”Att vara lärling innebär att man lär sig av, diskuterar med, får handledning och undervisning av någon som är kunnig inom området” – Mossberg Schüllerqvist och Wejrum
Anna Sigvardssons forskning Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan) pekar på ett antal användbara strategier för att få elever intresserade och engagerade i poesiundervisning, bland annat handlar det om att som lärare omfamna poesin och vara en förebild. Därtill är det viktigt att skapa ett tryggt och tillåtande klimat där det finns en öppenhet för att läsa, utforska, tänka, tolka och resonera kring poesin tillsammans med eleverna.
Omfamna poesin – Låt eleverna möta olika dikter
Enligt forskarna Ingrid Mossberg Schüllerqvist och Marie Wejrum som skrivit artikeln ”Att undervisa om poesi” är det bra om urvalet av dikter är brett och att eleverna får möta dikter på varierat sätt genom exempelvis högläsning, podd-inspelningar och filmer. Det är också viktigt att det finns utmaningar och rum för flera tolkningar i undervisningen. Mossberg Schüllerqvist och Wejrum nämner också Sigvardssons strategier där en strategi specifikt handlar om betydelsen av en trygg och tillåtande atmosfär i klassrummet. Om eleverna är ovana vid poesi och upplever det främmande är det extra viktigt att hitta arbetssätt så att eleverna vågar uttrycka tankar och känslor. Mossberg Schüllerqvist och Wejrum lyfter också vikten av att lärare har en kreativ och experimenterande inställning till poesi samt visar att elevernas tankar är efterfrågade. Att arbeta med poesiutmaningen klimathopp i undervisningen är till exempel ett sätt för lärare att få eleverna nyfikna på att dels läsa och samtala om dikter, dels skapa egna dikter och dels presentera dikter för varandra i samband med Världspoesidagen. Genom att vara med i projektet inkluderas de också i en global gemenskap där kan dela med sig av sina dikter och samtidigt ta del av andras dikter på olika platser såväl nationellt som internationellt.
I poesiskatten “En bro av poesi” går det att finna dikter som kan inspirera eleverna exempelvis Angår det dej kanske? av Ingrid Sjöstrand, ”Stilla” av Mårten Melin eller ”I rörelse” av Karin Boye. Läs dikterna högt tillsammans och samtala. I handledningen, som bokens redaktörer Ann Boglind och Anna Nordlund tagit fram, finns förslag på öppna frågor att utgå ifrån exempelvis: Hur gör vi när vi bryr oss om varandra och när vi bryr oss om världen? Hur blir det när vi inte gör det? Frågorna kan leda eleverna till att vidga perspektivet från det snävt individuella till det kollektiva, och till insikten att vi gemensamt bär ansvaret för ‘hur det ska bli i världen‘ (Läs mer på Litteraturbanken). En annan dikt som kan inspirera eleverna är ”Världen är stor, men du är större” av poeten Niklas Mesaros och WWF Sweden Youth. Den multimodala dikten ger eleverna möjlighet att reflektera kring innehåll och språk med koppling till tema klimathopp. Genom filmen får de ett exempel på hur ord, ljud och rörlig bild kan samspela för att förstärka innehållet och budskapet i dikten. Ett tredje förslag är att lyssna till poeten Ida Olofsson som framför sin egen dikt ”Fräsch på insidan”. Framförandet öppnar för att även samtala om hur eleverna kan ta plats på scen och förmedla sina dikter inför en publik, exempelvis när det är Världspoesidagen. Pär Sahlin, lärare och författare av läromedel och barn- och ungdomsböcker har tagit fram ett antal frågor som eleverna kan diskutera parvis, därefter avslutar läraren med en gemensam diskussion i klassen. Här är två exempel på frågor som är intressanta att samtala om med eleverna; Vad tror du Ida i dikten menar när hon säger att hon inte vill detoxa sin kropp utan sin personlighet? Hur hänger det ihop med diktens titel Fräsch på insidan? På vilka sätt kan du känna igen dig i det som sker i dikten? Ta del av samtliga frågor i lärarhandledningen till boken ”Vad håller ni på med?”
Lärarens ledning och stimulans är viktig, dvs. att läsa dikter högt tillsammans med eleverna, modellera frågorna och ge stöd för analys och tolkning. Mossberg Schüllerqvist och Wejrum presenterar i texten ”Att undervisa om poesi” olika frågor att utgå ifrån vid närläsning och analys av dikter. ”Att vara lärling innebär att man lär sig av, diskuterar med, får handledning och undervisning av någon som är kunnig inom området” skriver Mossberg Schüllerqvist och Wejrum (s. 11). Till sist kan eleverna förslagsvis utforska och läsa Sustainable Poetrys poesiantologier som innehåller dikter skapade av barn och unga. Vilka frågor är viktiga för barn och unga idag? Vad berättar dikterna? Vilka olika typer av dikter finns representerade? På vilket sätt förstärks dikterna genom illustrationerna? osv.
Låt eleverna skapa och dela dikter i trygga och tillåtande lärmiljöer
Mossberg Schüllerqvist och Wejrum avslutar sin artikel genom att lyfta möjligheten för lärare att inkludera elevernas egna dikter i undervisningen. Det visar att deras tankar och åsikter är viktiga och efterfrågade samt bidrar till att utveckla deras språkliga förmåga och möjlighet att uttrycka sig. Eleverna kan skapa egna dikter på en rad olika sätt och skapa egna antologier, illustrerade med ord, bilder och inläsningar. Den kreativa processen är viktig för lärandet. Ett annat exempel är att skapa diktutställningar som hela skolan kan titta på i samband med Världspoesidagen. Kanske mynnar diktandet ut i en hälsofrämjande poesislinga utomhus med tävlingsinslag? Det bidrar bland annat till att eleverna får in mer rörelse under skoldagen och att de får upptöa ett annorlunda sätt att läsa och samtala om dikter. Det brukar vara uppskattat! Eleverna kanske har andra spännande idéer som ni kan förverkliga tillsammans? De elever som önskar kan också skicka in bidrag till årets poesiantologi Klimathopp. Det är en jury som läser och väljer ut ett antal dikter som sedan publiceras i årets antologi. Fantasin är gränslös – låt mångfalden blomma. Skapa dikter på flera olika språk och genom olika uttryck. Använd med fördel digitala verktyg i den kreativa processen. Samarbeta gärna över ämnesgränserna, åldersblandat och i samverkan med omgivande samhällsaktörer – skapa exempelvis musik-poesi, matematik-poesi, slöjd-poesi – det fungerar i alla skolans ämnen och bidrar till att väcka den pedagogiska kreativiteten till liv. Inspireras av Trelleborg som sedan 2019 arrangerar poesifestival och poesivandringar tillsammans med barn och unga som medskapare.
Lär och utvecklas tillsammans med kollegor
Inom projektet har lärare en gemensam målbild att förhålla sig till, vilket bidrar till att bygga kapacitet för att stärka lärande för hållbar utveckling i skolan. Dessutom tar lärarna ett gemensamt ansvar för att utforska hur poesi, som ofta är ett förbisett område i svenskundervisningen trots att det är en del av det centrala innehållet, kan bli ett naturligt och återkommande inslag i undervisningen. En betydande del i projektet är att bland annat arbeta med kritisk litteracitet och språklig mångfald, vilket stärker barns och ungas förmåga att förstå och ifrågasätta maktförhållanden och ojämlikhet. Att ta sig an både hållbarhetsfrågor och poesi i undervisningen öppnar för såväl möjligheter som utmaningar. Genom att lärare prövar pedagogiska idéer i sin undervisning, studerar vad som sker samt delar med sig av kunskaper och erfarenheter till kollegor inom samma projekt utvecklas professionella lärande gemenskaper och nätverk (Glawe & Selander (2021) ”Innovativ design för lärande”). Det här öppnar för att låta goda exempel få spridning istället för att lärare uppfinner hjulet gång på gång. Dessutom öppnar det för samskapande, dvs. att framgångsrika exempel kan skalas och vidareutvecklas eller att nya idéer kan förverkligas och utvärderas gemensamt. Här är det inte fråga om att kopiera färdiga lösningar från en praktik till en annan utan om att ta till vara på den pedagogiska mångfalden och låta olika exempel prövas och re-designas utifrån det aktuella sammanhanget (Håkansson & Sundberg (2018) ”Utmärkt ledarskap i skolan. Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse”). Det pågår således en spännande utveckling inom projektet där lärare hjälps åt att utveckla sin undervisning med fokus på elevernas lärande, utveckling och välbefinnande. ”Professionellt lärande är inte en process som handlar om att först lära sig nya saker och därefter hur man tillämpar dem. Tillämpningen är en del av hur man lär sig något och förstår det mer ingående” (Timperley (2013) ”Det professionella lärandets inneboende kraft”. s. 72).
Projektet som således bygger på ”delat ägandeskap” skapar möjligheter att bygga engagemang för ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete över hela skolan och inte bara i vissa klassrum. Utvecklingsarbetet kan dessutom utvidgas till att inkludera flera förskolor och skolor såväl lokalt som globalt (Glawe & Selander, 2021). Projektsidan och projektets FB-sida är två digitala mötesplatser där alla lärare kan inspirera och hämta inspiration, dela kunskap och erfarenheter med varandra samt bygga samverkan.
Illustration: Nikki Schmidt