I en väl genomtänkt didaktisk design utmanas eleven och läraren har noga tänkt igenom vilka mål som eleverna ska arbeta mot. Eleverna utmanas genom att de textval som läraren gjort vidgar deras perspektiv och föreställningar om omvärlden, och därmed skapar nya erfarenheter, men också genom att texterna ligger utanför den kunskapszon där eleven redan befinner sig.
Graeske & Lundström. (2016) Att välja texter.
På tavlan står det; första mötet med en normbrytande lyriker. En grupp elever bestående av endast pojkar lyssnar uppmärksamt när en efterlysning strömmar ut i högtalarna. Året är 1941 och en kvinna är efterlyst. Eleverna undrar; vem är det och varför är hon efterlyst i svensk riksradio? Under en uppfriskande morgonpromenad ska eleverna få svar på sina frågor. I lurarna berättades det om ”modernistpionjären som trotsade tidens konventioner och bröt ny mark i både konsten och livet.” Podcasten Karin Boye – dikter, damer och depression av P3 Historia skildrar Karin Boyes liv som var ”fyllt av skapande, men också mörker, olycka och hjärtesorg, som till slut blev för tung att bära.” Det här inlägget handlar om hur lärare kan designa undervisning som väcker pojkars nyfikenhet och engagemang för att läsa dikter och utforska litteraturhistoria tillsammans – och slutligen skapa en egen kunskapsrepresentation med stöd av digitala resurser i kursen svenska 2 i gymnasiet.
Eleverna vet ingenting om Karin Boye eller modernismens författare i början och har i stort sätt ingen erfarenhet av att läsa dikter. Däremot har de (genom studier i historia) en del kunskaper om händelser i samhället under denna tidsepok. Eleverna får i uppdrag att skriva ner 3 Take Aways efter poddpromenaden och dessa iakttagelser blir sedan utgångspunkt för vidare studier – med målet att rusta eleverna med dels kunskaper i litteraturhistoria, dels kunskaper om en av modernismens stora författare och dels att engagera eleverna i poesiläsning som mynnar ut i en egen kunskapsrepresentation som kopplas till det övergripande temat framtid med fokus på förändring – ut med det gamla och in med det nya! – och att våga gå sin egen väg. I en väl genomtänkt didaktisk design utmanas eleven och läraren har noga tänkt igenom vilka mål som eleverna ska arbeta mot. Eleverna utmanas genom att de textval som läraren gjort vidgar deras perspektiv och föreställningar om omvärlden, och därmed skapar nya erfarenheter, men också genom att texterna ligger utanför den kunskapszon där eleven redan befinner sig (Läs Graeske & Lundström. (2016) Att välja texter. Skolverkets lärportal, modul Perspektiv på litteraturundervisning.)
Närläsning av dikt och samskapande kring kunskapsutveckling
Inom det nyskapande språk- och kunskapsutvecklande arbetet fokuserar vi bland annat på en biografisk tolkning av Karin Boyes diktverk. Genom modellering får eleverna bland annat ta del av dikten ”Vårvisa”. Det är också i samband med närläsningen av dikten som titeln på podcasten växer fram; ”Jag hör min framtid till”. I olika textsamtal pratar vi om hur Karin Boye utmanande normer på flera olika sätt. I podcasten och filmerna eleverna bearbetat i undervisningen framgår hur Karin Boye kämpade mot den tidens fördomar om kvinnor. Hon utmanade dessutom med sin sexuella identitet. Flera elever reagerar på att kvinnor var utestängda från den akademiska världen under denna tid och att det ansågs brottsligt med samkönat sex. Hennes stormiga kärleksliv, att inte få älska den man vill och de mörka perioderna av psykisk ohälsa får också fart på samtalen mellan eleverna. Det är angelägna frågor för unga att samtala om i dag. Vi bygger på kunskaperna genom att dels se filmen Svenska förklarad: Litteraturepoken modernismen (UR Play) dels Svenska förklarad: Karin Boye (UR Play) och dels genom utdrag ur läroboken Punkt. Litteraturhistoria av Cecilia Düringer (Natur & Kultur).
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr – Poesiläsning
Efter kunskapandet är det dags att läsa poesi. De digitala och multimodala källorna som använts får vila en stund. Nu är det dags för traditionell bokläsning. Eleverna får boken ”Karin Boye – Samlade dikter” och 3 post it lappar, därefter börjar det poetiska läsäventyret. Diktboken tilltalar pojkarna direkt eftersom texterna är korta. Dessutom är det möjligt att hoppa fram och tillbaka i boken. Dock är det en utmaning att förstå och tolka dikterna. De är alla på jakt efter tre favoriter. Några är snabba och har placerat sina tre post it lappar efter en kvart, men då får de veta att vi skall läsa dikter vid två tillfällen till. Det finns således gott om tid för att läsa, utforska, reflektera och välja ut favoritdikter. Det är kul att se hur pojkarna efter läsningen börjar jämföra vilka dikter de valt ut och varför. Vi pratar också om hur man kan närma sig dikter på olika sätt. Närläsningen av ”Vårvisa” är troligen till hjälp under diktläsningen. Läraren citerar ur poeten Brita af Geijerstams dikt; När dikten kommer till dig var beredd. Dikten har kanske ett budskap och den vill både bli hörd och sedd, så det gäller att öppna sina sinnen. Öppenhet och nyfikenhet är det viktigaste i mötet med poesi, precis som i mötet med en annan människa (Läs Boglind & Nordlund. (2021) Låt dikten komma till oss! Poesi och poesididaktik genom hela grundskolan. Skolverket. Lärportalen. Modul: Stimulera läsintresse).
Skriva talmanus – spela in podcast
När eleverna läst poesi och valt ut sina tre dikter är det dags att förbereda talmanus till podcast-avsnittet. Eleverna får genomgång i att skriva talmanus och några goda råd för att lyckas med podcast-inspelningen. De har tidigare i kursen lyssnat på olika podcasts, bland annat sommarprat. Istället för musiken som finns i sommarprat skall de väva in tre diktuppläsningar. Talmanuset skall således innehålla: tre utvalda dikter, fakta om Karin Boyes dikter, liv och författarskap med koppling till modernismen samt egna tankar om Karin Boyes författarskap och/eller dikter. Elever blir medskapande läsare av poesi om de får kommunicera kring poesi som poesi genom gemensam läsning och samtal följt av kreativa uppgifter och eget skrivande (Boglind & Nordlund, 2021. s. 14).
Vi välkomnar våren med poetisk poddpromenad
Tanken är att eleverna efter påsk ska få lyssna på varandras podcast-avsnitt under en uppfriskande podd-promenad. Då adderar vi den skärpta naturblicken och fångar ”vårtecken” längs vägen – vi lyfter i sammanhanget trädsymboliken som vi kan finna i många av Karin Boyes dikter. Upplägget blir i likhet med uppstarten av poesiäventyret – dvs. en hälsofrämjande vandring med en fängslande story i lurarna – den här gången återskapad av eleverna själva. Eleverna har genom det språk- och kunskapsutvecklande arbetet utmanats i lärarens val av texter – de har vidgat deras perspektiv och föreställningar om omvärlden och därmed skapat möjligheter att bygga nya kunskaper och skapa nya erfarenheter (Graeske & Lundström, 2016). Dessutom har eleverna använt digitala resurser som stöd för kreativt samskapande av den gemensamma podcasten ”Jag hör min framtid till”. Den här undervisningen bygger på ett djärvt beslut där det analoga och digitala i symbios lyfter litteraturhistorieundervisningen och berikar elevernas lärande. Det är fantastiskt att få lyssna till pojkarnas inspelningar – ta del av deras val av dikter och hur de väljer att läsa dessa, ta del av hur de byggt upp storyn om den normbrytande lyrikern som de inte tidigare visste något om – och vad de anser att Karin Boye lämnat efter sig…
