Helhetsinriktad språkundervisning

Critical Literacy är ett förhållningssätt som genomsyrar projektets medskapande undervisningsprocesser. Dikter som elever möter och skapar granskas och diskuteras utifrån olika perspektiv. Det sker i en samskapande kontext där samtalet mellan elever är centralt. Elever läser både med och mot dikterna (Janks 2010), vilket innebär att förstå, analysera och värdera en dikt i sitt sammanhang och samtidigt utveckla förståelse för att en dikt presenterar ett av många sätt att betrakta världen. Innehållsfrågan är den centrala didaktiska frågan och läraren utmanas att balansera och hålla samman demokrati- och identitetsuppdraget med kunskapsuppdraget som en helhet. Lyssna till forskare som samtalar om Critical Literacy och vad ett kritiskt undersökande förhållningssätt kan innebära för undervisningen (Skolverket).

Utveckla barns och ungas kritiska förhållningssätt

Eleverna ska ges möjlighet att förstå att texter aldrig är neutrala. Vi människor lever under varierande villkor och ser på oss själva, andra och världen utifrån olika perspektiv. När vi tolkar och skapar texter gör vi det utifrån specifika syften och positioner, och våra sätt att uttrycka oss kan alltid kopplas till frågor om makt och kritisk medvetenhet (E. Bergh Nestlog & N Larsson (red.) Svenska – Ett kritiskt ämne. Svensklärarens årsskrift 2016.) Ord är inte oskyldiga, skriver forskaren Janks, ord gör oss till dem vi är. Därför behöver elever få möjlighet att själva beskriva och sätta ord på sina erfarenheter, iakttagelser och upplevelser (Bergöö, Kerstin, 2017).

Samskapa framtiden på hållbar väg

Utifrån det kritiska textarbetet rustas elever med kunskaper och kompetenser för att kunna navigera på ett kritiskt och utforskande sätt i världen och samtidigt ta ansvar för egenproducerade texter som möter autentiska mottagare. Poesiutmaningen innebär att skapa och omskapa texter om företeelser som är viktiga för dem och därigenom låta dem uppleva hur skapande kan utgöra en kraft för dem. (Bergöö, Kerstin, 2017) Enligt Janks står världen inför tre stora utmaningar som lärare ska rusta eleverna att ta itu med; ojämlikhet, instabila samhällen och en ohållbar utveckling. Följande två frågor är särskilt angelägna och utgör navet i projektet:

  • Hur kan utbildningen bidra till en värld där våra elever, oavsett var i utbildningssystemet de befinner sig, kan bli de som ska förändra världen?
  • Hur kan vi ge eleverna möjlighet att bidra till ökad jämlikhet och bli människor som kan respektera mångfald, leva i harmoni med andra och ta aktiv del i att skydda miljön. (Janks, 2013. Översättning av Kerstin Bergöö)

Referenser

Bergh Nestlog, E & Larsson, N (red.) Svenska – Ett kritiskt ämne. Svensklärarens årsskrift 2016.

Bergöö, Kerstin (2017). Klassrummet som en plats för möten, tillhörighet och skapande. Lärportalen, Skolverket. Modul: Kritiskt textarbete – att läsa, samtala och skriva (om) världen

Janks, Hilary (2010). Literacy and power. New York & London: Routledge Taylor & Francis Group

Jönsson, Karin & Jennfors, Elisabeth (2017) Ett kritiskt språk och kunskapsperspektiv. Lärportalen, Skolverket. Modul: Kritiskt textarbete – att läsa, samtala och skriva (om) världen

Skolverket (2016) Kritiskt textarbete – samtalsfilm med forskare.