Läsåret 2020/2021 samskapande elever och lärare från tre olika länder: Sverige, Italien och Serbien. Den gemensamma utgångspunkten var att lära sig mer om ekosystem och biologisk mångfald, mål 15 i Agenda 2030, utforska den lokala stadsmiljön, fotografera och skriva haikudikter.
Eleverna på Söderslättsgymnasiet i Sverige, Uzicka gimnazija i Serbien och “E.Ferrari”, Chiaravalle i Italien fångade vårtecken i lokalsamhället, skrev haiku och skickade digitala brev till varandra. Deras samskapande mynnade ut i Signs of Spring – en digital poesiantologi som innehåller deras haikudikter och fotografier som kopplas till god livskvalitet och det globala målet 15 ekosystem och biologisk mångfald.
Globalt samskapande
Sustainable Poetry möjliggör för pedagoger och lärare att skapa en internationell dimension i undervisningen. Genom att ansluta till projektet via e-Twinning kan elever lära sig om de globala målen för hållbar utveckling och skapa poesi tillsammans med elever i ett annat land, så som eleverna i Sverige, Serbien och Italien gjort.
Strama åt orden, använd inget onödigt (Masaoka Shiki, japansk poet) […] koncentration är poesins A och O (Amy Lowell, amerikansk poet) Diktens styrka ligger i dess koncentration (Tomas Tranströmer, svensk poet). I ett berikande samtal om lyrikhistoria tillsammans med gymnasieelever närmade vi oss den japanska poesin och haiku. Vi närläste och samtalade om poesins laddade ögonblick och skiftningarna som öppnar upp för nya perspektiv. Att skapa hållbar poesi handlar om precis det – om att skapa framtidsbilder som lever, gestaltar skiftningar och ger en synvända. För att berika undervisningen och elevernas lärande besökte författaren och haikupoeten Anna Maris oss. Maris inspirerade eleverna genom att läsa haikudikter på såväl svenska som på engelska och japanska och öppnade dörren på glänt till diktandets hantverk, bland annat om fri haiku som vidgar synen och möjligheterna att upptäcka nya livsmiljöer för den korta dikten att blomma ut. Vi medverkade i skrivtävlingen Jag skriver i dina ord och fick således i samband med det möjlighet till ett författarbesök. Det var värdefullt!
Värdeskapande lärande för att frambringa The haiku moment
I haikudikter är det vanligt med årstidsmarkörer, vilket är ett sätt att placera dikten i ett större sammanhang berättade Anna Maris för nyfikna elever. “Naturens skiftningar spelar en stor roll i haiku. Det är en eftertänksam diktform som passar väldigt bra för Sustainbale Poetry.”
Här och nu upplevelsen är viktig, skala bort överflödiga ord, överraska och fastna inte i att räkna stavelser. “Det viktiga med haiku är inte att räkna stavelser. Det är att fånga en upplevelse i en bild som vid första anblick är enkel och konkret, men om man funderar lite över dikten kan man också finna en djupare mening”, berättar Anna Maris.
Haiku utmanar eleverna att arbeta språkutvecklande med alla sina sinnen; vara närvarande i stunden och fånga ögonblicket, belysa perspektivskiftningar (hållbar utveckling)och med ord måla en konkret bild som övergår till en abstraktion. “Vår största utmaning i detta vårt nya århundrade är att fånga en idé, som låter abstrakt, om hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor.” – Kofi Annan.
Värdeskapande lärande som får betydelse långt utanför skolans väggar
Lyssna på haikupoeten Anna Maris och läs mer via bifogade länkar om den nyskapande undervisningen som överträffade elevernas förväntningar och gav dem nya lärandeupplevelser. Elever i svenska på gymnasiet fick lära sig mer om Trelleborgs konst och utifrån åk 5 elevers tolkningar av konstverken skapa haikudikter som bidrog till en konstkalender och utställning på Trelleborgs stadsbibliotek i samarbete med föreningen Sköna Trelleborg. Genom samskapandet fick barn och unga bli medskapare i hållbarhets- och utvecklingsarbetet kring hållbara städer och samhällen (mål 11). Elever som läste svenska och hälsopedagogik fick gå i haikupoeternas fotspår och tillsammans med lärare och personal på sjukhuset skapa en poesiutställning i patientrummen på lasarettet i Trelleborg. Genom samskapandet riktades fokus på ungas medskapande i hållbarhets- och utvecklingsarbetet kring god hälsa och välbefinnande (mål 3).
