Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Kategori: Gymnasieskolan Sida 1 av 4

Ömsesidighet handlar om att båda vill och att det känns bra

Hur börjar en kyss och hur vet man att den andre vill? […] Ingen av oss vet var det börjar och slutar […] vi är nakna nu och fortfarande nära […] det susar i mig, som en bris som blir en storm. […] Jag dinglar fortfarande med benen när jag kommer under dina läppar.

Meningarna är hämtade ur novellerna “Kyssen av Cilla Naumann och “Alla våra kyssar” av Sara Ohlsson som ingår i antologin “Höra pulsen slå.” De skönlitterära texterna i boken passar bra som ingång till arbetet med sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Sedan hösten 2022 är läroplanen uppdaterad med just detta innehåll. Tanken är att skolan i högre utsträckning ska ge plats för frågor om samtycke och frivillighet i undervisningen.

Enligt Skolverket visar flera undersökningar att elever vill ha mer och bättre undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Det framgår också i intervju med elever – se filmklippet “Elevröster om undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer”. Det är således viktigt att se undervisningen som en viktig arena för elever att utforska området och få möjlighet till reflektion och samtal kring frågor som exempelvis identitet, relationer, könsmönster, jämställdhet och sexualitet.

Samtala om samtycke och ömsesidighet

Läsårets tema handlar om “Ömsesidighet” med fokus på hälsa, lärande och hållbarhet och öppnar upp för det betydelsefulla ämnesövergripande samarbetet som är centralt i arbetet med sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen. Vad tänker eleverna om samtycke och ömsesidighet? Ge tid för att tänka efter och samtala. Läs sedan gemensamt vad RFSU skriver om det. Samtalet kanske kretsar en del kring att se och respektera sina egna och andras gränser – till exempel de där gångerna då det är svårt att säga NEJ. Hur känns det att uppleva ömsesidighet? Är det att båda vill och att det känns bra? Fånga in elevernas tankar.

Inspirera genom dikter och musik

[…] Min klocka har stannat

under dina ögonlock

fladdrar drömmarna förbi

inuti är du fjäderlätt och vit […] – Ur “Utan dina andetag” av Joakim Berg

Att skapa poesi är ett sätt för elever att uttrycka sina känslor och tankar – att stärka sina röster. Läs dikter och lyssna till musik tillsammans. Vilka dikter/sånger fastnar eleverna för? Bredda perspektiven och visa förslag på hur man kan bygga upp dikter på olika sätt – låt exemplevis eleverna hämta inspiration från texterna ni läst. Det kan vara ett ord eller en stark mening som berör eller sticker ut. Låt därefter eleverna bestämma om de vill skriva dikter i bunden eller fri form.

[…] Kärlek är så förunderligt stark,

kuvas av intet i världen. […] – Ur “I folkviseton” av Nils Ferlin

Ur “Hur kan jag säga…” av Karin Boye:

Hur kan jag säga om din röst är vacker.

Jag vet ju bara, att den genomtränger mig

och kommer mig att darra som ett löv

och trasar sänder mig och spränger mig. […]

När eleverna får skapa egna dikter framträder ungas perspektiv – och inte vuxnas. Barn och unga kan ha andra tankar och frågor än vuxna. Genom att möjliggöra för ett poesiskapande i undervisningen kan de klä sina tankar och känslor i ord. Släpp således lös poesin i det pedagogiska rummet. Har eleverna svårt att komma igång så kan det där starka ordet eller meningen ur någon av texterna ni läst fungera som en igångsättning. Ett annat förslag är att ge eleverna ett antal inledningsfraser att välja mellan, exempelvis “Om du var här skulle jag”, “Jag önskar att”, “När ingen ser” … Sedan är det “bara” för eleverna att hitta de rätta orden och få fart på det kreativa skapandet.

Skönlitteratur är som sagt en bra ingång till att arbeta med samtycke, sexualitet och relationer i undervisningen. För att komplettera undervisningen och det övergripande arbetet kan du som lärare förslagsvis även bjuda in elevhälsan till samarbete, likaså omgivande samhällsaktörer inom kunskapsområdet (Skolverket, Sexualitet, samtycke och relationer).

Novellantologi

 

“Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”

Stjärnor syns när natten är mörk.

Blommor växer när det regnar.

Det som växer till något bra

får ta den tid det tar.

Ur “Stark & Skör” av Emma Berg

Hur mår unga i dag? Vilken roll spelar lärandet och hälsan för att få en bättre morgondag? Hur kan vi öka kunskapen om hälsa bland unga så att de kan göra goda livsval?

I tisdags samlades elever på bygg- och anläggningsprogrammet på Söderslättsgymnasiet i skolans bibliotek för att lyssna till skolans kurator Elisabeth. Föreläsningen och dialogen med eleverna handlade om hälsa och välbefinnande. Elisabeth berättade bland annat om psykisk hälsa och ohälsa, om vikten av att röra sig/motion, odla relationer IRL, hantera sociala medier på ett mer hållbart sätt i vardagen, att våga prata om det som är svårt och att lära sig hantera motgångar. Hon berättade också om hur eleverna kan öva i vardagen för att stärka det psykiska måendet. Eleverna fick med sig 3 Take Aways: 1) Det första tipset är att ha en skrivbok bredvid sängen. “Skriv 3 positiva händelser eller känslor som varit bra under dagen. Gör det varje kväll vid sänggåendet under 1 månad. Läs sedan igenom och se förändringen som skett med dina tankar.” Elisabeth förklarade att denSkol här övningen är självstyrande när man tänker många negativa tankar. 2) Ta hand om dina relationer i vardagen genom att lyfta blicken och se vem du har i din närhet, samtala och notera hur ditt känsloläge ändras när du får mer social kontakt. 3) Det sista tipset handlar om att minska stress och oro vid viktiga beslut. Stanna upp och reflektera! Skriv ner i ett block, på ena sidan skriver du det negativa och på andra sidan skriver du det positiva. Analysera och rangordna! Stryk det som inte ska stå där och försök hitta motivation och lösningar på det som står kvar. De här noteringarna kan till exempel bli underlag för att skriva dikter längre fram.

Mötet med skolkuratorn

Vidare presenterade Elisabeth boken “Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra” av Anders Hansen, som finns att låna i skolans bibliotek och tipsade om de nya avsnitten om hjärnan som sänds på SVT just nu. Eleverna fick med sig Anders Hansens tio viktigaste insikter (hämtade ur boken) som vi senare ska samtala om i undervisningen. Bland annat “Hur du lever ditt liv påverkar hur din hjärna fungerar” och “Minnen är – och ska vara – föränderliga – Att prata om svåra händelser i ett tryggt sammanhang gör att minnenaförändras och blir mindre hotfulla.”

“Depphjärnan för unga” av Anders Hansen och Mats Wänblad rekommenderas också. Boken tar oss på en färd genom känslornas land – förklarar bland annat hur våra känslor uppkommer och varför de finns – sköna känslor och de där andra… Våra barn och unga behöver få veta att svåra känslor är en del av att vara människa. I slutet av boken finns en användbar checklista och budskapet är så fint; var snäll mot dig själv och din hjärna. I boken förmedlas att det är modigt och starkt att våga prata om svåra känslor.

Depphjärnan finns också som ungdomsbok.

Elisabeth pratade vidare om förmågan att hantera motgångar och livskriser, vilket gjorde att vi stannade upp för att samtala om begreppet resiliens – en förmåga som är utvecklingsbar – vi kan lära oss att hantera kriser, motgångar och förändringar och återfå balansen för att kunna må bra och utvecklas. Att hantera livets motgångar är något som Kristina Bähr, skriver om i boken “Resiliens i skolan – Främja och träna välbefinnande”. Boken tar upp flera exempel på hur man kan arbeta med det i skolan.

Om vi inte kan andas där vi är

måste vi ta oss dit andetaget vill.

När du tar hand om dig själv

tar du din kraft tillbaka.

Utrymme. Vidder. Mellanrum.

Som en blomsterklädd brygga till

energi, kreativitet och riktning.

Ur “Stark och skör” av Emma Berg

Vi avslutade föreläsningen och dialogen mellan eleverna och skolkuratorn med en kort reflektion. Eleverna skrev i sina loggböcker utifrån följande två frågor; Vilka tankar skapades hos dig? Vilka tips och råd bär du med dig?

Att koppla ihop elevhälsan och undervisningen på detta sätt är ett sätt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med ungas hälsa och välbefinnande och samtidigt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vi vet alla att god hälsa gynnar lärande, därför är det så viktigt att alla elever ges möjlighet att bli delaktiga i skolans elevhälsoarbete på många olika sätt – inte endast genom individuella hälsosamtal eller enkäter. Det är en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Så får vi unga att engagera sig i sin egen läsutveckling

I samband med Bokmässan i september samlade Lärarens.se in svenska läsexperters bästa tips för att locka barn och unga in i litteraturen. Under mässan presenterade också Skolinspektionen sin rapport om hur skolans läsfrämjande arbete brister. Det framgår bland annat att det är främst inom svenskämnet som läsfrämjande arbete sker trots att det är alla lärares uppgift att vidareutveckla elevernas läsförståelse. Om läsningen är central i ämnet då måste också ett lässtärkande fokus vävas in i ämnesstudierna.

Vidare i rapporten presenteras att det inte finns tillräcklig samverkan med skolbiblioteken – framför allt inte i andra ämnen än svenska. Rapporten pekar också på att läsarbetet minskar med elevernas ålder och i synnerhet de elever som är läsovana får inte den lässtimulans de behöver (Läs mer i Granskning visar: Så brister skolans läsarbete). Skolbibliotekarien Jonna Bruce (som driver skolbibliotek i världsklass) tror att vi får barn och unga att läsa genom att koppla ihop läsningen med något de är intresserade av. Nioosha Shams, Sveriges Läsambassadör 2022-2024 är inne på samma spår (Läs mer i 5 skolprofiler: Så får vi eleverna att läsa).

I samtal med elever i gymnasiet om vad som motiverar till läsning så framgår bland annat att innehållet gärna får beröra deras intressen och liv, att tid ges för läsning i skolan och att lärare inte bara lämnar ut en bok och färdiga frågor som vi sedan ska ha prov på. När elever i gymnasiet dessutom fick önska tema inför årets samskapande i Sustainable Poetry ville många läsa böcker där de får lära sig mer om hälsa och välbefinnande och genom läsningen och skapandet få tips och råd kring vad man kan göra för att må så bra som möjligt såväl i skolan som utanför. I synnerhet efterfrågades tips och råd för att hantera en skolvardag präglad av ständig prestation och stress.

Skolan har köpt in fyra olika boktitlar – samtliga inom tema hälsa och välbefinnande; se bild. Eleverna får välja den bok de blir nyfikna på/intresserad av att läsa. Det finns även möjlighet att besöka skolbiblioteket (som vi samarbetar med i undervisningen) och låna en valfri bok som anknyter till temat. Eleverna blir därefter indelade i mindre lästeam – med ett gemensamt fokus – att bidra till varandras läsframgång genom smarta läsmål och ett gemensamt fokus på att delge varandra olika läsupplevelser och tips och råd från böckerna de läst.

Böckerna eleverna läser

Vi har fokus på läsning och smarta mål

Eleverna som valt Depphjärnan – Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? av överläkaren Anders Hansen utforskar inför läsningen mer om författaren Anders Hansen (en hel del elever kände igen honom från filmserien “Din hjärna” – SVT. Det kommer dessutom nya avsnitt i januari som vi ska koppla ihop med bokläsningen). Vidare samtalar de om ett antal påstående som är hämtade ur boken: vi är inte gjorda för att jämt vara glada och lyckliga […] vi kan visst må bra i dagens uppskruvade och uppkopplade samhälle […] vi är lata av naturen. Det blir livliga diskussioner där olika tankar och erfarenheter lyfts fram.

I nästa steg (fortfarande inför läsningen) får eleverna en genomgång i hur man kan arbeta med SMARTA- läsmål under bokläsningen. Hur formulerar man sig smart och gör en egen läsplanering? Vad är det jag (vi) vill åstadkomma och hur ska det gå till? Eleverna reagerar på SMART (A) -modellen eftersom de känner igen den från studierna i entreprenörskap och arbetet med UF.

Specifikt – Till exempel: Jag ska läsa hela boken. (Det är viktigt med ett tydligt mål.)

Mätbart: Till exempel: Boken har 218 sidor. Det blir cirka 55 sidor i veckan. (Eleverna kan följa upp hur det går över tid. Det ska vara möjligt att mäta det som blir gjort.)

Accepterat: Till exempel: Det här är bra för mig. Jag utvecklar min läsförståelse samtidigt som jag lär mig bra saker om hälsa. (Eleven som ska arbeta med utvecklingen behöver acceptera målet, därför är förankringen viktig – lyft syfte och relevans med läsningen – för elevens måluppfyllelse och personliga utveckling – Meningsfull läsning).

Realistiskt: Till exempel: Jag hinner läsa klart boken eftersom jag får läsa mestadels i skoan och lite hemma. (Läraren hjälper eleverna att hitta en rimlig utmaning – inte sätta ribban för lågt och inte för högt – tillräckligt utmanande så att det sker utveckling.)

Tidsatt: Till exempel: Jag ska ha läst klart boken på fyra veckor mestadels i skolan (undervisningen i svenska) minst 60 min/vecka, delvis hemma minst 15 min/3 ggr/veckan. (Läraren behöver delge vilka förutsättningar som finns.)

Ansvarstagande: Till exempel: Jag tränar på att ta eget ansvar för att läsa under lektionen och även hemma. (Uppmuntra hela lästeamet att ta ett gemensamt ansvar för målet – det man bestämt sig för att åstadkomma tillsammans – alla ska läsa ut sin bok – vi arbetar med läspepp!)

Studiestrategimagi vägleder oss

Eleverna får i uppdrag att skriva anteckningar på valfritt sätt under läsningens gång – (de uppmuntras dock att skriva med penna och papper och skapa mer personliga anteckningar som sedan fotas av och dokumenteras digitalt.) Att föra anteckningar är en strategi som eleverna är vana vid att använda genom arbetet med “Studiestrategimagi”. Vi strävar efter en aktiv läsning där eleverna får verktyg till att både övervaka sin egen läsförståelse och att vidareutveckla den. Läraren har en betydande del in arbetet att lära eleverna använda sig av olika strategier.

Det första läsuppdraget går ut på att alla får ge sig ut på läsjakt och hitta 3 Take Aways – tre intressant saker som berör/fångar deras uppmärksamhet/värt att lägga på minnet. Dessa 3 Take Aways ligger sedan till grund för boksamtal i grupp. Eftersom eleverna läser olika titlar så är det inte bara möjligt för eleverna att lyfta olika perspektiv på samma fråga utan också ge varandra boktips och väcka nyfikenhet för att läsa fler böcker inom samma område. Här finns också möjlighet för läraren att differentiera undervisningen för att möta elevernas olika behov.

Genom det här sättet att arbeta kan vi uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor, vilket elever efterfrågat att få arbeta mer med i skolan. Vi strävar också efter att genom elevernas aktiva medskapande i undervisningen skapa en social gemenskap som ger trygghet och lust att läsa och lära samt undervisningen kan anpassas utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. När hälsoarbetet och skolarbetet vävs samman riktas fokus på det som får elever att må bra. Det här berör också skolans viktiga arbete för att främja närvaro och hur vi kan stötta individer att nå sin fulla potential (Läs mer i Främja barns och elevers hälsa – Skolverket).

.

Sida 1 av 4

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén