”Poesifestivalen var för mig en upplevelse som väckte mycket glädje och motivation inom mig. Här fick jag lära mig mycket medan jag samtidigt hade kul.” – Elevcitat
Eleverna har reflekterat kring poesifestivalen och det känns fantastiskt att den blev så uppskattad. Det är fint att upplevelsen skapade glädje och motivation samtidigt som den var lärorik. Flera elever berättade att musiken och diktuppläsningarna gjorde poesifestivalen till en lärorik och trevlig upplevelse;
”Stämningen i byggnaden, alla som var där. Allt från barnen till de vuxna och pedagogerna var engagerade och ville lära sig.” – Elevcitat
När det var poesifestival på Trelleborgs bibliotek den 21 mars (Världspoesidagen) höll artisten och poeten Emil Jensen en lunchföreställning med blandning av humor och allvar kring ämnen som mänskliga rättigheter, demokrati och hållbarhet. Hans låtskatt varvades med personliga berättelser och dikter och i mellansnacket berörde han hur ord kan förändra och hur människor genom samskapande kan påverka framtiden.
Emil Jensens föreställning var en härlig upplevelse och det var kul att höra eleverna följa med i orden; ”Det är samma värld, exakt samma värld”. ”Samma värld” är en dikt vi läst, samtalat om och skapat utifrån i undervisningen i skolan.
Vårterminen har startat och mycket känns kanske upp och ner med tanke på pandemin som fortfarande håller oss i ett starkt grepp. Inte minst märks det i förskolor och skolor där situationen just nu är pressad. I kristider är det viktigt att försöka utforska nya sätt att arbeta där framför allt samarbete är en nyckelfaktor.
Hur kan vi leda lärande och utveckling så att barn och unga känner trygghet och motivation trots all förvirring och osäkerhet som råder? Hur kan vi tillsammans skapa en kultur av inkludering, gemenskap och medskapande kring frågor som är viktiga för alla och för vår gemensamma framtid på hållbar väg? Hur kan poesin och ett gemensamt fokus på hållbarhet skapa oanade möjligheter? Genom samskapande utforskar vi nya vägar till lärande och utveckling och delar med oss till varandra. Genom samskapande kan barn och unga bli medskapare till poesiantologin Tankar om demokratins utveckling av barn och unga och fira Världspoesidagen den 21 mars tillsammans genom att läsa, skapa och dela hållbar poesi.
Poesiutmaningen pågår just nu, vilket innebär att barn och unga i förskolan, grundskolan och gymnasiet samt unga vuxna upp till 25 år kan skapa en dikt och skicka in till tävlingen. Sista dagen att lämna in bidrag är 1 mars. Givetvis går det också bra att arbeta med poesiutmaningen utan att skicka in bidrag till tävlingen. Läs mer om utmaningen/tävlingen här: Poesiutmaningen Tankar om demokratins utveckling
Lyssna till Emil Jensen som under poesifestivalen 2021 presenterade läsårets poesiutmaning och ger några tips för att få fart på diktandet.
Ring ut corona…allt det fruktansvärda; ensamhet, vårdkaos, konkurser, ett sista andetag…Nu vänder det… ring in ljusare tider…vad har vi lärt oss? vad säger ”coronaåret” om oss människor? ring in hållbarheten…vi vaknar upp… ur idet…världen byter skepnad…längtan…kärlek…poesifestivalyra…
Orden och kreativiteten flödade fram när gymnasieelever från olika program möttes av orden ”Nytt år – Nya möjligheter” i olika Breakout Rooms under veckan. Aktiviteten gick ut på att dels skriva personliga hälsningar till poesivänner i Serbien och Italien, dels skapa poesi med utgångspunkt i poeten Emil Jensens skräddarsydda version av dikten ”Nyårsklockan” av Alfred Tennyson (1850), översättning/tolkning Edvard Fredin (1890).
Aktiviteter i loopar – dynamisk och skapande fjärrundervisning
Undervisningen inleddes med en gemensam stund iGoogle Meet (digital mötesplats)där vi blickade tillbaka till firandet av tolvslaget på Skansen 2020. Nyfikna elever lyssnade till Sofia Helin som lämnade plats för ljusare tider 2021 genom sin uppläsning av dikten ”Nyårsklockan”. Utifrån inslaget, som visade sig vara något okänt för samtliga elever, hamnade vi i ett samtal kring olika sätt att fira tolvslaget i allmänhet och i coronatider i synnerhet, därefter växlade vi över till elevernas erfarenheter av året som gått och slutligen fördjupades samtalet kring deras förhoppningar inför 2021. Samtalet ramades in av kopplingar till Emils skräddarsydda version av ”Nyårsklockan”, vilken utmanade eleverna i tanken om olika dimensioner av hållbar utveckling. Eleverna fick också med stöttning reflektera över likheter och skillnader mellan de olika versionerna av dikten både gällande innehåll och språk. Eleverna plockade ut ord som de betraktade som gammalmodiga, vilket öppnade upp för ett samtal om hur språket förändras över tid. De verkade vara rörande överens om att Emils ordval gjorde dikten mer tilltalande för ungdomarna.
Var och en fick därefter 15 minuter på egen hand för att lyssna ytterligare en gång på Emil Jensens skräddarsydda version följt av uppdraget att välja ut ord/meningar. Sedan samlades de två eller tre i Breakout Rooms (”digitala rum i rummet” så att eleverna kan arbeta i mindre grupper) för att nyansera och komma igång med utbyte av idéer och tankar. Fokus riktades på samskapande av en gemensam dikt där alla röster skulle få plats. Medan eleverna var aktiva och förde livliga diskussioner där tankarna gick kors och tvärs och idéer bollades fram och tillbaka fick jag som lärare rollen som ”fluga på väggen” med möjlighet att inflika här och där. Jag rörde mig sömlöst in och ut ur dessa kreativa rum,”fångade upp” olika perspektiv och ställde frågor för att få eleverna att fördjupa/vidareutveckla idéerna som lyftes fram.
Det kreativa samskapandet bjöd på både skratt och allvar och gav alla möjlighet att komma till tals. – I Jamboard (digital whiteboard för samarbete) fanns agendan nära till hands för att hjälpa eleverna att hålla fokus på rätt sak, få tillgång till viktiga begrepp och bli påminda om förhållningsreglerna i Breakout Rooms. I chatten dök det upp frågor allteftersom, vilket gjorde att jag snabbt kunde växla mötesrum vid behov. Genom att arbeta så här fick eleverna möjlighet att samarbeta, lyssna till varandras förslag, ta tillvara på varandras idéer och ta ytterligare ett kliv i samskapandet.
Poesi som verktyg för språk- och kunskapsutveckling
Poesin är verkligen tillåtande, öppnar upp för eleverna att våga ta ut svängarna och stärker deras språk- och kunskapsutveckling. Bara tanken om att det inte finns ett ”rätt” svar gör dessutom att eleverna utforskar mer och vågar experimentera och prova sig fram. De får syn på och pratar om hur språket fungerar, skapar nya ordkonstruktioner och innebörder samt ökar förståelsen för hållbar utveckling. Eleverna hjälper också till att se och bekräfta varandra samt bygga upp en tillåtande atmosfär där alla bidrar till ett gemensamt lärande och förverkligandet av ett gemensamt mål. Dikterna är nu inlämnade för respons, vilket innebär att poesiäventyret fortsätter nästa vecka med fokus på bearbetning och utveckling för att slutligen delas i Padlet (digital skrivyta för att samarbeta och skapa) med våra poesivänner i Italien och Serbien. Fortsättning följer…
