Etikett: Amanda Gorman

Publicerat

2022 fortsätter vi utforska vägen till en hållbar framtid

”For there is always light

if only we’re brave enough to see it

if only we’re brave enough to be it”

– Ur ”The Hills We Climb” av Amanda Gorman

Med fokus på drömmar och ljusare tider

Året 2021 startade med ett gemensamt fokus på barns och ungas drömmar för en hållbar framtid och att ingjuta hopp, glädje och framtidstro. Ett nytt år, vilket innebar nya möjligheter för oss att tillsammans med barn och unga stärka deras röster och handlingskraft för hållbarhet och samtidigt bidra till skolans utveckling genom att ge hållbarhetsfrågorna och poesin en naturlig plats i förskolans och skolans undervisning.

När 2021 nu går mot sitt slut kan vi se ett poetiskt hållbarhetsår framträda i dess storslagna enkelhet. Komplexa frågor i ett litet format. Fängslande, överraskande och nyskapande. Det är barn och unga som undersöker världen med sin fantasi; föreställer sig det som ännu inte existerar och förenas med pedagoger, lärare och skolbibliotekarier, skolledare med flera och omgivande samhällsaktörer kring en gemensam vision och viljan att gemensamt utforska, beskriva och formulera en hållbar framtid. Det har varit ett handlingskraftigt år såväl lokalt som nationellt och internationellt och allt samman bygger på ett dynamiskt samskapande (ett gemensamt ägandeskap). Genom ett pedagogiskt helhetstänk, ett gemensamt fokus på globala hållbarhetsmål och språklig och kulturell mångfald samt att nyttja digitaliseringens potential skapas ett lärande ekosystem.

Lokalt samskapande

I Trelleborgs kommun, som är projektets födelsestad, har det skapats hållbar poesi kors och tvärs. Till exempel fick barnens dikter kärleksträden på Rådhustorget att blomma i samband med alla hjärtans dag. Det var resultatet av ett samskapande mellan tre olika förvaltningar i kommunen. Vidare var de hälsofrämjande poesivandringarna på återbesök och gav medborgare i olika åldrar en möjlighet att öka medvetenheten kring FN:s 17 globala mål och ta del av barns och ungas visioner för en hållbar framtid. (Poesivandringarna bygger på ett samskapande mellan skolan och näringslivet i kommunen.) På stadens museum bjöd 5 åringarna in till vernissage. De hade lärt sig om ekologisk hållbarhet och skapat poesi och konst för att lyfta fram viktiga hållbarhetsfrågor och belysa om nedskräpningens konsekvenser…

Nationellt samskapande

När vi blickar utanför den lokala kontexten hamnar vi i Sollentuna kommun där barns dikter blev en utställning utomhus och bjöd in till diktpromenader under sportlovet. På promenaden fick medborgare i olika åldrar upptäcka och ta del av QR-koder till animerad poesi som elever i Sollentuna skapat inom projektet. Ytterligare ett exempel där barnens poesi blommat ut i det offentliga samhället är i Mullsjö kommun. Sveriges demokrati 100 år uppmärksammas där genom en poetisk demokratitårta som finns att ta del av på kommunbiblioteket. I tårtans lager framträder hållbarhetens samtliga dimensioner och lyfter barnens tankar och känslor om demokrati och en hållbar framtid. Ett tredje och sista exempel innan vi blickar ut i världen finns i Forshaga kommun där elever på språkintroduktionsprogrammet skapat hållbar poesi och medverkat i projektets poesitävling. Ett av de vinnande bidragen ”Jag är trädet” firades i gemenskap tillsammans med skolans rektor. Dikten finns att läsa i poesiantologin Drömmar för en hållbar framtid av barn och unga. I juryns motivering stod det följande; Genom en jag-identifikation med trädet förmedlas flera viktiga och mäktiga känslor – uthållighet, styrka, att vara ett med naturen. Eftersom träd ofta får styrka på foten vid samhällsutbyggnad, är det viktigt att vi påminns om att ta hand om träden.

Globalt samskapande

Trots coronakrisen, som gjorde att många skolor stängdes ner i världen, fortsatte det globala samskapandet för en hållbar framtid. Barn och unga runt om i världen skickade digitala hälsningar till varandra och skapade dikter och illustrationer. Deras tankar, känslor och upplevelser av coronapandemin och hur de föreställde sig världen efter krisen fick ta plats i det digitala offentliga rummet, likaså deras drömmar för en hållbar framtid. När världen stannade upp och tillvaron vändes upp och ner gick det ändå att skönja hopp och framtidstro. Mitt i all sorg och förtvivlan delade barn och unga dikter för en hållbar framtid och firade Världspoesidagen tillsammans. Under hösten intensifierades samskapandet med ett gemensamt fokus på demokratins utveckling och framtid, vilket går att läsa mer om i följande inlägg: Globalt samskapande för en hållbar framtid.

Digital poesifestival för alla

Det blev också en poesifestival för alla som genomfördes digitalt den 19 mars i samband med Världspoesidagen. Arrangemanget var möjligt att följa via projektets webbsida och i projektets Facebook-grupp. Gemensamt förmedlades hur känslor, tankar, idéer och erfarenheter: poesi rymmer hela livet. På Världspoesidagen lyfter vi hur poesi uttrycker det mänskliga och gemensamma, men också vikten av att värna kulturell mångfald och yttrandefrihet – Unesco.

Tankar om demokratins framtid – av barn och unga

Tillbaka i projektets födelsestad igen, Trelleborg, där har barn och unga under hösten fått träffa författare och skapat poesi kopplat till årets tema demokrati och hållbarhet. Genom stöd av Kulturrådet och inom ramen för skapande skola i Trelleborg har förändringshjältarnas drömmar väckts till liv. En av lärarna berättade efteråt att eleverna var engagerade och redo för att övertyga oss vuxna om hur vi ska ta hand om vår gemensamma jord. Läs mer om författarbesöken här: Julgåva till alla förändringshjältar och Tove väcker skrivargnistan hos barnen.

Året avslutades med att Sustainable Poetry undertecknade Deklaration för en stark demokrati. En deklaration som tar avstamp i att Sveriges demokrati fyller 100 år och därmed samlar och engagerar de krafter som värnar om demokratin. Inom ramen för deklarationen lyfter Sustainable Poetry fram barns och ungas perspektiv och aktörskap i syfte att ge alla en röst kring hur demokratin kan utvecklas och stärkas. Demokratins 100-års jubileum uppmärksammas bland annat med poesiutmaningen och samskapandet av e-poesiantologin Tankar om demokratins framtid – av 100
barn och unga.

Genom ett dynamiskt samskapande inom ramen för Sustainable Poetry kan vi gemensamt bidra till att främja och stärka genomförandet av mål 4 och delmål 4.7 i Agenda 2030, vilket handlar om att ge hållbarhetsfrågorna en naturlig plats i förskolan och skolan och stärka barns och ungas röster och handlingskraft i demokratin och samhällsutvecklingen. En viktig del i projektet är också att främja, stärka och skydda barns och ungas hälsa och välbefinnande. Lärande och hälsa går hand i hand och är en förutsättning för barn och unga att förverkliga sina drömmar och samtidigt bidra till samhällets utveckling på hållbar väg.

Snart stundar 2022 och då navigerar vi vidare in i framtiden tillsammans -på en hållbar poetisk väg. Förhoppningsvis är 2022 året då lärande för hållbar utveckling och poesi får ett än större genomslag i förskolans och skolans undervisning. Jag vill rikta ett stort varmt tack till alla som på olika sätt bidrar till att utveckla Sustainable Poetry! Ett dynamiskt samskapande visar vägen.

Gott nytt år!

Maria Glawe – grundare och projektledare för Sustainable Poetry

Publicerat

”Samtidigt som man är kreativ, så kommer dikten lite av sig självt…”

Vad är det här för liten bok? frågade en elev som på väg in i skolsalen uppmärksammade att det låg ett helt hav av böcker på ett av borden. Det är en liten bok, med ett stort innehåll, svarade jag (läraren), följt av och snart ska vi utforska hur man kan skriva dikter utan att skriva.

Guide till att läsa och skriva poesi är en konkret handbok av Jenny Edvardsson som genom det lilla formatet och det tillgängliga innehållet möjliggör för eleverna att bli nyfikna på att läsa, utforska, och hitta ett sätt att närma sig poesin.

Eleverna i gymnasiet började bläddra i böckerna och småpratade med varandra. Jag avbröt efter en stund och noterade att eleverna var nyfikna på nästa steg. Idag ska vi utforska Black Out Poetry som finns på sidan 20-21, sa jag. I boken illustreras Black Out Poetry med en dikt skapad utifrån Kafkas novell Förvandlingen. Vi pratade om Black Out Poetry; om att utgå från existerande texter, antingen texter man själv skrivit eller texter andra skrivit, både skönlitterära texter och sakprosa för att skapa egna texter. Vi pratade om modelltexten i boken och växlade sedan över till Youtube och inspelningen av Amanda Gormans uppläsning av dikten The Hill We Climb.

Eleverna samtalade om dikten och uppläsningen av dikten. De var imponerade av Amanda Gormans kraft och närvaro. En av eleverna sa; hon är en förebild för unga i dag... De reflekterade och samtalade kring innehållet och budskapet i dikten och gjorde såväl historiska som nutida och framtidsinriktade kopplingar. Dels kopplingar till boken vi läser just nu En droppe midnatt av Jason Diakité dels till rörelsen Black Lives Matter. Efter samtalet fick de läsa dikten på egen hand och välja ut de ord som fångade deras uppmärksamhet eller intresse. Dessa ringades in och alla andra ord stryktes över med en svart penna (de som hade skola hemma och deltog i fjärrundervisning fick testa på och göra samma sak digitalt – fördelen var att det är betydligt lättare att färglägga digitalt…) de som ville skapa ett mönster gjorde det.

Snart växte nya dikter fram, skapade av de ord som haft störst betydelse för var och en. Vi läste dikterna högt och checkade ut med glädje! Att skapa Black Out Poetry är språkutvecklande, roligt och kreativt – dessutom väcker det nyfikenhet kring poesi – en genre som så många upplever som ”krånglig och svår”…helt i onödan!

Det bästa med att skriva blackout poetry är att man får skapa en ny dikt och ge en gammal eller en ny dikt ett nytt liv. Blackout poetry är någonting som jag själv tycker är roligt för samtidigt som man är kreativ, så kommer dikten lite av sig självt, det är bara att man formar om orden som en annan har sagt/skrivit. Samt så tycker jag att om man ska börja med poesi så är det blackout man ska börja med, för det är inspirerande och man lär sig lite hur en dikt kan vara uppbyggd och hur man kan skriva för att den ska bli bra.

Elevcitat
Publicerat

Mod, hopp och framtidstro!

”For there is always light,

if only we’re brave enough to see it

If only we’re brave enough to be it”

Ur dikten ”The hill we climb” av Amanda Gorman

I dag inleddes fjärrundervisningen med ett samtal om Joe Bidens installation i Washington. Det visade sig att eleverna hade haft annat för sig än att följa ceremonin. Således hade de missat poeten Amanda Gormans uppläsning av dikten ”The hill we climb”.

Vi började med att lyssna tillsammans för att sedan övergå i reflekterande samtal. EPA-modellen blev användbar, där varje elev fick reflektera ett kort ögonblick och därefter ansluta till ett digitalt parsamtal (vi använde Breakout rooms) för att sedan åter ansluta till huvudsamtalet. Varje grupp ansvarade för att dela med sig av sina tankar i Padlet (digital skrivyta för samskapande) och på så vis fick de inblick i varandras samtal. Eleverna blev berörda, som så många andra runt om i världen, och var överens om att dikten förmedlar mod, hopp och framtidstro. De hänvisade till olika ord och uttryck, tänkte högt, rörde sig framåt och bakåt i historien, lyfte fram ungas kraft att vara med och förändra, gjorde kopplingar till de globala målen, exempelvis jämlikhet, jämställdhet, fred, inkluderande samhällen osv.

Ytterligare en sak som fängslade eleverna var Amanda Gormans sätt att förmedla dikten. Vi har läst och samtalat mycket om retorik i poesiundervisningen, så eleverna hittade snabbt till betydelsefulla komponenter som det emotionella, det nyskapande och det minnesvärda (jfr. TED).

Vidare drog vi paralleller till boken ”En droppe midnatt” som vi läser just nu och elevernas fängslande möte med poeten Maya Angelou och dikten ”Still I Rise”; se följande inlägg Dikten i ett critical literacyarbete. Det ena ledde till det andra och snart fördjupades samtalet kring textkopplingar och intertextualitet. Vi pratade om hur andra presidenter före Biden valt att låta poeter inspirera under installationen, exempelvis Maya Angelou som en av dessa utvalda poeter. Dock har ingen varit så ung som Amanda Gorman. Vi blickade ut i medierna och den ena efter den andra notisen berättar om ”världens nya favoritpoet”. Dagens samtal ska framöver fördjupas ytterligare med fler spännande texter som skildrar olika perspektiv. Det ska så småningom mynna ut i elevernas egna poesiskapelser – deras drömmar för en ljusare framtid.