Genom alla år i skolan har eleverna fått höra hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa, men frågan är huruvida undervisningen haft tillräckligt stort fokus på att främja och stärka elevernas hälsa och välbefinnande? Under ett samtal mellan ungdomar kring hälsans betydelse i skolan sa en elev så här; vad hjälper ett A på ett papper om livet är fyllt av prestationsångest och stress? Eleverna samtalade om hur både grundskolan och gymnasiet arrangerat temadagar med föreläsningar och inlämningsuppgifter, men ofta missat att skapa rum för de livsviktiga samtalen mellan unga och mellan unga och vuxna samt möjligheten att rustas med strategier och verktyg för att själv kunna påverka sin personliga utveckling.

Eleverna uttryckte behovet av att samtala om hur:et – hur man går från tanke till handling för att skapa en hållbar livsstil. Det finns således ett behov av att få utforska och bygga kunskaper gemensamt i skolan kring hälsa och lärande och samtidigt få tid för det kreativa skapandet med möjlighet att klä sina egna tankar och känslor i ord. Flera frågor berördes under samtalet, exempelvis hur unga mår idag, vilka känslor som är sköna, vilka som är jobbiga och hur man kan hantera känslor som blir för starka. Det handlar om att lyssna in eleverna och skapa samtalsforum för eleverna att ventilera tankar, känslor och upplevelser utan att bli bedömda. Finns det tid och utrymme för reflektion och energipåfyllnad av exempelvis aktiviteter som kreativt skapande? Att undervisa handlar om att välja.

Eleverna fick även samtala kring huruvida de möter elevhälsan i undervisningen. De bekräftade det vi redan vet. Elevhälsan kopplas oftast in i åtgärdande syfte på individnivå trots att arbetet enligt skollagen främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Vi pratade om det obligatoriska hälsosamtalet som ses som en hälsofrämjande insats, men som sker på individnivå. Det finns således ett önskemål bland unga att knyta elevhälsans arbete nära undervisningen, vilket kan ske genom att elevhälsans personal och undervisande lärare samskapar tvärprofessionellt med eleverna som aktiva medskapare. Genom ett sådant utbyte kan skolstress, brist på tillgänglighet eller meningsfullhet i lärandet bli tydlig för alla och lyftas fram som ett gemensamt utvecklingsområde. I årets inspirationsmaterial finns några exempel på hur man kan bygga ett sådant tvärprofessionellt samskapande. Dessutom inbjuder årets poesiutmaning Ömsesidighet förskolor och skolor till att gemensamt utforska en väg mot ett ömsesidigt tvärprofessionellt samskapande för elevens bästa i ett hållbart lärande. Vi behöver visa eleverna i praktiken att hälsa och lärande går hand i hand. När skolarbetet har fokus på det som får elever att må bra behövs mindre tid för det förebyggande och åtgärdande arbetet (Skolverket (2021) Leda elevhälsan i skolan).

Höga studieresultat och ohälsosam stress

En viktig sak att ha i åtanke är att många elever presterar på hög nivå, men ofta med hälsan som insats, dvs. kulturen på skolan – där strävan efter höga studieresultat – är kopplad till ohälsosam stress. Det kan möjligen vara så att skolledningen, lärarna och elevhälsan kanske inte upplever att det finns ett “problem” att ta tag i eftersom eleverna presterar höga studieresultat. En annan viktig sak att ha i åtanke är när både lärare och elever upplever ett för stort bedömningsfokus, vilket har negativ påverkan på elevernas lust att lära och deras hälsa. I boken Skolutveckling för hållbart lärandeteoretiska och praktiska perspektiv av Christian Lundahl m. fl. genomlyses de här frågorna i ett konkret exempel från ett forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbart lärande. Det står bland annat att “lusten att lära riskerar att komma i skymundan i jakten på höga betyg för dessa elever” (s. 130). I boken berättas hur två skolor med högpresterande elever arbetar med utmaningen att designa en hälsofrämjande och bildningsfrämjande bedömningspraktik som ser till elevernas långsiktiga lärande (s. 131). Det sker genom ett tvärprofessionellt samarbete med fokus på att utforska vad det är som orsakar stress och hur de kan arbeta framgångsrikt för att minska stressen och bibehålla höga studieresultat. Bland annat handlar det om att dämpa elevernas prestationsfokus och skapa energi för att arbeta med elevernas personliga utveckling – med ambitioner, mål och drömmar (s. 138).

Elever medskapare i skolutveckling

I projektet Sustainable Poetry kopplas lärande, hälsa och hållbarhet ihop till en helhet och blir drivkrafter för att förverkliga såväl egna mål som gemensamma mål – samskapandet av en hållbar framtid. Med hälsan i behåll ges eleverna möjlighet att inkluderas i skolans gemensamma utvecklingsarbete med fokus på såväl hög måluppfyllelse som god hälsa.

Ungdomar på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har som en del i arbetet med elevdemokrati varit med och bestämt årets tema i Sustainable Poetry som handlar om hälsa och lärande som drivkraft för hållbar samhällsutveckling. I våras höll de argumenterande tal i svenska 3 och fick välja ämne utifrån rubriken; Du behövs! – vad vill du förändra i samhället om du fick möjlighet? När eleverna fick bestämma innehåll blev det många tal om skolstress, psykisk ohälsa och om hur skolans undervisning bör förändras så att elever och lärare kan lära sig mer om hälsa och samtidigt få strategier för hållbart lärande och utveckling. Behovet av stressförebyggande arbete lyftes fram, likaså vikten av autonomi, dvs. elevernas aktiva delaktighet och medskapande i undervisningen och lärandet. Genom att lyssna på eleverna och engagera dem i skolutvecklingsarbetet visar vi att vi tar deras tankar, känslor och erfarenheter på allvar och att deras röster är viktiga.

Ungas röster för att stärka hälsa och lärande i skolan

Det vanligaste sättet att ta reda på elevernas åsikter i skolutvecklingsarbetet är troligen genom enkäter, följt av djupintervjuer. Data samlas in och analyseras för att hitta teman som sedan ligger till grund för förändring och utveckling. Genom att engagera eleverna i poesiutmaningen samlar vi också in data, men på ett annorlunda sätt. Troligen ett mer meningsfullt och berikande sätt för både elever och lärare. Det ena behöver dock inte utesluta det andra. Det går fint att kombinera enkät och elevernas diktande. Genom diktskapandet riktar vi inte bara fokus mot det faktiska resultatet utan även samskapandet – vägen till det färdiga resultatet – vilket öppnar upp för många dialogtillfällen och viktig information om elevernas situation, behov och önskemål. Genom poesin fördjupas innehållet, de träffsäkra orden får liv och”laddade” ögonblick här och nu framträder. Genom dikterna lär vi oss läsa mellan raderna och att tolka det mångtydiga – vi urskiljer mönster – vi blir medskapare – vi hittar nya vägar, vilket är en del av utvecklingen i ett hållbart lärande.

Vi började i det viktiga samtalet om elevernas egna erfarenheter, tankar och känslor. Vad behöver de för att må bra? Hur skapar vi tillsammans trygga, berikande och stödjande lärmiljöer för alla? Hur lär vi oss att hantera stress, kognitiv dissonans och utveckla resiliens?

Vi pratade om nya begrepp och gjorde en gemensam digital begreppslista. Vi läste därefter nyhetsartiklar som berörde psykisk hälsa och ohälsa, stress i skolan, inre hållbarhet, hur man tar hand om sig själv och planeten samtidigt följt av samtal i grupper där flera olika perspektiv lyftes fram. Eleverna blev snabbt engagerade i frågorna och delade med sig av tankar och åsikter ömsesidigt. De fick också följande frågor att resonera kring tillsammans: vad kan eleverna själva göra? vilket stöd och av vem kan behövas? vad behöver de avstå ifrån för att skapa en hållbar livsstil? De livliga diskussionerna mynnade ut i små goda råd i vardagen – en diktsvit kring vad var och en kan göra och hur de kan stötta varandra i skolan så att alla kan må bra under studietiden.

Elevernas argumenterande tal inspirerade till läsårets tema

Nästa steg var att bygga upp argumenterande tal med extra fokus på att smycka ut talen med olika stilfigurer. Vi tittade på några tal där talarna skapat stilistiska effekter i syfte att förankra sitt budskap bättre hos åhörarna. Nu framgick kopplingen mellan undervisningen i poesi och undervisningen i retorik. De kände igen dessa retoriska stilfigurer från poesiskapandet vi tidigare ägnat oss åt inom Sustainable Poetry. Stilfigurerna förstärkte dikterna och skulle nu få samma effekt i deras argumenterande tal. Några elever vävde in några diktrader i sina tal, vilket berörde och skapade eftertänksamhet. Det var således budskapen i elevernas tal som blev inspiration för det här läsårets tema; lärande, hälsa och välbefinnande som drivkraft för hållbar samhällsutveckling. Det här är ett av många sätt att arbeta med hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande i skolans sammanhållna uppdrag och arbete med kunskaper och värden. Som framgångfaktorer för ökad elevdelaktighet lyfter Skolinspektionen (2018) fram betydelsen av kollegialt samskapande och varierad undervisning. Ytterligare en framgångsfaktor är att lärare, skolledare och elevhälsa delar samma vision om främjad delaktighet. Att eleverna ges möjligheter att göra sina röster hörda – att de är delaktiga i och har inflytande över undervisningen – är en viktig del i skolors utveckling. Elevers ”inifrån”-perspektiv kan ge information och kunskap om hur skolan kan utvecklas och förbättras utifrån elevers perspektiv (Alerby, E. & Bergmark, U (2019) Hållbar elevdelaktighet och reellt inflytande. Skolverket. Modul: Delaktighet och inflytande i undervisningen, del 8, s. 2).