Hur kan ”treorna” rädda träden och grönområden i våra städer?

Elever som studerar på bygg- och anläggningsprogrammet (åk 1 och 2) på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har undersökt cirkulärt byggande bland annat genom att läsa och granska artiklar, göra intervjuer i närsamhället och skriva reportage. Dessutom har de närmat sig och utforskat 3-30-300 regeln dels genom att läsa artiklar och skriva utredande texter, dels genom att gå stadsvandring med landskapsarkitekt och parkchef Mark Huisman och dels genom att skapa poesi (utifrån Black Out Poetry – metoden) med utgångspunkt i utredande texter.

Elevernas utredande texter om 3-30-300 re-designas genom Black Out Poetry – metoden.

Elever i kursen svenska 2 arbetade med de utredande texterna som sedan lämnades över till elever i kursen svenska 1. De fick i sin tur läsa och undersöka 3- 30-300-regeln samt genom Black Out Poetry – metoden omskapa texterna till poetiska konstverk där betydelsebärande ord och bild samspelar. Under processen riktades fokus mot hur träd, parker och grönområden påverkar hälsa, välbefinnande och hållbar stadsutveckling. Detta ingick i det övergripande tema som vi arbetat med inom Sustainable Poetry under läsåret; ”Ömsesidighet – Lärande, hälsa och välbefinnande som drivkraft för hållbar samhällsutveckling”. Som inspiration och ytterligare en källa i utredningsarbetet av 3-30-300-regeln fick eleverna (som då läste svenska 2) gå på stadsvandring med Mark Huisman, landskapsarkitekt och parkchef i Trelleborgs kommun.

Stadsvandring i Trelleborg. Mark Huisman står på Stortorget i Trelleborg och berättar för eleverna om betydelsen av 3-30 300-regeln för utvecklandet av hållbara städer.

”Idag har vi varit ute på en promenad. Mark som är expert på 3 30 300 regeln berättar varför det är viktigt med träden och växtligheterna. Det var väldigt bra att vara ute och lära sig.” – Elev

Elevernas kunskapande och kreativa skapande mynnade bland annat ut i ett bidrag till medborgarutställningen ”Vision Stortorget och Stadsparken – ungas perspektiv” som under sommaren finns att ta del av i närheten av Stortorget i Trelleborg. I september vandrar utställningen vidare in i Stadsparken och blir en del av innehållet i Hållbarhetsdagen som genomförs i Trelleborg den 20 september.

Det här är ett sätt att ta tillvara på elevernas kunskapande i skolan och integrera det i berättelsen om framtidens Trelleborg. När lärande för hållbar utveckling genomsyrar utbildningen i skolan signalerar vi till eleverna att det här inte är isolerade skolfrågor. Det är frågor som berör oss alla och livet i stort – med ett fokus på samskapandet av en hållbar framtid.

Illustratör: Nikki Schmidt som tolkat elevernas dikter och konstverk.

Genom ett lärande för hållbar utveckling som genomsyrar elevernas kurs i svenska har eleverna ökat förståelsen för byggindustrins roll i samhällets hållbarhetsarbete och samtidigt utvecklat kunskaper och förmågor inom ämnet svenska. Dessutom har de tillsammans skapat något av värde för medborgare och besökare i Trelleborgs kommun. Möjligheten har skapats genom samskapande mellan skola, föreningar (Sustainable Poetry och Sköna Trelleborg) näringsidkare (Citysamverkan) och Tryggare Trelleborg – fokusområden: barn och ungas delaktighet och meningsfull fritid.

”Samtidigt som man är kreativ, så kommer dikten lite av sig självt…”

Vad är det här för liten bok? frågade en elev som på väg in i skolsalen uppmärksammade att det låg ett helt hav av böcker på ett av borden. Det är en liten bok, med ett stort innehåll, svarade jag (läraren), följt av och snart ska vi utforska hur man kan skriva dikter utan att skriva.

Guide till att läsa och skriva poesi är en konkret handbok av Jenny Edvardsson som genom det lilla formatet och det tillgängliga innehållet möjliggör för eleverna att bli nyfikna på att läsa, utforska, och hitta ett sätt att närma sig poesin.

Eleverna i gymnasiet började bläddra i böckerna och småpratade med varandra. Jag avbröt efter en stund och noterade att eleverna var nyfikna på nästa steg. Idag ska vi utforska Black Out Poetry som finns på sidan 20-21, sa jag. I boken illustreras Black Out Poetry med en dikt skapad utifrån Kafkas novell Förvandlingen. Vi pratade om Black Out Poetry; om att utgå från existerande texter, antingen texter man själv skrivit eller texter andra skrivit, både skönlitterära texter och sakprosa för att skapa egna texter. Vi pratade om modelltexten i boken och växlade sedan över till Youtube och inspelningen av Amanda Gormans uppläsning av dikten The Hill We Climb.

Eleverna samtalade om dikten och uppläsningen av dikten. De var imponerade av Amanda Gormans kraft och närvaro. En av eleverna sa; hon är en förebild för unga i dag... De reflekterade och samtalade kring innehållet och budskapet i dikten och gjorde såväl historiska som nutida och framtidsinriktade kopplingar. Dels kopplingar till boken vi läser just nu En droppe midnatt av Jason Diakité dels till rörelsen Black Lives Matter. Efter samtalet fick de läsa dikten på egen hand och välja ut de ord som fångade deras uppmärksamhet eller intresse. Dessa ringades in och alla andra ord stryktes över med en svart penna (de som hade skola hemma och deltog i fjärrundervisning fick testa på och göra samma sak digitalt – fördelen var att det är betydligt lättare att färglägga digitalt…) de som ville skapa ett mönster gjorde det.

Snart växte nya dikter fram, skapade av de ord som haft störst betydelse för var och en. Vi läste dikterna högt och checkade ut med glädje! Att skapa Black Out Poetry är språkutvecklande, roligt och kreativt – dessutom väcker det nyfikenhet kring poesi – en genre som så många upplever som ”krånglig och svår”…helt i onödan!

Det bästa med att skriva blackout poetry är att man får skapa en ny dikt och ge en gammal eller en ny dikt ett nytt liv. Blackout poetry är någonting som jag själv tycker är roligt för samtidigt som man är kreativ, så kommer dikten lite av sig självt, det är bara att man formar om orden som en annan har sagt/skrivit. Samt så tycker jag att om man ska börja med poesi så är det blackout man ska börja med, för det är inspirerande och man lär sig lite hur en dikt kan vara uppbyggd och hur man kan skriva för att den ska bli bra.

Elevcitat

Bibblan inspirerar

Biblioteket behöver gå från att vara enbart en plats för dem som gillar att läsa till att bli en bred kreativ plats med en mångfald av uttrycksmöjligheter.

Ur ”Happenings som arbetsmetod eller -Kom, vi drar till bibblan av Sofia Malmberg

På Söderslättsgymnasiet i Trelleborg finns två mediatek med rum för kreativitet och aktivt medskapande. Där samarbetar lärare och bibliotekarier för att inspirera eleverna att skapa poesi för en hållbar framtid.

I dagens lucka gömmer sig en inspirationsfilm med tre av flera moderna poesimetoder: Bokryggspoesi, Black Out Poetry och Cut UP-poesi som får kreativiteten att flöda och eleverna att skapa poesi som aldrig förr. Metoderna är väldigt uppskattade och ger alla, oavsett förutsättningar, möjlighet att delta aktivt i det kreativa skapandet. De globala målen väcker elevernas engagemang och texterna som används fördjupar deras förståelse och kunskaper, vilket slutligen mynnar ut i en egen dikt där de förmedlar tankar och känslor. I en lärande gemenskap gör de sina röster hörda för en hållbar framtid.