Delta i poesiutmaningen

Poesiutmaningen är designad med utgångspunkt i både intellektuella, praktiska och emotionella aspekter (Jfr. med ”Den utvidgade didaktiska triangeln” och modellen för hållbart engagemang som beskrivs i boken ”Didaktiska modeller för miljö- och hållbarhetsutbildning” (2025) av Öhman, J. Tryggvason, Å. och Sund). Följande tre komponenter samspelar ömsesidigt under lärandeprocessen: utveckla hållbarhetskunskaper, läsa och skapa poesi, förmedla och dela poesi för en hållbar framtid.

Den första komponenten i poesiutmaningen handlar därför om att inspirera och skapa förutsättningar för barn och unga att närma sig olika hållbarhetsfrågor och utveckla kunskaper, kritiskt tänkande, förmågan att värdera olika alternativ och utforska olika lösningar, vilket kan göras på många olika sätt.

Samarbeta över ämnesgränserna och upptäck möjligheten att använda olika ingångar till hållbarhetsfrågorna. På så sätt kan komplexa frågor belysas både känslomässigt, faktabaserat och estetiskt. Svenskämnet som är framträdande i poesiutmaningen ger eleverna möjlighet att använda skönlitteratur som ingång till hållbarhetsfrågorna. Samtidigt bygger eleverna parallellt hållbarhetskunskaper i flera ämnen och när de uttrycker sina egna röster genom poesi kan estetiska ämnen som exempelvis musik, bild och slöjd förstärka budskapet och skapa multimodala effekter. Idrottsämnet kan exempelvis inkluderas genom att ni skapar en poesislinga som innehåller dikterna. Skolans alla ämnen har således betydelse i poesiutmaningen.

Första steget mot en hållbar framtid handlar inte om att arbeta ensam och inte om att ha alla svar – utan om att ställa frågor, vara nyfiken, vilja lära, utforska olika lösningar och samskapa. Genom samskapande och inkluderande undervisning där barn och unga är aktiva medskapare bygger vi tillsammans den kunskap som bär framtiden på hållbar väg.

Poesiutmaningen presenteras av en författare och/eller poet – Varje läsår får barn och unga möta en författare digitalt som presenterar årets poesiutmaning, delar inspiration och ger sina tre bästa tips för att få fart på kreativt skrivande. Mötet med en författare kan öppna dörrar till deras egen fantasi och kreativitet – och att våga fatta pennan och skriva själv. Läsåret 2025/2026 är det Agnes Török, Sveriges läsambassadör, författare och poet som presenterar poesiutmaningen och läsårets tema som är kärlek för en hållbar framtid.

Läs poesi och ännu mer poesi – Läs många dikter i undervisningen både klassisk och modern poesi – samarbeta förslagsvis med skolbiblioteket eller kommunbiblioteket (de kan ge boktips, poesi-attacker, skapa poesiutställningar m.m.). Hämta även inspiration från Sustainable Poetrys poesiantologier som skapats tillsammans med barn och unga genom den årliga poesiutmaningen. Det har visats sig att barn och unga uppskattar att läsa varandras texter eftersom det ger dem möjlighet att hämta inspiration, upptäcka olika sätt att uttrycka sig på och få nya perspektiv på skrivandet.

Öppna poesiverkstaden på skolan – Skapa poesi genom olika metoder och på flera olika språk. Uppmuntra barn och unga att leka och experimentera med orden och språket – väck deras språkliga fantasi och låt kreativiteten flöda. Här kan även ett samarbete med skolbiblioteket vara värdefullt. Om möjlighet finns så bjud även in en poet till undervisningen.

Skicka in bidrag till poesiantologin – 1-31 januari: Poesiutmaningen mynnar varje läsår ut i en digital poesiantologi där barns och ungas röster för en hållbar framtid lyfts fram. Under perioden 1-31 januari är det möjligt att skicka in bidrag till juryn. Bidraget kan vara skrivet enskilt, parvis eller i grupp (par eller gruppdikt är ett bidrag). Endast ett bidrag per deltagare. Juryn väljer ut ett antal bidrag som sedan publiceras i poesiantologin. Här finns tidigare års poesiantologier. Vinnarna får ett fint diplom och uppmärksammas dels genom att dikten blir uppläst publikt, dels genom firande på den egna skolan.

Delta i Pop Up Poetry i samband med Världspoesidagen den 21 mars: I samband med Världspoesidagen får barns och ungas poesi höras, ta plats och lämna avtryck överallt i det offentliga rummet – såväl det fysiska som det digitala rummet. Ni kan förslagsvis göra en poesiutställning i skolans matsal, korridorer, skolbiblioteket eller på digitala plattformar. Kanske blir det ett poesiframträdande i skolans aula eller på annan plats? Dikterna kan också delas utanför skolans väggar: på caféer, i parker, kollektivtrafiken, skyltfönster, kulturscenen, digitalt och på andra oväntade platser. Låt barn och unga vara delaktiga i hur de vill dela sina dikter och hur de vill fira världspoesidagen i gemenskap. Upptäck också möjligheten att samarbeta med aktörer i det omgivande samhället. Eftersom Världspoesidagen 2026 infaller på en lördag, uppmärksammar alla medskapare firandet redan den 19 mars. Kanske planerar ni för en poesivecka eller varför inte en poesimånad?