Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Författare: sustainablepoetry-admin Sida 2 av 121

Barn har rätt att drömma, uttrycka sina tankar och vara med och påverka framtiden

Barn och unga har rätt att drömma och känna hopp om framtiden. De har rätt att bemötas med respekt, uttrycka sina tankar och åsikter och rätt att utvecklas och nå sin fulla potential. Sedan januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, lag i Sverige.

Genom att inkludera barnkonventionen i undervisningen kan vi öka kunskapen om barns rättigheter och bland annat ge barn och unga möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter kring samskapandet av vår samtid och framtid. Genom att skapa poesi för en hållbar framtid berättar vi för barn och unga att deras röster är viktiga.

Boken “Du har rätt” av Jason Timbuktu Diakité och Matilda Westerman kan användas som utgångspunkt i undervisningen för att samtala om barnkonventionens 54 artiklar och mänskliga rättigheter samt för att skapa dikter om demokratins framtid. I boken finns berättelser som griper tag i läsaren och konkreta råd och idéer för hur barn kan vara med och påverka samhällsutvecklingen. I lärarhandledningen till boken skapad av Linda Engvall betonas högläsningen och samtalet där eleverna kan dela tankar och erfarenheter med varandra. Handledningen innehåller dessutom förslag på olika aktiviteter som övar elevernas empatiska förmåga, förståelse och solidaritet. De kan förslagsvis dela åsikter om vad de tycker är rätt och orätt och argumentera och diskutera olika handlingsalternativ.

Vidare finns det dels stöd för läsprocessen såväl inför läsningen som under och efter läsningen, dels möjlighet att få veta mer om författarna och deras barndom och dels varför de skrivit boken. I boken berättar Jason om mobbningen och rasismen han blev utsatt för i skolan och hur det var att försöka stå upp för sig själv. Eleverna kan förslagsvis reflektera över om de vågar stå upp för sig själva och för andra som blir utsatta för exempelvis mobbning och rasism. Matilda beskriver att vuxna lyssnade på henne som barn och i lärarhandledningen finns förslag på frågor som eleverna kan reflektera över: Tycker du att vuxna lyssnar på dig, varför/varför inte tror du att de gör/inte gör det? och vad skulle du vilja säga till de vuxna som inte lyssnar på barn och barns åsikter? Varför tycker du att det är viktigt att vuxna lyssnar på barn?

Skapa poesi utifrån barnkonventionen

När eleverna tillägnat sig kunskaper om barnkonventionen kan de förslagsvis skapa dikter (antingen i grupp eller på egen hand) om olika ämnen som tas upp i artiklarna, exempelvis jämlikhet, rasism, mobbning, utanförskap, framtidshopp, barnets bästa i fokus, yttrandefrihet och identitet. Hur skulle barnkonventionen se ut om barnen fick gestalta den genom poesi? Genom att skapa poesi för en hållbar framtid berättar vi för barn och unga att deras röster är viktiga.

Bild: Bonnier Carlsen

Unga poeter prisas för dikter med kraft att förändra

 […] deras engagemang och vilja till att medverka var obeskrivlig. Tillsammans hittade vi de rätta begreppen och förklaringarna för uttrycka det de ville beskriva.

Alice El Khouri, lärare på Söderslättsgymnasiet

Elever på IM-programmet och på vård- och omsorgsprogrammet i Trelleborg prisades i årets poesitävling och får sina dikter publicerade i e-poesiantologin “Drömmar för en hållbar framtid – av barn och unga”. Stort grattis! Ta del av intervjun här: Sustainable Poetry: Ungdomar uppmärksammas för sina dikter

Samskapande över programgränserna – Demokratin 100 år

Under läsåret har eleverna samskapat över programgränserna med fokus på demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Bland annat har de läst boken “En droppe midnatt” av Jason Diakité och inspirerat varandra till att skapa egna dikter med kraft att förändra. Det började med att eleverna på IM-programmet läste kapitlet “Raspoesi” och skrev en hälsning till eleverna på vård- och omsorgsprogrammet, handel- och administrationsprogrammet, ekonomiprogrammet och barn- och fritidsprogrammet där de delade med sig av sina gruppdikter och lämnade över “stafettpinnen”, i form av en poesiutmaning, till eleverna. Läs mer om samskapandet i följande inlägg: ‘Vi är världen’ – elever samskapar för en jämlik värld

Det var väldigt roligt att skriva den här dikten och det har fått mig att fortsätta vilja skriva.

Jenefer, elev, vård- och omsorgsprogrammet

“Lyssna på oss, det är vi som ska ta över!” – Demokratin 100 år

Den som går ut ur salongen efter att ha sett filmatiseringen (2018) av Harry Martinsons rymdepos Aniara från 1956 är förmodligen uppfylld av tankar om att vi måste värna den planet vi lever på och sannolikt också mer känslomässigt berörd än efter att ha läst en tidningsartikel om miljöförstöring eller klimatförändringar.

Skåve & Löwe (red.) Hållbarhetsteman i barn- och ungdomslitteratur sid. 7

I boken Hållbarhetsteman i barn- och ungdomslitteraturen lyfter bokens redaktörer Skåve & Löwe fram den unika didaktiska potentialen som finns i barns och ungas möten med engagerande berättelser. Att förena miljöfrågor och människans livsfrågor, som exempelvis i den episka dikten Aniara av Harry Martinson, har en lång tradition. Skåve & Löwe skriver att den växande trenden med exempelvis dystopiska berättelser har till skillnad från faktaböcker och artiklar en större potential att röra sig över gränser i tid och rum och levandegöra olika tänkbara scenarier (sid. 8). I de flesta skildringar av en mörk framtid finns också hoppmänniskans föreställningar kring såväl en hotad och en hotande som en hoppingivande framtid (Ibid).

Läsa, samtala och skapa – för en hållbar framtid

Det finnes skydd mot nästan allt som är

mot eld och skador genom storm och köld

ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.

Men det finns inget skydd mot människan.

Ur Aniara av Harry Martinson

Eleverna som läser svenska på gymnasiet ska genom mötet med Aniara få utforska motivet “efter undergången”, bekanta sig med Harry Martinsons berättarteknik och stildrag samt själva få ge röst kring en hållbar framtid genom att skapa dikter. I boken Fixa Litteraturen 1 (för kursen svenska 1, enligt Gy11 av Sahlin, Lindholm och Stensson) finns ett bra upplägg som kan skruvas till för att passa elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns uppslag att använda som stöd när det gäller textförståelse och för att få fart på det textnära samtalet, exempelvis skriver Martinson; “Men det finns inget skydd mot människan.” Vad tror eleverna att han menar? Eleverna kan föra fram sina tankar och diskutera med texten som stöd. Genom att läsa ett utdrag ur Aniara och samtala med belägg ur texten kommer vi nära texten som berör frågor som fortfarande är aktuella och kan kopplas till hållbar utveckling. Vi får en chans att tillsammans uppmärksamma kontrasterna mellan “det stora och det lilla” och mellan det som är nära och det som känns avlägset. I en undervisning som genomsyras av ett lärande för hållbar utveckling sätts de komplexa problemen in i ett lokalt och globalt sammanhang och berör dåtid-, nutid- och framtids-perspektiv.

Den lyriska modernismen Aktuellt, omstörtande och känslosamt

Nästa steg är att utforska vad eleverna vet/vill veta om Harry Martinson. Hur har han påverkat och påverkats i sitt skrivande av sin samtid? Vi får veta lite när vi läser på Litteraturbankens sida, bland annat om hans svåra barndom och om livet som upptäcktsresande sjöman. Vilka idéströmningar fanns i samhället under epoken som kallas modernismen? Vi ger oss iväg på en liten avstickare för att få veta mer om modernismen. I poddavsnittet Modernismen och litteraturens förnyelse (Svenskpodden Klassiker – en podd för elever av Sanoma Utbildning) får eleverna lyssna till Anna Cavallin, litteraturvetare vid Stockholms universitet, som sammanfattar modernismen genom tre ord: aktuellt, omstörtande och känslosamt. Hon ger dessutom tips på hur man kan närma sig modernistiska dikter. Dikter talar till oss på olika sätt… Vi ska inte gå miste om känslan när dikter verkar svåra att förstå…Varför skrev Harry Martinson Aniara? Vad tror eleverna? Vilka ord och begrepp är svåra att förstå? Vi rör oss tillbaka i tiden och sätter verket i en historisk kontext. Den polariserade världen, kärnvapen och maktkamp – världen höll andan…Vi återgår till verseposet och verkets symbol – vad betyder konsten och poesin i samskapandet av en hållbar framtid? Eleverna får mötas kring viktiga livsfrågor och hållbarhetsutmaningar. Med avstamp i litteraturens skildring av mardrömssamhället (dystopi) utmanas de i tanken och föreställer sig drömsamhället (utopi). I Fixa litteraturen 1 förmedlas framtidshoppet; det finns alltid en gnutta hopp, ett ljus i tunneln, ett efteråt. Om människan lyssnar till varningarna, så kommer en ny värld att frambringas.

Lyssna på oss, det är vi som ska ta över! – Skapa Science Fiction -poesi med utgångspunkt i Aniara

I Fixa Litteraturen 1 finns också förslag på kreativa skrivövningar som kan kopplas till den pågående poesiutmaningen “Tankar om demokratins framtid”, exempelvis kan eleverna inspireras av Harry Martinsons språk och innehåll i Aniara och skapa dikter som utspelar sig i framtiden. I dikten kan de ta ut svängarna och leka och experimentera med språket (som Martinson gjorde) – formulera nya ord-sammansättningar, begrepp och påhittade tekniska ord (jfr. med Aniara). Ett annat exempel är att skapa dikter med argumenterande inslag där eleverna vänder sig direkt till politiker och makthavare som kan fatta beslut som gynnar framtiden på hållbar väg – “Lyssna på oss, det är vi som ska ta över!” Ytterligare ett exempel är att skapa essä-dikter med avstamp i klimatförändringarna som många forskare varnar för.

Harry Martinson kritiserade utvecklingen av kärnvapen och ville göra sin röst hörd för att få till förändring. Vad vill dina elever förändra? Hur vill de se framtiden på hållbar väg? Vilken resa vill de ta mänskligheten på? Låt eleverna få utforska poesin som en symbol för mänsklighetens fantasi, kraft och nyskapande uttrycksmöjlighet. Rösten och scenen är deras…

Sida 2 av 121

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén