”I natt jag drömde något som…”

I natt jag drömde, något som jag aldrig drömt förut

Jag drömde det var fred på jord, och alla krig var slut.

Orden ur låten I natt jag drömde av Cornelis Vreeswijk strömmar ur högtalarna. Eleverna är tillbaka efter sportlovet och till en ny verklighet. Troligen är oron och rädslan närvarande, så det finns ett stort behov av att samtala om händelserna, om de tankar och känslor som väckts och om informationen och bilderna de tar del av via nyheterna och det som delas i sociala medier.

Vi inleder morgonen med ett samtal om kriget och det är elevernas frågor som styr samtalet. Vi arbetar med Heartmaps och fångar in olika funderingar och frågor. Finns det något som oroar extra mycket och hur kan man i så fall hantera situationen? Eleverna samtalar med varandra utifrån sina Heartmaps som vi har delat i två delar. På ena sidan samlas funderingar om kriget och på andra sidan funderingar om fred. (Heard. G. 2018) Heartmaps – Elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande.) Vi utforskar mål 16 i Agenda 2030 och samtalar om fred som en förutsättning för att skapa en hållbar framtid.

Råd för att samtala med barn och unga om krig och konflikter

Flera ideella organisationer, exempelvis Rädda Barnen och Unicef delar med sig av råd för att prata med barn och unga om deras oro och rädsla. Försvarsmakten tillsammans med Bris har också tagit fram råd för hur vuxna kan samtala med barn och unga. Några viktiga råd som förmedlas är att lyssna och ta deras rädsla och oro på allvar, var saklig och konkret kring det som sker, låt deras frågor få styra samtalet och fokusera på det som ger barn och unga hopp. ”Det är viktigt att barn och elever får känna trygghet och att vuxna i barnens omgivning inger hopp.” Skolverkets sida Att prata med barn och unga om krig och kriser innehåller också en del tips och råd. Eleverna behöver också stöd i att reda ut vad som är sant och falskt eftersom det sprids desinformation och falsk information i sociala medier. Hämta stöd i materialet Guide för källkritik för lärare och i UR:s stödmaterial Kunskap som kan ge stöd kring det pågående kriget i Ukraina.

Från samtal till poesiskapande – om att få klä sina tankar och känslor i ord

Freden måste komma först.

Gör den inte det, min vän,

kommer inget efter den.

Vi lyssnar till dikten Råd till ett nyfött barn av Tage Danielsson. Orden är lika viktiga nu som då. Eleverna fortsätter att dela tankar med varandra. Vi läser därefter ett utdrag ur romanen ”Yasmins flykt” av Miriam Halahmy och fortsätter att gemensamt utforska vägar till fred och trygghet. I läromedlet Liber Svenska 7-9 av Erik Sandberg finns ett helt temaavsnitt som berör krig och fred. Det finns bland annat dikter, utdrag ur olika romaner, utdrag ur Astrid Lindgrens bok Aldrig våld!

Vad betyder fred för dig? Vi återgår till sången som inledde morgonen; I natt jag drömde och bygger på med läsning av dikten ”Först kom de…” som finns med i boken Fred! 100 röster om fred. Elevernas tankar och känslor samt kunskaper om mål 16; att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling blir utgångspunkt för det kreativa diktskapandet som följer. Eleverna ges möjlighet att bidra till samskapandet av årets poesiantologi Tankar om demokratins framtid av barn och unga. (Sista dagen att lämna in bidrag är den 1 mars).

Illustration: Ingrid Skåre (Ur poesiantologin Drömmar för en hållbar framtid av barn och unga.)

Hjärtarbetet och diktskapandet intensifieras – och eleverna är som poeten och författaren Georgia Heard skriver modiga och sårbara nog att gräva djupt. De håller sina hjärtan öppna, låter orden flyga fritt och förvandlar den nya verkligheten till en dröm – Drömmen om Världsfreden. Genom poesin inkluderar vi barns och ungas perspektiv i det fredsfrämjande arbetet.

”Var själv den förändring du vill se i världen” – poesi och heartmaps

I boken Heartmaps : Elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande av Georgia Heard presenteras hur lärare kan arbeta med poesi och heartmaps i undervisningen. Med heartmapping som utgångspunkt kommer skapandet från hjärtat och inriktar sig på det som barn och unga verkligen bryr sig om samt ger var och möjlighet att hitta sin egen röst.

På sidan 94-97 presenteras ett förslag till upplägg med en mall som passar väldigt bra ihop med Sustainable Poetry och poesiutmaningen. Vill man följa bokens exempel så kan man utgå från Mahatma Gandhis ord som uppmanar oss att agera om vi ser något i världen som vi vill förändra; ”Var själv den förändring du vill se i världen”. Ytterligare en utgångspunkt som presenteras i boken är att läsa och samtala om Malala Yousafzai och hennes kamp för att stärka flickors möjlighet till utbildning. Mallen kan sedan användas av eleverna för att uttrycka vad de skulle vilja förändra i världen och vad de själva skulle kunna göra för att bidra till en sådan förändring. Eleverna kan fråga sig själv: Vad ser jag i världen som jag vill förändra? Vad bekymrar mig? Vilket/vilka av de globala målen slår mitt hjärta lite extra för? ”Ser jag exempel på orättvisa, ojämlikhet eller fördomar i min skola, i mitt område eller i min stad?” (s. 95)

Sustainable Poetry Challenge – Var med och sprid kärlekspoesiyra på skolan, i staden och på nätet!

På Söderslättsgymnasiet har elever på barn – och fritidsprogrammet inspirerats av arbetet med heartmaps, globala mål och poesi och parvis planerat en egen aktivitet på förskolan där de just nu gör sin praktik. Samtidigt har de varit med och inspirerat åk 4 elever i grundskolan till att skapa heartmaps och poesi med utgångspunkt i de globala målen. Alla uppmuntras att fira alla hjärtans dag med att skapa, läsa och dela poesi såväl i skolan som utanför. Genom ett samarbete mellan skolan och kultur- och fritidsförvaltningen i Trelleborgs kommun kan barn och unga dela sina dikter i kärleksträden på Rådhusplatsen i Trelleborg mellan perioden 11/2 och 17/2. De kan också skicka in sina dikter i poesitävlingen som pågår just nu: Poesi för en hållbar framtid.

”Veckans dikt” – väck elevernas läsglädje & poesiådra

Kan en dikt få dig att gunga eller börja dansa? Kan den sätta dina känslor i rörelse? Kan den ge dig tårar i ögonen, av sorg eller glädje? Att läsa eller höra en dikt ska kännas som att hoppa ner i en kall sjö på sommaren eller att dricka ett glas kallt vatten när man är törstig.

Georgia Heard ”allt gott på jorden och i solen”, s. 23

Poeten och lärarutbildaren Georgia Heard har lång erfarenhet av att arbeta med poesi tillsammans med barn och unga. Hon berättar i den fantastiska boken ”Allt gott på jorden och i solen” att i de flesta av våra möten med poesi har själva glädjen gått förlorad. Många barn och unga säger att de hatar poesi. Heard tror att det bottnar i att de inte fått möjlighet att utforska dikter i ett naturligt samtal där deras nyfikenhet och upplevelse är i fokus. Upplevelsen försvinner snabbt när läsningen går ut på att svara rätt istället för att använda sig av mer öppna frågor och när poesi reduceras till något man för in i undervisningen vid ett tillfälle eller vid en temadag. Heard uppmuntrar oss att låta eleverna läsa och samla på dikter som de tycker om och att låta poesin få blomma ut på väggarna i klassrummet. Tänk vilken kraft att omringas av dikter som väcker nyfikenhet, utmanar tänkandet och inbjuder till skapande samt ger framtidshopp! Det ska vara dikter som har att göra med elevernas liv, dikter som får eleverna att utforska och få syn på nya perspektiv och dikter som gör att eleverna kan lära sig något om sitt eget skapande.

Gör poesin till en del av vardagsrutinen och engagera eleverna i valet av dikter

Heard förespråkar att göra poesin till en naturlig del av skolans innehåll genom att föra in dagens dikt i undervisningen oavsett ämne. Inför höstlovet, då barn och unga kan medverka i poesiutmaningen ”Drömmar för en hållbar framtid”, tar vi med eleverna till (skol)biblioteket och utforskar poesihyllorna samt ger eleverna uppdraget att utforska poesikällor på nätet och dela med sig till varandra. Vi läser och delar dikter under vecka 42 och 43 – En dikt om dagen fram till höstlovet och uppmuntrar samtidigt eleverna att anta poesiutmaningen under lovet. Genom att läsa dikterna tillsammans kan dessa fungera som en ”nyckel med vilken man kan öppna dörrar in till deras känslor, fantasi och röster.” (s. 26)

Vikten av läsande lärare som modiga förebilder

Vi som undervisar måste överföra glädjen i att läsa dikter till eleverna – om jag är rädd för att utforska en dikt blir troligtvis också mina elever rädda.

Georgia Heard

Georgia Heard betonar vikten av läraren som förebild – att våga utforska poesin tillsammans med eleverna. Läraren Katarina Lycken Rüter utmanade sig själv genom att börja läsa poesi varje dag tillsammans med sina elever i gymnasiet. De arbetade med dikterna i poesiantolgin Svensk poesi (2016). När hon upptäckte hur dagens dikt, en liten insats, kunde ge så stor utväxling ställde hon sig frågan; varför har jag inte alltid gjort så här? I texten ”Liten insats, stor utväxling”- ”dagens dikt” som stående inslag i svenskundervisningen (Svenska – Ett estetiskt ämne, Svensklärarföreningens årsskrift 2017) berättar hon om det stora steget att anta poesiutmaningen, om såväl bakslag som att hitta nya framkomliga vägar. Det tar 10 minuter av hennes undervisningstid och ger så mycket till eleverna. I takt med att eleverna vänjer sig vid att läsa och samtala om dikter kan de göra allt mer förfinade kopplingar till både form och innehåll. Detta sker genom öppna frågor där eleverna kan dela tankar och känslor samtidigt som de utforskar för att ”förstå mer tillsammans.”

Har du arbetat med ”Dagens dikt” i din undervisning och vill dela med dig av dina erfarenheter? Tipsa gärna genom att använda kontaktformuläret.