Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Kategori: Skolutveckling för hållbart lärande & hälsa

“Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”

Stjärnor syns när natten är mörk.

Blommor växer när det regnar.

Det som växer till något bra

får ta den tid det tar.

Ur “Stark & Skör” av Emma Berg

Hur mår unga i dag? Vilken roll spelar lärandet och hälsan för att få en bättre morgondag? Hur kan vi öka kunskapen om hälsa bland unga så att de kan göra goda livsval?

I tisdags samlades elever på bygg- och anläggningsprogrammet på Söderslättsgymnasiet i skolans bibliotek för att lyssna till skolans kurator Elisabeth. Föreläsningen och dialogen med eleverna handlade om hälsa och välbefinnande. Elisabeth berättade bland annat om psykisk hälsa och ohälsa, om vikten av att röra sig/motion, odla relationer IRL, hantera sociala medier på ett mer hållbart sätt i vardagen, att våga prata om det som är svårt och att lära sig hantera motgångar. Hon berättade också om hur eleverna kan öva i vardagen för att stärka det psykiska måendet. Eleverna fick med sig 3 Take Aways: 1) Det första tipset är att ha en skrivbok bredvid sängen. “Skriv 3 positiva händelser eller känslor som varit bra under dagen. Gör det varje kväll vid sänggåendet under 1 månad. Läs sedan igenom och se förändringen som skett med dina tankar.” Elisabeth förklarade att denSkol här övningen är självstyrande när man tänker många negativa tankar. 2) Ta hand om dina relationer i vardagen genom att lyfta blicken och se vem du har i din närhet, samtala och notera hur ditt känsloläge ändras när du får mer social kontakt. 3) Det sista tipset handlar om att minska stress och oro vid viktiga beslut. Stanna upp och reflektera! Skriv ner i ett block, på ena sidan skriver du det negativa och på andra sidan skriver du det positiva. Analysera och rangordna! Stryk det som inte ska stå där och försök hitta motivation och lösningar på det som står kvar. De här noteringarna kan till exempel bli underlag för att skriva dikter längre fram.

Mötet med skolkuratorn

Vidare presenterade Elisabeth boken “Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra” av Anders Hansen, som finns att låna i skolans bibliotek och tipsade om de nya avsnitten om hjärnan som sänds på SVT just nu. Eleverna fick med sig Anders Hansens tio viktigaste insikter (hämtade ur boken) som vi senare ska samtala om i undervisningen. Bland annat “Hur du lever ditt liv påverkar hur din hjärna fungerar” och “Minnen är – och ska vara – föränderliga – Att prata om svåra händelser i ett tryggt sammanhang gör att minnenaförändras och blir mindre hotfulla.”

“Depphjärnan för unga” av Anders Hansen och Mats Wänblad rekommenderas också. Boken tar oss på en färd genom känslornas land – förklarar bland annat hur våra känslor uppkommer och varför de finns – sköna känslor och de där andra… Våra barn och unga behöver få veta att svåra känslor är en del av att vara människa. I slutet av boken finns en användbar checklista och budskapet är så fint; var snäll mot dig själv och din hjärna. I boken förmedlas att det är modigt och starkt att våga prata om svåra känslor.

Depphjärnan finns också som ungdomsbok.

Elisabeth pratade vidare om förmågan att hantera motgångar och livskriser, vilket gjorde att vi stannade upp för att samtala om begreppet resiliens – en förmåga som är utvecklingsbar – vi kan lära oss att hantera kriser, motgångar och förändringar och återfå balansen för att kunna må bra och utvecklas. Att hantera livets motgångar är något som Kristina Bähr, skriver om i boken “Resiliens i skolan – Främja och träna välbefinnande”. Boken tar upp flera exempel på hur man kan arbeta med det i skolan.

Om vi inte kan andas där vi är

måste vi ta oss dit andetaget vill.

När du tar hand om dig själv

tar du din kraft tillbaka.

Utrymme. Vidder. Mellanrum.

Som en blomsterklädd brygga till

energi, kreativitet och riktning.

Ur “Stark och skör” av Emma Berg

Vi avslutade föreläsningen och dialogen mellan eleverna och skolkuratorn med en kort reflektion. Eleverna skrev i sina loggböcker utifrån följande två frågor; Vilka tankar skapades hos dig? Vilka tips och råd bär du med dig?

Att koppla ihop elevhälsan och undervisningen på detta sätt är ett sätt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med ungas hälsa och välbefinnande och samtidigt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vi vet alla att god hälsa gynnar lärande, därför är det så viktigt att alla elever ges möjlighet att bli delaktiga i skolans elevhälsoarbete på många olika sätt – inte endast genom individuella hälsosamtal eller enkäter. Det är en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Vad hjälper ett A på ett papper när livet är fyllt av prestationsångest och stress?

Genom alla år i skolan har eleverna fått höra hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa, men frågan är huruvida undervisningen haft tillräckligt stort fokus på att främja och stärka elevernas hälsa och välbefinnande? Under ett samtal mellan ungdomar kring hälsans betydelse i skolan sa en elev så här; vad hjälper ett A på ett papper om livet är fyllt av prestationsångest och stress? Eleverna samtalade om hur både grundskolan och gymnasiet arrangerat temadagar med föreläsningar och inlämningsuppgifter, men ofta missat att skapa rum för de livsviktiga samtalen mellan unga och mellan unga och vuxna samt möjligheten att rustas med strategier och verktyg för att själv kunna påverka sin personliga utveckling.

Eleverna uttryckte behovet av att samtala om hur:et – hur man går från tanke till handling för att skapa en hållbar livsstil. Det finns således ett behov av att få utforska och bygga kunskaper gemensamt i skolan kring hälsa och lärande och samtidigt få tid för det kreativa skapandet med möjlighet att klä sina egna tankar och känslor i ord. Flera frågor berördes under samtalet, exempelvis hur unga mår idag, vilka känslor som är sköna, vilka som är jobbiga och hur man kan hantera känslor som blir för starka. Det handlar om att lyssna in eleverna och skapa samtalsforum för eleverna att ventilera tankar, känslor och upplevelser utan att bli bedömda. Finns det tid och utrymme för reflektion och energipåfyllnad av exempelvis aktiviteter som kreativt skapande? Att undervisa handlar om att välja.

Eleverna fick även samtala kring huruvida de möter elevhälsan i undervisningen. De bekräftade det vi redan vet. Elevhälsan kopplas oftast in i åtgärdande syfte på individnivå trots att arbetet enligt skollagen främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Vi pratade om det obligatoriska hälsosamtalet som ses som en hälsofrämjande insats, men som sker på individnivå. Det finns således ett önskemål bland unga att knyta elevhälsans arbete nära undervisningen, vilket kan ske genom att elevhälsans personal och undervisande lärare samskapar tvärprofessionellt med eleverna som aktiva medskapare. Genom ett sådant utbyte kan skolstress, brist på tillgänglighet eller meningsfullhet i lärandet bli tydlig för alla och lyftas fram som ett gemensamt utvecklingsområde. I årets inspirationsmaterial finns några exempel på hur man kan bygga ett sådant tvärprofessionellt samskapande. Dessutom inbjuder årets poesiutmaning Ömsesidighet förskolor och skolor till att gemensamt utforska en väg mot ett ömsesidigt tvärprofessionellt samskapande för elevens bästa i ett hållbart lärande. Vi behöver visa eleverna i praktiken att hälsa och lärande går hand i hand. När skolarbetet har fokus på det som får elever att må bra behövs mindre tid för det förebyggande och åtgärdande arbetet (Skolverket (2021) Leda elevhälsan i skolan).

Höga studieresultat och ohälsosam stress

En viktig sak att ha i åtanke är att många elever presterar på hög nivå, men ofta med hälsan som insats, dvs. kulturen på skolan – där strävan efter höga studieresultat – är kopplad till ohälsosam stress. Det kan möjligen vara så att skolledningen, lärarna och elevhälsan kanske inte upplever att det finns ett “problem” att ta tag i eftersom eleverna presterar höga studieresultat. En annan viktig sak att ha i åtanke är när både lärare och elever upplever ett för stort bedömningsfokus, vilket har negativ påverkan på elevernas lust att lära och deras hälsa. I boken Skolutveckling för hållbart lärandeteoretiska och praktiska perspektiv av Christian Lundahl m. fl. genomlyses de här frågorna i ett konkret exempel från ett forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbart lärande. Det står bland annat att “lusten att lära riskerar att komma i skymundan i jakten på höga betyg för dessa elever” (s. 130). I boken berättas hur två skolor med högpresterande elever arbetar med utmaningen att designa en hälsofrämjande och bildningsfrämjande bedömningspraktik som ser till elevernas långsiktiga lärande (s. 131). Det sker genom ett tvärprofessionellt samarbete med fokus på att utforska vad det är som orsakar stress och hur de kan arbeta framgångsrikt för att minska stressen och bibehålla höga studieresultat. Bland annat handlar det om att dämpa elevernas prestationsfokus och skapa energi för att arbeta med elevernas personliga utveckling – med ambitioner, mål och drömmar (s. 138).

Elever medskapare i skolutveckling

I projektet Sustainable Poetry kopplas lärande, hälsa och hållbarhet ihop till en helhet och blir drivkrafter för att förverkliga såväl egna mål som gemensamma mål – samskapandet av en hållbar framtid. Med hälsan i behåll ges eleverna möjlighet att inkluderas i skolans gemensamma utvecklingsarbete med fokus på såväl hög måluppfyllelse som god hälsa.

Ungdomar på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har som en del i arbetet med elevdemokrati varit med och bestämt årets tema i Sustainable Poetry som handlar om hälsa och lärande som drivkraft för hållbar samhällsutveckling. I våras höll de argumenterande tal i svenska 3 och fick välja ämne utifrån rubriken; Du behövs! – vad vill du förändra i samhället om du fick möjlighet? När eleverna fick bestämma innehåll blev det många tal om skolstress, psykisk ohälsa och om hur skolans undervisning bör förändras så att elever och lärare kan lära sig mer om hälsa och samtidigt få strategier för hållbart lärande och utveckling. Behovet av stressförebyggande arbete lyftes fram, likaså vikten av autonomi, dvs. elevernas aktiva delaktighet och medskapande i undervisningen och lärandet. Genom att lyssna på eleverna och engagera dem i skolutvecklingsarbetet visar vi att vi tar deras tankar, känslor och erfarenheter på allvar och att deras röster är viktiga.

Ungas röster för att stärka hälsa och lärande i skolan

Det vanligaste sättet att ta reda på elevernas åsikter i skolutvecklingsarbetet är troligen genom enkäter, följt av djupintervjuer. Data samlas in och analyseras för att hitta teman som sedan ligger till grund för förändring och utveckling. Genom att engagera eleverna i poesiutmaningen samlar vi också in data, men på ett annorlunda sätt. Troligen ett mer meningsfullt och berikande sätt för både elever och lärare. Det ena behöver dock inte utesluta det andra. Det går fint att kombinera enkät och elevernas diktande. Genom diktskapandet riktar vi inte bara fokus mot det faktiska resultatet utan även samskapandet – vägen till det färdiga resultatet – vilket öppnar upp för många dialogtillfällen och viktig information om elevernas situation, behov och önskemål. Genom poesin fördjupas innehållet, de träffsäkra orden får liv och”laddade” ögonblick här och nu framträder. Genom dikterna lär vi oss läsa mellan raderna och att tolka det mångtydiga – vi urskiljer mönster – vi blir medskapare – vi hittar nya vägar, vilket är en del av utvecklingen i ett hållbart lärande.

Vi började i det viktiga samtalet om elevernas egna erfarenheter, tankar och känslor. Vad behöver de för att må bra? Hur skapar vi tillsammans trygga, berikande och stödjande lärmiljöer för alla? Hur lär vi oss att hantera stress, kognitiv dissonans och utveckla resiliens?

Vi pratade om nya begrepp och gjorde en gemensam digital begreppslista. Vi läste därefter nyhetsartiklar som berörde psykisk hälsa och ohälsa, stress i skolan, inre hållbarhet, hur man tar hand om sig själv och planeten samtidigt följt av samtal i grupper där flera olika perspektiv lyftes fram. Eleverna blev snabbt engagerade i frågorna och delade med sig av tankar och åsikter ömsesidigt. De fick också följande frågor att resonera kring tillsammans: vad kan eleverna själva göra? vilket stöd och av vem kan behövas? vad behöver de avstå ifrån för att skapa en hållbar livsstil? De livliga diskussionerna mynnade ut i små goda råd i vardagen – en diktsvit kring vad var och en kan göra och hur de kan stötta varandra i skolan så att alla kan må bra under studietiden.

Elevernas argumenterande tal inspirerade till läsårets tema

Nästa steg var att bygga upp argumenterande tal med extra fokus på att smycka ut talen med olika stilfigurer. Vi tittade på några tal där talarna skapat stilistiska effekter i syfte att förankra sitt budskap bättre hos åhörarna. Nu framgick kopplingen mellan undervisningen i poesi och undervisningen i retorik. De kände igen dessa retoriska stilfigurer från poesiskapandet vi tidigare ägnat oss åt inom Sustainable Poetry. Stilfigurerna förstärkte dikterna och skulle nu få samma effekt i deras argumenterande tal. Några elever vävde in några diktrader i sina tal, vilket berörde och skapade eftertänksamhet. Det var således budskapen i elevernas tal som blev inspiration för det här läsårets tema; lärande, hälsa och välbefinnande som drivkraft för hållbar samhällsutveckling. Det här är ett av många sätt att arbeta med hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande i skolans sammanhållna uppdrag och arbete med kunskaper och värden. Som framgångfaktorer för ökad elevdelaktighet lyfter Skolinspektionen (2018) fram betydelsen av kollegialt samskapande och varierad undervisning. Ytterligare en framgångsfaktor är att lärare, skolledare och elevhälsa delar samma vision om främjad delaktighet. Att eleverna ges möjligheter att göra sina röster hörda – att de är delaktiga i och har inflytande över undervisningen – är en viktig del i skolors utveckling. Elevers ”inifrån”-perspektiv kan ge information och kunskap om hur skolan kan utvecklas och förbättras utifrån elevers perspektiv (Alerby, E. & Bergmark, U (2019) Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande. Skolverket. Modul: Delaktighet och inflytande i undervisningen, del 8, s. 2).

Det flerspråkiga klassrummet

Utdrag ur Mitt språk av Ghiath (elev på Söderslättsgymnasiet). Dikten finns att lyssna på i LHU-podden, avsnitt 1 som handlar om svenska, metod och poesi. I avsnittet läser poeten och läraren Ida Olofsson bland annat Ghiaths dikt.

Poesi – “en fantastisk språkgenre”

Poesi ger eleverna chans att förmedla djupare mening med relativt få ord.” Jim Cummins, ledande forskare inom flerspråkig undervisning, lyfter fram flerspråkiga projektarbeten som ett sätt att designa undervisning med “flerspråkiga glasögon” på. Han nämner poesi som en “fantastisk språkgenre” som ger nyanlända och flerspråkiga elever möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer. Ett förslag som presenteras i boken Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid är att ge elever möjlighet att skriva dikter på både svenska och på sitt modersmål.

Elever som läser kursen svenska som andraspråk 1 på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har engagerats i projektet Sustainable Poetry och i en undervisning där flerspråkighet ses som en resurs i undervisningen. De har lärt sig om FN:s globala mål för hållbar utveckling och genom att skapa dikter på flera språk gjort sina röster hörda för en hållbar framtid. Två av dikterna belyser, såsom den inledande dikten Mitt språk, värdet av språklig mångfald. Eleverna uppmuntrades att bidra med sina kunskaper i olika språk genom att skriva dikter. Det var minst sagt ett dynamiskt språk- och kunskapsutvecklande uppdrag som engagerade eleverna. Genom att nyttja digitala resurser i undervisningen var det också möjligt för eleverna att använda tillgängliga översättningsstöd, men även att kontakta föräldrar, släktingar och modersmålslärare för stöd i processen. “Jag har fått reflektera och skriva på kyrilliska. Det gick bättre än vad jag trodde. Jag fick hjälp av min mamma också. Det har varit kul att arbeta med sitt modersmål i svenskan också.” – Elevcitat

Modersmålslärare i grundskolan (i Trelleborg) har också engagerat elever i projektet och i undervisning där de uppmuntras att använda sig av alla sina språkliga resurser lärandet; se bilder. Dikten “Låt oss prata om fred” på två språk berör det globala målet 16 Fredliga och inkluderande samhällen.

Nationell satsning för att stärka utbildningens kvalitet

Trelleborgs kommun är en av flera kommuner som medverkar (under tre år) i Skolverkets satsning för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska. Bland annat handlar det om kompetenshöjande insatser för pedagogisk personal från förskola till vuxenutbildning för att förbättra studieresultaten för alla flerspråkiga barn och elever. Sustainable Poetry finns med som ett inspirerande exempel i en av fortbildningsmodulerna för personalen i Trelleborg.

“Hittills har poesi kring framtidsdrömmar skapas på fler än 20 språk. Satsningen innebär bland annat att förskolor och skolor kan skicka in poesibidrag till poesitävlingen som anordnas varje år. De vinnande bidragen publiceras i en digital antologi, såsom årets “Drömmar för en hållbar framtid – av barn och unga”. – Utdrag ur fortbildningsmodulen

Språket – främsta redskapet för att tänka, kommunicera och lära

“Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. […] Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden.” – Utdrag ur kursplanen för svenska som andraspråk och kursplanen för modersmål i grundskolan

Förutom att producera texter med transspråkande (dikter) har eleverna i gymnasiet reflekterat och samtalat om hur flerspråkighet är en tillgång för såväl individen som samhället. De har också delat olika språkliga erfarenheter med varandra för att stärka förståelsen kring språkets funktion för tänkande, lärande och kommunikation. En spännande och lärorik utmaning var också analysuppgiften kring den transspråkande processen; Vad tillför språklig mångfald i diktskapandet? Vad gör det med känslan i dikten? Finns det ord/meningar i dikten som kan översättas rakt av och finns det ord/meningar som är svåra att översätta till andra språk? Hur löste du det?

Genom att arbeta med flera språk som resurser i undervisningen kan fler röster göras hörda i skolan och genom att engagera eleverna i Sustainable Poetry kan rösterna även lyftas fram i det omgivande samhället. “Att ta till vara elevernas flerspråkighet genom transspråkande kan bidra till att tona ner de språkliga hierarkier som finns i samhället och istället försöka ge språk en mer likvärdig status i undervisningen.”(Läs: Transspråkande i ett flerspråkigt och interkulturellt klassrum av Carla Jonsson. Ingår i Skolverkets Modul: Språk och interkulturalitet. Del 3: Transspråkande, sid. 13).

Mer information finns här:

Bred satsning ska ge bättre studieresultat för nyanlända och flerspråkiga – Trelleborgs kommun

Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning – Skolverket

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén