Så får vi unga att engagera sig i sin egen läsutveckling

I samband med Bokmässan i september samlade Läraren.se in svenska läsexperters bästa tips för att locka barn och unga in i litteraturen. Under mässan presenterade också Skolinspektionen sin rapport om hur skolans läsfrämjande arbete brister. Det framgår bland annat att det är främst inom svenskämnet som läsfrämjande arbete sker trots att det är alla lärares uppgift att vidareutveckla elevernas läsförståelse. Om läsningen är central i ämnet då måste också ett lässtärkande fokus vävas in i ämnesstudierna.

Vidare i rapporten presenteras att det inte finns tillräcklig samverkan med skolbiblioteken – framför allt inte i andra ämnen än svenska. Rapporten pekar också på att läsarbetet minskar med elevernas ålder och i synnerhet de elever som är läsovana får inte den lässtimulans de behöver (Läs mer i Granskning visar: Så brister skolans läsarbete). Skolbibliotekarien Jonna Bruce (som driver skolbibliotek i världsklass) tror att vi får barn och unga att läsa genom att koppla ihop läsningen med något de är intresserade av. Nioosha Shams, Sveriges Läsambassadör 2022-2024 är inne på samma spår (Läs mer i 5 skolprofiler: Så får vi eleverna att läsa).

I samtal med elever i gymnasiet om vad som motiverar till läsning så framgår bland annat att innehållet gärna får beröra deras intressen och liv, att tid ges för läsning i skolan och att lärare inte bara lämnar ut en bok och färdiga frågor som vi sedan ska ha prov på. När elever i gymnasiet dessutom fick önska tema inför årets samskapande i Sustainable Poetry ville många läsa böcker där de får lära sig mer om hälsa och välbefinnande och genom läsningen och skapandet få tips och råd kring vad man kan göra för att må så bra som möjligt såväl i skolan som utanför. I synnerhet efterfrågades tips och råd för att hantera en skolvardag präglad av ständig prestation och stress.

Skolan har köpt in fyra olika boktitlar – samtliga inom tema hälsa och välbefinnande; se bild. Eleverna får välja den bok de blir nyfikna på/intresserad av att läsa. Det finns även möjlighet att besöka skolbiblioteket (som vi samarbetar med i undervisningen) och låna en valfri bok som anknyter till temat. Eleverna blir därefter indelade i mindre lästeam – med ett gemensamt fokus – att bidra till varandras läsframgång genom smarta läsmål och ett gemensamt fokus på att delge varandra olika läsupplevelser och tips och råd från böckerna de läst.

Böckerna eleverna läser

Vi har fokus på läsning och smarta mål

Eleverna som valt Depphjärnan – Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? av överläkaren Anders Hansen utforskar inför läsningen mer om författaren Anders Hansen (en hel del elever kände igen honom från filmserien “Din hjärna” – SVT. Det kommer dessutom nya avsnitt i januari som vi ska koppla ihop med bokläsningen). Vidare samtalar de om ett antal påstående som är hämtade ur boken: vi är inte gjorda för att jämt vara glada och lyckliga […] vi kan visst må bra i dagens uppskruvade och uppkopplade samhälle […] vi är lata av naturen. Det blir livliga diskussioner där olika tankar och erfarenheter lyfts fram.

I nästa steg (fortfarande inför läsningen) får eleverna en genomgång i hur man kan arbeta med SMARTA- läsmål under bokläsningen. Hur formulerar man sig smart och gör en egen läsplanering? Vad är det jag (vi) vill åstadkomma och hur ska det gå till? Eleverna reagerar på SMART (A) -modellen eftersom de känner igen den från studierna i entreprenörskap och arbetet med UF.

Specifikt – Till exempel: Jag ska läsa hela boken. (Det är viktigt med ett tydligt mål.)

Mätbart: Till exempel: Boken har 218 sidor. Det blir cirka 55 sidor i veckan. (Eleverna kan följa upp hur det går över tid. Det ska vara möjligt att mäta det som blir gjort.)

Accepterat: Till exempel: Det här är bra för mig. Jag utvecklar min läsförståelse samtidigt som jag lär mig bra saker om hälsa. (Eleven som ska arbeta med utvecklingen behöver acceptera målet, därför är förankringen viktig – lyft syfte och relevans med läsningen – för elevens måluppfyllelse och personliga utveckling – Meningsfull läsning).

Realistiskt: Till exempel: Jag hinner läsa klart boken eftersom jag får läsa mestadels i skoan och lite hemma. (Läraren hjälper eleverna att hitta en rimlig utmaning – inte sätta ribban för lågt och inte för högt – tillräckligt utmanande så att det sker utveckling.)

Tidsatt: Till exempel: Jag ska ha läst klart boken på fyra veckor mestadels i skolan (undervisningen i svenska) minst 60 min/vecka, delvis hemma minst 15 min/3 ggr/veckan. (Läraren behöver delge vilka förutsättningar som finns.)

Ansvarstagande: Till exempel: Jag tränar på att ta eget ansvar för att läsa under lektionen och även hemma. (Uppmuntra hela lästeamet att ta ett gemensamt ansvar för målet – det man bestämt sig för att åstadkomma tillsammans – alla ska läsa ut sin bok – vi arbetar med läspepp!)

Studiestrategimagi vägleder oss

Eleverna får i uppdrag att skriva anteckningar på valfritt sätt under läsningens gång – (de uppmuntras dock att skriva med penna och papper och skapa mer personliga anteckningar som sedan fotas av och dokumenteras digitalt.) Att föra anteckningar är en strategi som eleverna är vana vid att använda genom arbetet med “Studiestrategimagi”. Vi strävar efter en aktiv läsning där eleverna får verktyg till att både övervaka sin egen läsförståelse och att vidareutveckla den. Läraren har en betydande del in arbetet att lära eleverna använda sig av olika strategier.

Det första läsuppdraget går ut på att alla får ge sig ut på läsjakt och hitta 3 Take Aways – tre intressant saker som berör/fångar deras uppmärksamhet/värt att lägga på minnet. Dessa 3 Take Aways ligger sedan till grund för boksamtal i grupp. Eftersom eleverna läser olika titlar så är det inte bara möjligt för eleverna att lyfta olika perspektiv på samma fråga utan också ge varandra boktips och väcka nyfikenhet för att läsa fler böcker inom samma område. Här finns också möjlighet för läraren att differentiera undervisningen för att möta elevernas olika behov.

Genom det här sättet att arbeta kan vi uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor, vilket elever efterfrågat att få arbeta mer med i skolan. Vi strävar också efter att genom elevernas aktiva medskapande i undervisningen skapa en social gemenskap som ger trygghet och lust att läsa och lära samt undervisningen kan anpassas utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. När hälsoarbetet och skolarbetet vävs samman riktas fokus på det som får elever att må bra. Det här berör också skolans viktiga arbete för att främja närvaro och hur vi kan stötta individer att nå sin fulla potential (Läs mer i Främja barns och elevers hälsa – Skolverket).

.