”Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?”

Stjärnor syns när natten är mörk.

Blommor växer när det regnar.

Det som växer till något bra

får ta den tid det tar.

Ur ”Stark & Skör” av Emma Berg

Hur mår unga i dag? Vilken roll spelar lärandet och hälsan för att få en bättre morgondag? Hur kan vi öka kunskapen om hälsa bland unga så att de kan göra goda livsval?

I tisdags samlades elever på bygg- och anläggningsprogrammet på Söderslättsgymnasiet i skolans bibliotek för att lyssna till skolans kurator Elisabeth. Föreläsningen och dialogen med eleverna handlade om hälsa och välbefinnande. Elisabeth berättade bland annat om psykisk hälsa och ohälsa, om vikten av att röra sig/motion, odla relationer IRL, hantera sociala medier på ett mer hållbart sätt i vardagen, att våga prata om det som är svårt och att lära sig hantera motgångar. Hon berättade också om hur eleverna kan öva i vardagen för att stärka det psykiska måendet. Eleverna fick med sig 3 Take Aways: 1) Det första tipset är att ha en skrivbok bredvid sängen. ”Skriv 3 positiva händelser eller känslor som varit bra under dagen. Gör det varje kväll vid sänggåendet under 1 månad. Läs sedan igenom och se förändringen som skett med dina tankar.” Elisabeth förklarade att denSkol här övningen är självstyrande när man tänker många negativa tankar. 2) Ta hand om dina relationer i vardagen genom att lyfta blicken och se vem du har i din närhet, samtala och notera hur ditt känsloläge ändras när du får mer social kontakt. 3) Det sista tipset handlar om att minska stress och oro vid viktiga beslut. Stanna upp och reflektera! Skriv ner i ett block, på ena sidan skriver du det negativa och på andra sidan skriver du det positiva. Analysera och rangordna! Stryk det som inte ska stå där och försök hitta motivation och lösningar på det som står kvar. De här noteringarna kan till exempel bli underlag för att skriva dikter längre fram.

Mötet med skolkuratorn

Vidare presenterade Elisabeth boken ”Depphjärnan – varför mår vi så dåligt när vi har det så bra” av Anders Hansen, som finns att låna i skolans bibliotek och tipsade om de nya avsnitten om hjärnan som sänds på SVT just nu. Eleverna fick med sig Anders Hansens tio viktigaste insikter (hämtade ur boken) som vi senare ska samtala om i undervisningen. Bland annat ”Hur du lever ditt liv påverkar hur din hjärna fungerar” och ”Minnen är – och ska vara – föränderliga – Att prata om svåra händelser i ett tryggt sammanhang gör att minnenaförändras och blir mindre hotfulla.”

”Depphjärnan för unga” av Anders Hansen och Mats Wänblad rekommenderas också. Boken tar oss på en färd genom känslornas land – förklarar bland annat hur våra känslor uppkommer och varför de finns – sköna känslor och de där andra… Våra barn och unga behöver få veta att svåra känslor är en del av att vara människa. I slutet av boken finns en användbar checklista och budskapet är så fint; var snäll mot dig själv och din hjärna. I boken förmedlas att det är modigt och starkt att våga prata om svåra känslor.

Depphjärnan finns också som ungdomsbok.

Elisabeth pratade vidare om förmågan att hantera motgångar och livskriser, vilket gjorde att vi stannade upp för att samtala om begreppet resiliens – en förmåga som är utvecklingsbar – vi kan lära oss att hantera kriser, motgångar och förändringar och återfå balansen för att kunna må bra och utvecklas. Att hantera livets motgångar är något som Kristina Bähr, skriver om i boken ”Resiliens i skolan – Främja och träna välbefinnande”. Boken tar upp flera exempel på hur man kan arbeta med det i skolan.

Om vi inte kan andas där vi är

måste vi ta oss dit andetaget vill.

När du tar hand om dig själv

tar du din kraft tillbaka.

Utrymme. Vidder. Mellanrum.

Som en blomsterklädd brygga till

energi, kreativitet och riktning.

Ur ”Stark och skör” av Emma Berg

Vi avslutade föreläsningen och dialogen mellan eleverna och skolkuratorn med en kort reflektion. Eleverna skrev i sina loggböcker utifrån följande två frågor; Vilka tankar skapades hos dig? Vilka tips och råd bär du med dig?

Att koppla ihop elevhälsan och undervisningen på detta sätt är ett sätt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med ungas hälsa och välbefinnande och samtidigt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vi vet alla att god hälsa gynnar lärande, därför är det så viktigt att alla elever ges möjlighet att bli delaktiga i skolans elevhälsoarbete på många olika sätt – inte endast genom individuella hälsosamtal eller enkäter. Det är en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete.