Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Etikett: Hållbar poesi

Dikten i ett critical literacyarbete

Vems röster får höras? Vilka är tysta? Vad försöker dikten göra med mig som läsare? Med vilka värderingar är dikten skriven? Det är några frågor eleverna får reflektera över i samband med läsningen av dikten “Still I Rise” av Maya Angelou.

I svenskundervisningen (gymnasiet) arbetar vi utifrån ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. Eleverna läser gemensamt “En droppe midnatt” av Jason Timbuktu Diakité och i bokens inledning finns några rader i Maya Angelous dikt. Vi började med högläsning, vilket gav eleverna en gemensam upplevelse och närvaro i fjärrundervisningen. När vi läst diktraderna gemensamt fick eleverna lyssna till Maya Angelou.

Genom förhållningssättet i critical literacy läser eleverna både med och mot innehållet i boken, vilket innebär att förstå, analysera och värdera innehållet i sitt sammanhang och samtidigt utveckla förståelse för att en text presenterar ett av många sätt att betrakta världen. Det ger eleverna en möjlighet att “läsa” världen och träna på att inta en kritisk och undersökande hållning. Vi samtalade om att texter aldrig är neutrala.

Vi människor lever under varierande villkor och ser på oss själva, andra och världen utifrån olika perspektiv. När vi tolkar och skapar texter gör vi det utifrån specifika syften och positioner, och våra sätt att uttrycka oss kan alltid kopplas till frågor om makt och kritisk medvetenhet

(E. Bergh Nestlog & N Larsson (red.) Svenska – Ett kritiskt ämne. Svensklärarens årsskrift 2016.)

Eleverna fick välja ut några ord ur dikten som de vill samtala om vid nästa tillfälle, likaså fundera över varför de tror att Timbuktu valt att ta med dessa diktrader i inledningen av boken.

Därefter fick eleverna tid att på egen hand läsa några sidor ur boken och arbeta för att stärka läsförståelsen genom textkopplingar: text-själv koppling, text-text koppling och text-världen koppling. Text till själv– koppling innebär att eleverna kopplar händelseförloppet i boken till något de själva varit med om. Text till text – koppling handlar om att de relaterar händelseförloppet till något de läst i en annan text exempelvis bok, film, dikt etc. Text till världen– koppling innebär att koppla händelseförloppet till något som sker runt omkring i det verkliga livet – till omvärlden. Eleverna dokumenterar i sina digitala läsloggar som sedan används som underlag och stöd under boksamtalet. Det ska bli intressant att ta del av vilka ord de valt ut och hur de sätter ord på sina läsupplevelser och iakttagelser, lyssnar på varandra och diskuterar. Fortsättning följer…

Ord är inte oskyldiga, skriver forskaren Janks, ord gör oss till dem vi är. Därför behöver elever få möjlighet att själva beskriva och sätta ord på sina erfarenheter, iakttagelser och upplevelser. 

(Bergöö, Kerstin, Klassrummet – en plats för tillhörighet 2018).

Lyssna till ett samtal mellan forskare om critical literacy och vad detta förhållningssätt kan innebära för undervisningen: Critical Literacy – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv

Ljusare tider väntar

Ring ut corona…allt det fruktansvärda; ensamhet, vårdkaos, konkurser, ett sista andetag…Nu vänder det… ring in ljusare tider…vad har vi lärt oss? vad säger “coronaåret” om oss människor? ring in hållbarheten…vi vaknar upp… ur idet…världen byter skepnad…längtan…kärlek…poesifestivalyra…

Orden och kreativiteten flödade fram när gymnasieelever från olika program möttes av orden “Nytt år – Nya möjligheter” i olika Breakout Rooms under veckan. Aktiviteten gick ut på att dels skriva personliga hälsningar till poesivänner i Serbien och Italien, dels skapa poesi med utgångspunkt i poeten Emil Jensens skräddarsydda version av dikten “Nyårsklockan” av Alfred Tennyson (1850), översättning/tolkning Edvard Fredin (1890).

Aktiviteter i loopar – dynamisk och skapande fjärrundervisning

Undervisningen inleddes med en gemensam stund i Google Meet (digital mötesplats) där vi blickade tillbaka till firandet av tolvslaget på Skansen 2020. Nyfikna elever lyssnade till Sofia Helin som lämnade plats för ljusare tider 2021 genom sin uppläsning av dikten “Nyårsklockan”. Utifrån inslaget, som visade sig vara något okänt för samtliga elever, hamnade vi i ett samtal kring olika sätt att fira tolvslaget i allmänhet och i coronatider i synnerhet, därefter växlade vi över till elevernas erfarenheter av året som gått och slutligen fördjupades samtalet kring deras förhoppningar inför 2021. Samtalet ramades in av kopplingar till Emils skräddarsydda version av “Nyårsklockan”, vilken utmanade eleverna i tanken om olika dimensioner av hållbar utveckling. Eleverna fick också med stöttning reflektera över likheter och skillnader mellan de olika versionerna av dikten både gällande innehåll och språk. Eleverna plockade ut ord som de betraktade som gammalmodiga, vilket öppnade upp för ett samtal om hur språket förändras över tid. De verkade vara rörande överens om att Emils ordval gjorde dikten mer tilltalande för ungdomarna.

Var och en fick därefter 15 minuter på egen hand för att lyssna ytterligare en gång på Emil Jensens skräddarsydda version följt av uppdraget att välja ut ord/meningar. Sedan samlades de två eller tre i Breakout Rooms (“digitala rum i rummet” så att eleverna kan arbeta i mindre grupper) för att nyansera och komma igång med utbyte av idéer och tankar. Fokus riktades på samskapande av en gemensam dikt där alla röster skulle få plats. Medan eleverna var aktiva och förde livliga diskussioner där tankarna gick kors och tvärs och idéer bollades fram och tillbaka fick jag som lärare rollen som “fluga på väggen” med möjlighet att inflika här och där. Jag rörde mig sömlöst in och ut ur dessa kreativa rum,”fångade upp” olika perspektiv och ställde frågor för att få eleverna att fördjupa/vidareutveckla idéerna som lyftes fram.

Det kreativa samskapandet bjöd på både skratt och allvar och gav alla möjlighet att komma till tals. – I Jamboard (digital whiteboard för samarbete) fanns agendan nära till hands för att hjälpa eleverna att hålla fokus på rätt sak, få tillgång till viktiga begrepp och bli påminda om förhållningsreglerna i Breakout Rooms. I chatten dök det upp frågor allteftersom, vilket gjorde att jag snabbt kunde växla mötesrum vid behov. Genom att arbeta så här fick eleverna möjlighet att samarbeta, lyssna till varandras förslag, ta tillvara på varandras idéer och ta ytterligare ett kliv i samskapandet.

Poesi som verktyg för språk- och kunskapsutveckling

Poesin är verkligen tillåtande, öppnar upp för eleverna att våga ta ut svängarna och stärker deras språk- och kunskapsutveckling. Bara tanken om att det inte finns ett “rätt” svar gör dessutom att eleverna utforskar mer och vågar experimentera och prova sig fram. De får syn på och pratar om hur språket fungerar, skapar nya ordkonstruktioner och innebörder samt ökar förståelsen för hållbar utveckling. Eleverna hjälper också till att se och bekräfta varandra samt bygga upp en tillåtande atmosfär där alla bidrar till ett gemensamt lärande och förverkligandet av ett gemensamt mål. Dikterna är nu inlämnade för respons, vilket innebär att poesiäventyret fortsätter nästa vecka med fokus på bearbetning och utveckling för att slutligen delas i Padlet (digital skrivyta för att samarbeta och skapa) med våra poesivänner i Italien och Serbien. Fortsättning följer…

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén