Poesins möjligheter på naturvetenskapsprogrammet 

Hur kan poesin med sitt koncentrerade formspråk vara en väg för elever att utveckla sin skrivförmåga och därmed erövra den vetenskapliga texttypen?

I Artikeln Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever av Susanne Sawander (Skolporten, 2022) berättas det om poesifestivalen som arrangerades våren 2021 på Nacka gymnasium med 18 klasser på naturvetenskapsprogrammet. Inom projektet har gymnasielärare utforskat hur poesi i undervisningen kan ha en positiv inverkan på elevernas språkliga utveckling och lust att uttrycka sig.

I det här intressanta projektet, som påminner om Sustainable Poetry, ingår följande centrala delar: poesiutmaning, poesifestival och poesiantologi. Lärarna har dokumenterat arbetet i artikeln Poesins möjligheter – Ett projekt om poesins påverkan på elevers skrivutveckling (Magdalena Gyllenlood Pernilla Lämber Veronica Wirström) med syftet att nå ut med ett framgångsrikt arbetssätt i skolan och berätta att de verkligen tror på poesin som en väg till att utveckla elevers skrivande. Det poetiska språket lockar fram deras nyfikenhet, kreativitet och lust att uttrycka sig.

“Att poesin fick ta plats på hela skolan i form av affischer med dikter och inläsningar av skolans personal och att även fysik- och matematiklektioner inleddes med diktläsning bidrog till att lyfta poesins status och stärkte känslan av delaktighet.”

Lärarna fångade in många positiva effekter bland annat ökade elevernas motivation och skrivutveckling genom poesiarbetet. Det skapades möjligheter för eleverna att arbeta med dikter på olika sätt, vilket bidrog till elevernas språkliga utveckling samt att få göra sina röster hörda. Många elever visade att de fått en ny förståelse för hur man kan skriva koncentrerat och mer eftertänksamt välja och väga sina ord. Trots att många elever var motiverade och högpresterande fanns det en utmaning att få eleverna att “ta makten över sitt eget språk och att få dem att utmana sig själva språkligt”, berättar lärarna. Deras gemensamma uppfattning var att det vetenskapliga skrivandet i svenska 3 lätt blir instrumentellt och inte främjar den nyfikenhet och engagemang som de tror krävs för att eleverna ska utvecklas som skribenter. De bestämde sig för att utforska ett annat sätt att arbeta och då blev poesi en ny framkomlig väg. Poesin med sin lekfullhet och kreativitet var således ett sätt att få fart på skrivutvecklingen och samtidigt ge eleverna möjlighet till eftertänksamhet och reflektion kring viktiga livsfrågor. Därtill fick de ingå i en gemenskap där många olika röster fick träda fram.

Lärarna berättar artikeln (Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever) att projektet resulterat i att poesin fått en större plats i undervisningen. Eleverna har fått möta fler verk och författarskap samt utforskat olika kreativa sätt för att utveckla och förbättra sitt språk. Det finns enligt lärarna flera fördelar med att inkludera poesi i undervisningen och betydelsen av att fortsätta utveckla arbetet med poesifestivalen; “Poesin har en enorm genomslagskraft i det att den kan vara förrädiskt enkel, men också språkligt utmanande. Vi tror att vi genom att fortsätta driva festivalen varje år kommer hitta nya utvecklingsområden, nya sätt att arbeta med elevers skrivande och på så vis ge poesin den rättmätiga plats i svenskundervisningen den förtjänar.”

Det är hoppfullt att läsa om det här projektet och att lärarna arbetar vidare med poesifestivalen tillsammans med kollegor och elever samt att de inom svenskämnet driver ett kollegialt lärande med fokus på poesi i undervisningen. De har också, precis som lärare i projektet Sustainable Poetry, ett mycket berikande samarbete med bibliotekarier. Projektet pekar således på många värdefulla vinster – inte bara att elever hittar sitt eget personliga uttryck och utvecklar skrivförmågan – utan också att de inkluderas i en gemenskap – en kreativ och kommunikativ process – där de kan dela sina dikter med andra och ta del av andras dikter. Det finns dessutom en stor vinst i att engagera hela skolan i poesiäventyret, vilket också är ett av Sustainable Poetrys övergripande mål. Så här berättar lärarna; “Att poesin fick ta plats på hela skolan i form av affischer med dikter och inläsningar av skolans personal och att även fysik- och matematiklektioner inleddes med diktläsning bidrog till att lyfta poesins status och stärkte känslan av delaktighet” (Gyllenlood, Lämber & Wirström (2022) s. 12).