#sustainablepoetry

Poesi för en hållbar framtid lyfter barns och ungas röster och stärker deras medskapande i demokratin

Kategori: Inspiration för undervisningen Sida 1 av 2

Perspektiv på världen

17 globala mål, 17 dikter skapade av barn och unga och 17 platser i centrala Trelleborg berikade eleverna på ekonomiprogrammet under dagens poesivandring.

Den läs- och hälsofrämjande inramningen kombinerade fakta, poesi, offentlig konst, samtal och motion. Högläsningen av dikterna och det tävlingsinriktade uppdraget fick eleverna att lyssna aktivt. Uppdraget de skulle lösa tillsammans, läsvänner emellan (två och två), gick ut på att avgöra hur många dikter som handlar om vatten. Vem som tar hem vinsten avgörs efter nästa poesivandring som är fredagen den 20/9. Då samlas elever från olika gymnasieprogram för att gå poesivandringen tillsammans. Även denna gång är medborgare och besökare välkomna att följa med på äventyret…

Poesivandringen är en del av aktiviteterna som arrangeras i samband med den Europeiska Trafikantveckan. Läs mer i tidigare inlägg; Guidad poesivandring under Europeiska Trafikantveckan.

En sista och viktig del i slutet av poesivandringen var elevernas anonyma Exit Tickets; ett kvitto på hur väl vi lyckats nå fram med det som var syftet med poesivandringen:

Jag har lärt mig att vi måste samarbeta för förändring.
Nya tankar om förändringar i världen.

Jag har fått exempel på olika globala saker.
Att dessa mål är viktiga.

Mänskliga rättigheter.
Kunskap om hållbarhet och dikter/poesi.

Jag har lärt mig att det finns 17 globala mål.
Jag har lärt mig mer om de globala målen.

Jag har fått mer förståelse för de globala målen.
Motion och dikter.

Motion och lärorikt.
Lärt mig om globala målen. Hört många bra poesier.

Har varit trevligt.
Om världen.

Jag har lärt mig mycket om naturen och katastrofer.
Jag har lärt mig mer om målen och hur vi ska kämpa för att nå dem.

Motion och dikter.
Jag har lärt mig mer om de globala målen.

Jag har lärt mig mycket om FN:s 17 globala mål och hur man ska kämpa för dem.
Det finns mycket att kämpa för. Naturen.

Jag har fått höra mer om världens problem från olika folks perspektiv.
Jag har lärt mig mer om världens problem.

Jag tyckte det var lärorikt  för att jag har fått höra mer om världen från ett annat perspektiv. 


2020 here we gooo


Tillsammans gjorde vi onsdagens kick off för Sustainable Poetry läsåret 2019/2020 till en inspirerande stund i glädjens tecken!

Varmt tack till alla som var med och berikade stunden och extra tack till Alice ElkhouriRiitta Lohi Koskinen, Cecilia Lindkvist, Dagmara Dosz NybergJenny ErnemyrSten IvarssonMagdalena Ivarsson,  Eva Chelbatoch Maria Franzén för att ni presenterade ert värdefulla arbete och för att ni vill inspirera och dela med er till kollegor. <3 TACK för ett utmärkt poesimaraton – Tillsammans med stor inlevelse lyfte vi barns och ungas röster för en hållbar framtid. Stolthet & Glädje! 

Tack Peter Löfqvist för du förevigade stunden med din kamera! 

Nu börjar äventyret och resan mot Poesifestivalen 2020 och World Poetry Day! #sustainablepoetry Alla kan bli medskapare!

Mångsidigt, kreativt och autentiskt

Akvarellmålning, kodning och poesi, hämtdikter, naturupplevelser, digitala verktyg… Inspireras av ett kreativt och lustfyllt arbete som är meningsfullt och engagerande för eleverna. I filmklippet berättar Maria Franzén på Ängbyskolan i Knivsta hur hon lyfter in de globala målen i undervisningen, släpper loss kreativiteten och skapar poesi för en hållbar framtid tillsammans med sina elever i årskurs 4 och 6.

Att vara kreativ i klassrummet har blivit enklare tack vare tillgången till digitala verktyg. I en språklig kontext är det lätt att likställa kreativitet med att kunna och våga leka med ord för att skapa betydelse eller känsla.

Vad är digitalt berättande och varför ska vi arbeta med det i undervisningen? – Lärportalen, Digital kompetens

Hämtdikter, ett utmärkt sätt att öva poesi, flytta ut undervisningen, samarbeta och dokumentera med digitala verktyg…Älskart!

Maria franzén, Förstelärare Ängbyskolan i Knivsta

Läs mer om kodning och poesi i bildsalen: Kodning och poesi – hur hänger det ihop?

Nu är den äntligen här!

I februari fick jag den stora glädjen att vara en av 19 utvalda lärare från Örnsköldsvik i norr till Trelleborg i söder som fick påverka kvaliteten på Skolverkets nya lärmodul Hållbar utveckling i gymnasieskolan. Syftet var att ge kreativa och kritiska synpunkter kring hur modulen passar in i gymnasieskolans verksamhet. Nu är modulen äntligen här! Sedan tidigare finns modulen om hållbar utveckling som riktar sig till grundskolan Hållbar utveckling åk 7-9.

I modulernas innehåll påtalas utbildningens viktiga roll (mål 4 och delmål 4:7 i Agenda 2030) för att möta de utmaningar världen står inför. Modulen tar upp det allra viktigaste av uppdrag skolan har att hantera, som är att undervisa för hållbar utveckling. Det är ingen överdrift att hävda att de elever vi möter i skolan i dag växer in i en värld i accelererande förändring och stora utmaningar. 

Del 7 tar i synnerhet upp hur lärare kan arbeta med Agenda 2030 och de globala målen i undervisningen. Genom att göra det synligt för eleverna att globala målen finns, vad de står för och att de är ett sätt att representera världens gemensamma utmaningar på, kan vi skapa en grund för diskussion, där även kritiska perspektiv är viktiga.

Globala målen och poesi – hur hänger det ihop?

Ett medskapande i Sustainable Poetry ger eleverna möjlighet att utforska Agenda 2030 och de globala målen samtidigt som de blir medskapare till en annorlunda och förändrad värld. I deras dikter förmedlas komplexa frågor, tankar och känslor som vi behöver lyssna till och agera utifrån. Det är upp till oss som goda förebilder att skapa förutsättningar för ungas medskapande i samhällsutvecklingen, ta deras tankar och känslor på allvar, lyfta deras röster och skapa en inkluderande gemenskap som leder oss i en hållbar riktning. Ett mycket talande exempel som visar att unga vill engagera sig i hållbar utveckling är den 15:e mars 2019, då ungdomar i 125 länder skolstrejkade för klimatet, inspirerade av svenska Greta Thunberg. Strejken visar att ungdomar känner oro för framtiden, men också handlingskraft (Hållbar utveckling gymnasieskolan, del 7 Globala målen i undervisningen).

Kritiskt, kreativt och medskapande

Att skapa poesi för en hållbar framtid handlar om att ge hållbarhetsfrågorna en central plats i skolan och samtidigt “förvandla” ungdomars oro till framtidstro och göra deras röster hörda för en hållbar framtid. Ett minst sagt angeläget, utmanande, spännande och lärorikt äventyr för alla medskapare! Följer du med på äventyret?

Maria Glawe, Initiativtagare och projektledare för Sustainable Poetry

Skapad av elever i grundskolan till utställningen under Trelleborgs första poesifestival 2019. Västervångskolan, Trelleborgs kommun.

“Det är samma värld, exakt samma värld”

Kan estradpoesi väcka intresset för religionsämnet? Det är en fråga som undersöks i läraren Gunilla Lundquists klassrum. I texten Flyttar gränser och spräcker bubblor, publicerad i Tidningen Grundskolan, förmedlas hur ett nationellt prov fick henne att tänka om och ändra arbetssätt.

Provet fokuserade mycket på etik- och livsfrågor och eleverna kände sig inte förberedda eftersom undervisningen enligt dem hade handlat mest om världsreligionerna. Gunilla Lundquist fick sig en tankeställare. Hur får man elever att inse att alla människor har en livsåskådning och funderar över existentiella frågor? 

Gunilla Lundquist

Det nya arbetssättet öppnade upp för elevernas erfarenheter att ta plats i undervisningen samtidigt som de utmanades med innehållsstoff som vände blicken utåt. I sammanhanget fick de möta estradpoeten Emil Jensens dikt Samma värld. En dikt som väckte nyfikenhet och fick igång elevernas tankar och reflekterande samtal.

Critical literacyperspektiv

Genom samtalen ges en bild av hur populärkulturen och elevernas kulturer ömsesidigt tar plats i undervisningen, vilket tycks väcka deras lust till medskapande. Genom att utgå från ett critical literacyperspektiv utmanas eleverna i sina föreställningar om andra, om sig själva och om världen. De får syn på det som hänger ihop respektive inte hänger ihop och utvecklas genom dialogen som bygger på gemensamt tänkande. Vidare kan deras utforskande fördjupas (genom att ställa kritiska frågor) och leda till att poetens perspektiv ifrågasättas och utmanas, vilket stärker elevernas kritiska medvetenhet och förståelse för att en text aldrig är neutral (Bergöö. K & Jönsson. K (2016) Ett öga på texten, ett öga på framtiden. I: Berg Nestlog, E & Larsson, N (red.) Svenska- Ett kritiskt ämne. SLÅ16).

Att arbeta med poesi och hållbarhetsfrågor utifrån ett critical literacyperspektiv har många fördelar, bland annat eftersom det är ett flerdimensionellt sätt att arbeta med språket. Genom fokus på hållbarhetsfrågorna utmanas eleverna från ytinlärning till allt större djup i sin förståelse av viktiga ämnen, företeelser och frågor (Bergöö & Jönsson (2012) Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn).

Släpp fram elevernas röster!

Dikten Samma värld används tillfredställande i religionsundervisningen, och kan med fördel också användas i ämnesövergripande undervisning som slutligen mynnar ut i poesiskapande som kopplas till en/flera hållbarhetsfrågor.

Genom att använda filmklippet där barn läser samma dikt Samma värld kan de yngre barnen inkluderas i processen. Bergöö och Jönsson (2016) beskriver bland annat hur forskaren Stephanie Jones byggt upp avancerade läs- och skrivpraktiker för yngre barn som tar avstamp i deras erfarenheter sammanlänkat med poesi som berör ursprung, erfarenheter och liv. Utgångspunkten ger barnen möjlighet att samtala om hur uppväxten formar vårt språk, våra erfarenheter och vårt sätt att se på världen.

Genom att dekonstruera olika texter för att tydliggöra vilka utgångspunkter de är skrivna utifrån skulle vi kunna prata om skillnader i texterna utifrån att de uttrycker olika synpunkter på ett ämne. Det innebär inte att den ena synpunkten per automatik är sann och den andra falsk.

Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) Digitalisering, literacy och multimodalitet).

Läraren Gunilla Lundquists föreställning om att tonåringar har en tendens att se världen i svart eller vitt och det faktum att de inte lärt sig inse att alla människor har en livsåskådning och funderar över existentiella frågor fick henne att tänka om och förändra sitt arbetssätt. Hon lyfter fram en del av lärarens viktiga uppdrag, vilket är att utmana elever med flera perspektiv. Genom att ge det demokratiska och kritiska språkarbetet större utrymme i undervisningen, genom alla skolstadier, stärks elevers förmåga att förstå komplexa problem, föra resonemang och sätta in frågorna i ett större sammanhang. Det ger elever möjlighet att se världen i fler nyanser.

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén