”Jag vet att vissa ord har räddat mig – för berättelser förenar oss – Ord gör skillnad. Och jag vill ta dig med – bortom barriärer – bakom fasader – med berättelser som berör, berikar och gör skillnad.” – Emma Berg
Vi behöver samlas kring läsningen i skolan
Alla pratar om det. Läsraset. Om den livsviktiga läsningen som får stå tillbaka när det ensidiga fokuset på mätbara kunskaper ständigt är i fokus. Skolinspektionens senaste granskning visar att det läsfrämjande arbetet i grundskolan brister. Det är både en granskning av lärarnas arbete och rektorernas övergripande utvecklingsansvar. Granskningen visar bland annat att rektorerna brister i sitt ansvar att systematisera arbetet så att det blir långsiktigt och hållbart. ”Både lärare och rektorer brister i uppföljning av elevernas läsintresse och läsvanor och ju äldre eleverna blir, desto mindre intensivt blir det läsfrämjande arbetet.” Granskningen visar också att ”skolbiblioteken inte alltid används som en resurs i det läsfrämjande arbetet”. En ljusglimt i det här mörkret är att ”eleverna själva önskar prata mer om böcker och läsning med sina lärare och med varandra.” (Svensklärare får bakläxa i läsning – Läraren).
Att undervisa handlar om att välja – att välja klokt! Det går inte att säga till eleverna att läsning är viktigt och sedan inte ge tid för läsning i undervisningen. Vi lärare måste visa upp oss som läsare, inspirera och visa vägen till läsningen. Rektorer i sin tur behöver skapa möjligheter för lärare att arbeta läsfrämjande tillsammans varje dag i alla ämnen. En enkel läsfrämjande insats där hela skolan blir involverad i utvecklingen är att inleda varje morgon med gemensam läsning – varje dag, hela skolåret – oavsett lärare och skolämne. Det ger en känsla av sammanhang där elevernas läsvanor och läsutveckling blir ett delat ansvar i kollegiet och en prioriterad insats i den elevnära skolutvecklingen.
Visa eleverna att läsningen är viktig
Nu är det höstlov och därmed läslov. I min höstlovshälsning till eleverna i gymnasiet berättade jag om boken ”Starkskör” av Emma Berg som jag valt att läsa under lovet med uppdraget att finna några intressanta utdrag som jag tror kan fånga och fängsla eleverna i undervisningen när vi är tillbaka efter lovet. Då ska vi läsa gemensamt, utforska hur det är att läsa poesiprosa, samtala och lyssna på varandra och använda innehållet och våra tankar och känslor som inspiration för att skriva kreativt. Anne-Marie Körling, författare och tidigare Sveriges läsambassadör, skriver att om elever slockar som läsare så slocknar också möjligheten att verka för det livslånga lärandet, vilket är vårt viktiga uppdrag i skolan. Läsning handlar om att bli påverkad och engagerad, att öppna nya möjligheter och tankar (Skolorna får bakläxa: ’Läskunnighet är en rättvisefråga’ – Skolvärlden).
Eleverna fick också ta emot den glada nyheten att bokens författare besöker vår skola i december och att vi ska arbeta med poesiutmaningen ”Ömsesidighet” sammanlänkat med skrivtävlingen Jag skriver i dina ord. Dikterna som eleverna skapar framöver kommer att ingå i en utställning och ett scenframträdande när det är poesifestival i Trelleborg i samband med Världspoesidagen den 21 mars 2023.
För att väcka läslusten under lovet så tipsade jag om poesiantologierna som skapats tillsammans med barn och unga i projektet Sustainable Poetry. Här finns de att länka till och ladda ner: Poesiantologier Genom att läsa poesi kan eleverna möta ett stort innehåll i korta texter. Kanske kan det väcka läslust och vara en språngbräda till att även läsa de längre berättelserna? Vi alla behöver, som författaren Emma Berg uttrycker det, ”berättelser som berör, berikar och gör skillnad.”
Trevligt höstlov=läslov!
I Skolinspektionens granskning ingår elever på mellanstadiet, lärare och rektorer på 25 slumpmässigt utvalda grundskolor. Läs rapporten här: nya rapporten Läsfrämjande arbete i grundskolan.
Texten är uppdaterad den 1 november.