Skolbiblioteket i undervisningen – Uppdrag till våra elever!
Inspiration från Bali
Vi har inlett ett spännande samarbete med poeten N.Diana från Bali
I was born in a small village in West Borneo. Most of my childhood was spent in the forest: the rice fields, plants and animals were my friends. These memories led me to study Biology. In 2014, I graduated with a Bachelor of Science. As my major was Microbiology, I worked as a product specialist for a microbiology equipment supplier for two years. I have also had years of experience working in laboratories. Today, I am a project facilitator at the Innovation Hub of the Green School in Bali.
I am one with the word. I always believe in the power of words. They can be spoken. They can be written. Both are ways of working for eternity. I have published two books: My son, Lelaki di Biara, is a collection of poetry and, my daughter, Terbuang dari Eden, is a collection of short stories about women. I have published in several anthologies and newspapers as well. Throughout 2008-2011, I gave talks about books and writing on local television and radio. My most recent performance was at the 2018 Indigenous Celebration in Ubud, Bali.
I am currently working on a translation of poems from Lelaki di Biara. This will be my first book available in English. I am also compiling a second collection of poetry in Indonesian. In the future, I also plan to write about Woman and Tradition, especially with regard to women in the Dayak Community.
Poetry for a Sustainable Future:
You can watch Diana reading the poem An Elegy for Borneo HERE!
An Elegy for Borneo
The spirit of the ancestor is weeping
a stream of tears from pantak1 eyes
While your Kapuas River is already murky
with mercury, lead and cadmium.
Because you listened to their words:
Just swallow your ancestor’s tears!
they’re dead, maybe they never existed
You still nod obediently counting the profit lost
from rupiah to dollar or back the other way.
Let’s remember the time of the jungle and its trees
the fresh maram2 fruit and durians which never ceased.
We shared them with the squirrels and the forest rats
the water flowing abundantly from virgin springs
the wet stones and green rugs of moss.
We shared them with belibis3 and anteaters
: Oh, how this land has God in it!
Now we see the haunting spirit of the ancestor
wailing like a womanly devil on the movie screen
which we watch with tension, laughing happily.
While your Kapuas River is almost dry
a fossil of your womb, infant of your generation.
You still nod obediently, felling trees for illegal plantations
mining gold upstream in the river: godless and greedy!
Borneo, July 2012
1 Pantak: a wooden statue carved by the ancient Dayak people. A visualization of ancestral spirits.
2 Maram: a Salak–like fruit, red with a sour taste. Also known as Asam Paya.
3 Belibis: a bird from genus Dendrocygna
Special thanks to Michael Linden, who helped with translation.
Elegi Tanah Borneo
Borneoku (indonesisk version)
Roh nenek moyang menangis
menganak sungai mata pantak1
sedang sungai Kapuasmu itu keruh sudah
bercampur merkuri, timbal dan kadmium
sebab kau dengar kata mereka, “teguk saja air mata nenek moyangmu!
mereka sudah mati, bahkan mungkin tak ada.”
kau masih mengangguk-tunduk
menghitung berapa untung-rugi, rupiah ke dolar atau sebaliknya
mari kita ingat masa rimba dan pepohonannya
buah maram2 segar dan durian yang tak habis dimakan
kita berbagi dengan tupai dan tikus hutan
air melimpah dari mata air perawan
bebatuan basah dan lumut-lumut permadani hijau
kita berbagi dengan belibis3 dan trenggiling
: betapa tanah ini bertuhan!
kini kita lihat roh nenek moyang gentayangan
meraung-tangis seperti setan perempuan di layar kaca
yang kita tonton dengan tegangnya cekakak-cekikik bahagia
sedang sungai Kapuasmu itu nyaris kering
berfosil rahim dan orok generasimu sendiri
kau tetap mengangguk-tunduk-runduk
membabat hutan untuk perkebunan liar, menambang emas di hulu sungai
: tamak yang tak bertuhan!
Borneo, Juli 2012
1 Pantak: patung kayu sesembahan masyarakat Dayak purba, visualisasi roh nenek moyang.
2 Maram: Buah mirip salak berwarna merah dan rasanya asam atau dikenal juga dengan nama Asam Paya.
3 Belibis: sebutan nama burung dari genus Dendrocygna
Vad har ”Helt lyriskt” och ”Poetry for a Sustainable Future” gemensamt?
Vem läser dikter i skolan nu för tiden?
Vad har Helt lyriskt och Poetry for a Sustainable Future gemensamt? Vi vill, precis som Fredrik Lindström, återinföra poesi i människors vardag och dessutom återinföra poesi i skolans undervisning och samtidigt skapa nya rum för poesin att blomma ut och bidra till hållbar utveckling. Genom lärande för hållbar utveckling sammanlänkat med poesi kan alla skolans ämnen förenas och fokus på språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen stärkas. Vi vill inspirera lärare att våga låta samhällets verkliga dilemman ta plats i undervisningen; att i trygga läranderum ge elever möjlighet att reflektera och samtala om ”svåra frågor”, dvs. kontroversiella utmanande frågor långt ifrån det rätta svarets pedagogik. Kanske är det viktigare än någonsin att elever lär sig att göra demokrati istället för att bara veta. Det handlar om att att lära om, genom och för (Skolverket).
Vi förstår saker och ting bättre när vi kan sätta ord på dem. När det handlar om stora, svårgripbara frågor som existens och kärlek, sådant som kan få livet att kännas meningsfullt eller meningslöst, kan en beskrivning av en känsla göra att vi förstår någonting som vi tidigare bara har känt.
Citat: Fredrik Lindström (Lenas, Sverker (2018) Artister gör tv-program som tar poesin till människornas vardag. Publicerad i DN publicerad 181205 (uppdaterad 181206) Hämtad: 190103)
Helt lyriskt som inspiration för diktskapande i undervisningen
Jag har tidigare använt musik som inspiration för att skapa dikter tillsammans med elever, bland annat utforskade vi likheter mellan poesi och hiphop genom att ”läslyssna” på Petters bok 16 rader. Vi har också inspirerats av och skapat dikter utifrån Lalehs musik i samband med skrivtävlingen Jag skriver i dina ord:
Deras uppdrag var att skriva fram en annorlunda värld genom poesi. Den gemensamma utgångspunkten var låten ”Goliat” av Laleh och att deras dikt skulle kopplas samman med Agenda 2030.
Musik är en väldigt bra utgångspunkt för att väcka kreativt skapande hos elever. Det ökar också tillgängligheten genom att ”läslyssna” på texter som tar upp aktuella ämnen som berör elevernas livsvärldar. Elever funderar ofta över det som är Lindströms tes, dvs. att vi har en närmare relation till poesi än vad vi tror eftersom musiken som dagligen strömmas från Spotify till våra hörlurar är poesi i tonsatt form.
Helt lyriskt som inspiration har en plats i vårt poesiprojekt Poetry for a Sustainable Future som är en digital poesigemenskap för alla. Ett dynamiskt kreativt rum där vi lyfter värdegrunden genom berättande, där det gamla möter det nya och där unga röster hörs för en hållbar framtid.
Genom Helt lyriskt kan spännande möten mellan elever, poeter och artister uppstå. Dessutom skapas möjlighet för samtal om angelägna frågor som exempelvis jämställdhet bland annat #metoo, identifikation, gemenskap och utanförskap. Det ger också möjlighet för lärare att arbeta med Critical Literacy, vilket är ett förhållningssätt som handlar om att lära sig hur texter fungerar; vad de gör med oss människor och med världen, om att undersöka och kritiskt granska, samtala och att påverka den verklighet vi är en del av. Det kritiska textarbetet går ut på att eleverna genom gemensamma samtal, som läraren leder, undersöker och reflekterar över innehållet på ett djupare plan. Helt lyriskt ger också inspiration inför elevens eget diktskapande. Förhoppningen är att intresse väcks för att vilja utforska dikter såväl på egen hand som tillsammans med andra, både i och utanför skolan.
I avsnitt 2, Little Jinder och Mattias Alkberg tolkar Bodil Malmsten och Erik Johan Stagnelius, betonas särskilt känslan av att inte höra till; att inte få vara med i gemenskapen. Jag tror många elever kan känna igen sig i det när det handlar om skolan; oro och rädsla för att inte ”passa in i mallen” att jämt prestera i alltför ofta otillgängliga miljöer designade för det enkelt mätbara. Poetry for a Sustainable Future vill bidra till känslan av att höra till; att få vara med i en lärande gemenskap, dvs. att möjliggöra för alla (oavsett förutsättningar och behov) att bli medskapare i meningsfullt skolarbete där gränser mellan ämnen suddas ut, där broar byggs mellan barn, unga och vuxna i olika skolstadier, mellan skola och omvärld, mellan skolor i olika delar av världen och där det inte så enkelt mätbara också får ett givet utrymme i skolan.
Så vad har då Helt Lyriskt och Poetry for a Sustainable Future gemensamt? Poesin återaktualiseras och hittar fram till människor genom nya vägar. Den blir således mer tillgänglig för alla och framträder i nya dimensioner. Vad vi gör med innehållet är upp till oss. Poesi väcker känslor och engagerar och det är bland annat vad vi vill frambringa genom poesiprojektet. Starka känslor och stort engagemang behövs om vi ska nå de globala målen och skapa en hållbar framtid för alla.