“Att läsa en dikt är att kliva in i någons universum en stund.”
Underbart! Poesin lever. I veckan ska elever på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg få lyssna till Talmannen Andreas Norlén som samlat sina favoritdikter i en bok och som i intervjun (se klipp) ringar in betydelsen av poesi; “Poesi är livet i koncentrat. […] “Poesin utforskar det som är djupt mänskligt.”
Det här är passande av många anledningar. Just nu utforskar mina elever, som läser litteraturhistoria i kursen svenska 2, vilka Karin Boye dikter som kan tänkas gå hem hos unga människor idag. De ska hålla argumenterande tal om hur man kan få unga att bli nyfikna på en av modernismens viktigaste banbrytare. Precis som Herr Talman brukar göra utmanas eleverna att förhöja upplevelsen genom att väva in poesi i talen. Vilka presentationer jag har att se fram emot! Jag undrar så vilka Karin Boye – dikter som fångar dagens unga och hur de vill övertyga varandra om att plocka upp diktboken och utforska Karin Boyes bidrag till samskapandet av ett nytt samhälle och en ny människa – vilket utvecklas ömsesidigt.
Jag håller med Herr Talman om att det är viktigt att sprida poesi och betydelsen av poesi. Jag håller också med om att poesi sänker trösklarna till läsningen. I samskapandet som sker inom Sustainable Poetry kan vi se det i praktiken gång på gång. Genom poesirörelsen Sustainable Poetry tar vi poesiupplevelsen till helt andra dimensioner tillsammans med barn och unga. Det handlar fortfarande om att reflektera över våra egna och andras liv, men även om att reflektera över hur vi tillsammans vill samskapa framtiden på hållbar väg. Att läsa, skapa och dela poesi för en hållbar framtid handlar verkligen om att öppna dörrar och kliva in i okända rum – inte bara människans utan även planetens. Genom ett tydligt fokus på lärande för hållbar utveckling sammanlänkat med poesi kan vi gå vilse, upptäcka dörrar som varit låsta under lång tid och i mörkret se ljuset som vilar där…
BARNS & UNGAS RÖSTER FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID