlingar. Det kan också vara modigt att stå upp för sig själv eller göra små förändringar i vardagen. – Elevcitat
Om läsning ska framstå som något viktigt och intressant för eleverna behöver läraren fundera på hur man kan skapa en positiv och tillåtande läsmiljö tillsammans med eleverna som medskapare. Läraren som läsförebild är avgörande. Det är betydelsefullt att kommunicera kring sin egen läsning och samtidigt visa intresse för elevernas läsning och val av litteratur. Dessutom är elever viktiga läsförebilder för varandra, vilket är en stor tillgång i undervisningen. Genom att göra läsningen till en gemenskap kan alla elever få möjlighet att bidra till läsglädje, aktiv läskraft och att kritiskt samtala om olika frågor kopplade till innehållet i böckerna. De blir sedda och bekräftade som läsare av både läraren och av varandra. En annan viktig framgångsfaktor när det gäller att skapa läsengagemang är att ge tid för läsning i skolan och uppmuntra eleverna att hålla läsningen vid liv även utanför skolan. Under bokprojektet har eleverna fått rikligt med tid att läsa i undervisningen, vilket har uppskattats. Så här uttryckte sig en elev; “Det har gett mig tid att verkligen komma in i boken och reflektera över det jag läser.”
Det löpande arbetet med tankekartan skapade god förberedelse för eleverna inför kommande bokseminarium. De hade fem minuter vardera för att presentera boken utifrån upplägget, därefter hade jag förberett ett antal öppna samtalsfrågor som de fick ta sig an i liten grupp. Att gå igenom deras tankekartor gav mig en god uppfattning om vilka frågor jag skulle skapa – vad som var intressant för eleverna att samtala om – likaså vilka delar som var viktiga att bygga vidare på för att utmana och vidareutveckla lärandet. Genom samtalet framgick bland annat att eleverna vidgat sitt sätt att se på mod och modiga handlingar utifrån böckerna de läst och bokpresentationerna de lyssnat på. Eleverna var indelade i mindre grupper och fick presentera, lyssna på varandra och ge varandra respons. Arbetet med tankekartan var som sagt också bra för att hjälpa eleverna att minnas vad de läst under läsningens gång och skapa ordning och sammanhang i ett omfattande innehåll. Tankekartan gjorde det även möjligt för eleverna att anpassa utifrån olika kunskaper – eleverna som enkelt fick ihop den översiktliga informationen och efterfrågade mer utmaning arbetade enkelt vidare med fler detaljer eller belägg ur boken samt fördjupade eller breddade sina resonemang. Det fanns också förslag på fler rubriker att ta sig an om utmaningen inte upplevdes tillräcklig.
Jag har blivit bättre på att analysera böcker och förstå de underliggande budskapen. Det har också hjälpt mig att reflektera mer över karaktärernas handlingar och hur de relaterar till bokens tema. – Elevcitat
Nu skyltar vi med böckerna i skolans mediatek – Häng med på läsäventyret!
Jag tycker det är en kul ide och en bra möjlighet att dela med mig av en bok som har inspirerat mig. Det känns bra att kunna motivera andra att upptäcka nya böcker. – Elevcitat
Genom att väva ihop bokläsningen med läsårets poesiutmaning “mod att förändra – mångfald och medkänsla” och elevernas boktips i skolbiblioteket sätts läsningen i ett större sammanhang. Elevernas val av böcker kan som i detta exempel bidra till att lyfta olika perspektiv inom temat där innehållet blir en grund för att förstå sig själv och få insikt i andra människors livssituationer, tankar och handlingar. Det känns också meningsfullt för eleverna att deras läsning och lärande kan bidra till att inspirera fler elever till bokläsning – se citat. Eleverna är väl medvetna om att många unga i dag inte läser böcker.
Innehållet blir också en utgångspunkt för att skriva kreativt och uttrycka egna tankar genom poesi. Det här läsäventyret blir en hållbar bro över till poesiläsningen och diktandet som nu väntar. Det finns många pedagogiska vinster med att arbeta så här, dels att väva in skolbiblioteket i undervisningen, dels att låta eleverna välja bok inom ramen av ett gemensamt tema och dels att visa för eleverna hur det är möjligt att avancera som läsare och få en berikande läsupplevelse. Genom att skapa tid och rum för läsning under skoltid och stärka eleverna som medskapare kanske de även plockar upp boken utanför skolan och läser vidare.
Nu väntar som sagt en ny läsutmaning och denna gången är det läraren och inte eleverna som valt bok. Med poesiantologin “Dikter för unga: Älskad poesi – från Predikaren till Johannes Anyuru” ska vi bygga vidare på temat och skapa nya möten mellan eleverna och poesin. En spännande fråga blir så klart hur jag som lärare gör för att lyckas hålla i den läsglädje och engagemang som väcktes genom det meningsfulla läsäventyret när eleverna själva fick välja bok. Fortsättning följer… Häng med på det poetiska läsäventyret framöver!
Text av Maria Glawe, gymnasielärare i svenska och speciallärare inriktning språk-, läs- och skrivutveckling på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg.