Elevernas läslust sjunker. En del läser endast om de måste och en del väljer bort läsningen trots att det lyser rött i bedömningsmatriserna. I temaartikeln Att bli bedömd berörd ( Skolporten No 2 2022) lyfter forskare fram den “mäthysteri” som pågår i skolorna; “arbetet tycks allt mer handla om att fylla i bedömningsmatriser”. Läsande bryts alltså ner till det enkelt mätbara när det i själva verket handlar om dynamiska och komplexa processer.

Vad får stå tillbaka när mätbarheten tar över?

Spoke Wintersparv, doktor i pedagogiskt arbete, berättar att fokus på det enkelt mätbara inte är det bästa sättet att hjälpa elever att utvecklas som läsare. En viktig fråga för lärare är att tänka över vad som får stå tillbaka när mätbarheten tar över? Även Maria Larsson, doktor i pedagogiskt arbete, lyfter problematiken med så stort fokus på kunskapskraven. Vad händer exempelvis med de kreativa momenten som borde vara en självklarhet i svenskämnet? Larsson belyser den motstridighet som finns i ämnesplanen för svenska; å ena sidan ska undervisningen väcka elevernas läslust, å andra sidan ska denna läslust mätas och slutligen mynna ut i ett betyg. I Larssons forskning framgår hur nästan all läsning som elever får göra är kopplad till en bedömningssituation. Larsson ställer sig frågan; “Hur kul är det att läsa när alla ens reaktioner ska betygsättas på en sexgradig skala?”

En bit in i texten dyker de digitala medierna upp som förklaring till att allt fler elever läser allt mindre, likaså betonas frånvaron av vuxna läsförebilder och att allt mindre tid ägnas åt läsning i skolan. Forskaren Michael Tengberg berättar om forskningen som under flera decennier bekräftar att läsundervisning där lässtrategier ingår kan vara ett sätt att stärka elevernas läsförståelse. Vidare lyfter Tengberg de viktiga estetiska dimensionerna som lusten att läsa, skriva och skapa kreativt. Tengberg nämner exempelvis att “inkludera poesi och låta eleverna läsa för att utveckla sina tankar om världen” är ett sätt att arbeta kreativt och stärka elevernas lust att läsa. Ett konkret exempel på hur ett sådant arbete kan gå till sker inom projektet Sustainable Poetry. Precis som forskarna i artikeln påpekar finns det ingen motsättning mellan kreativitet och kunskapskraven. De går fint att kombinera. Här följer ett exempel som visar hur det kan gå till i praktiken:

Hitta böcker som eleverna vill läsa

När eleverna för ett antal veckor sedan besökte vårt skolbibliotek i världsklass upptäckte de en poesiskatt – både vad gäller att väcka läslusten och hämta inspiration för att skapa dikter. Det var en hel del elever som blev nyfikna på att läsa instapoesi av Rupi Kaur. En elev skrev så här i gruppens gemensamma digitala samarbetsyta; “Jag valde att låna denna boken för att min vän hade lagt upp den på sociala medier, då fick hon mig att bli väldigt inspirerad till att läsa denna boken.” En annan elev valde att läsa Mona Monasars diktbok “Modersmål” eftersom den berör aktuella samhällsfrågor samtidigt som det flerspråkiga perspektivet lyfts fram. Ett annat bokval var “121 tidlösa dikter” av Kimberley Ahlström med följande motivering; “Dikterna har humor, allvar, sorg, och glädje. Hennes motiv är “kör, bara kör”. Jag skulle rekommendera boken till er för att den är väldigt inspirerande. Man hittar ett lugn i boken, och den stärker vissa ord som livet behöver och du blir mer intresserad av det, t.ex. viljan.” 

Skapa förståelse och bygg kunskaper med eleverna som medskapare

I vår digitala samarbetsyta (se bild) delade eleverna vilka böcker de valt att läsa och motiverade dessutom sina val. Jag gjorde som eleverna och delade med mig av vilken diktbok jag valt (läraren som läsförebild är viktig). Min kreativa uppgift som lärare var sedan att bygga på med utvalda dikter som kompletterade deras bokval och som vidgade perspektiven ytterligare. Elevernas möjlighet att påverka innehållet är viktigt, likaså att läraren väljer litteratur som eleverna kanske inte själv skulle närma sig. Vi läste bland annat Dina händer av Jila Mossaed, vilket öppnade upp för intressanta samtal, likaså när vi läste en dikt av Rupi Kaur som berör krig och flykt ur boken Solen och hennes rosor. Elevernas behov av att prata om kriget i Ukraina tog också sin utgångspunkt i några klassiska sånger och dikter som bland annat finns i boken Fred! 100 röster om fred. (De finns också i ett temaavsnitt i läroboken Liber svenska 7-9 av Erik Sandberg.) Det viktiga arbetet med dessa multimodala texter var inte att bocka av kunskapskrav (de fick vi på köpet) utan om att skapa förståelse och låta texterna beröra oss på olika sätt. Genom att öppna upp för samskapande i undervisningen var det möjligt för eleverna (med stöd av lärarens vägledning) att genom samtal och gemensamt utforskande reda ut eventuella oklarheter, ställa frågor, sammanfatta innehållet och dela tankar och känslor med varandra. Att läsa och samtala om dikter gemensamt är bland annat bra för att stärka förmågan att göra inferenser och textkopplingar. Vi förde gemensamt in idén om att läsa minst en dikt om dagen under hela arbetsmomentet (cirka 4 veckor), dels för nya läsupplevelser, dels för att inspireras till eget diktskapande och dels för att utforska ett författarskap. Det handlar således om att arbeta med texter på ett mer holistiskt sätt (vilket Tengberg tipsar om i artikeln).

Det meningsfulla lärandet knyts till läsningen

Elevernas läsning av diktboken inspirerade till att skriva hållbar poesi, samtidigt som det mynnade ut i muntliga presentationer i grupp. Under läsningens gång fick eleverna tre gula post it lappar. Det var intressant att se hur dessa post it lappar flyttades från en sida till en annan i takt med att de utforskade allt fler dikter. Inledningsvis fick eleverna veta att deras tre utvalda dikter skulle förmedlas i den muntliga bokpresentationen, vilket gjorde att eleverna läste med eftertänksamhet. Under de olika sekvenserna, som länkas ihop till en helhet, läste de spontant poesi för varandra och pratade om olika författarskap. De bidrog således till att bygga upp förväntningarna inför presentationerna. Uppgiften var tydligt strukturerad, men öppnade samtidigt upp för elevernas kreativitet gällande framställningen. Deras talmanus skulle bestå av en intresseväckande inledning, en innehållsrik huvuddel och en avslutande del där de återkom till det lyssnarna skulle ta med sig – budskapet och känslan. Hur ville de framställa sina utvalda dikter och hur skulle dikterna på ett intresseväckande sätt knytas ihop med fakta om författaren och slutligen elevens egna tankar om det lästa? De uppmanades även att använda sig av någon stileffekt, vilket vi bland annat fångat upp genom läsning och samtal om olika dikter.

“Krångla inte till det”

Boglind & Nordlund (2021) skriver att diktläsning och samtal om dikter ofta upplevs som något svårt av både lärare och elever, men de ger rådet; krångla inte till det (s. 2) och presenterar tre viktiga saker i arbetet med poesi i klassrummet: Våga läsa högt med inlevelse, fundera över vad dikten har att säga dig och våga prata om de tankar, känslor och stämningar som dikten väcker. När dikten kommer till dig var beredd, skriver poeten Brita af Geijerstam och så gjorde vi. Vi skapade rum för öppenhet och nyfikenhet i mötet med dikterna som förmedlades under de muntliga presentationerna. Eleverna fick njuta av språkets rytmer och bilder, vilket väckte tankar och känslor, bland annat skratt och tårar. I elevernas reflektioner efteråt berättade de om talrädslan som försvann och om den härliga stämning som eleverna skapade tillsammans. Här är några av elevernas tankar efter presentationerna:

Idag har vi gjort en jättekul sak vi fick presentera våra diktböcker. Det var verkligen roligt att lyssna på deras olika härliga dikter. / Jag gillade att alla gav feedback till varandra och det var en positiv vibe. /Att glömma viktiga tankar brukar hända mig när jag nervös, men när jag gick upp så försvann det. /Jag är i längtan efter Marias respons och hur jag kan utveckla mig. / Idag har det varit en bra och intressant lektion. / Idag började lektionen med mycket nervositet och stress inför presentationen. När jag skulle redovisa kändes det mycket bättre än innan då jag var jättenervös och skakade lite om händerna./Jag har inte redovisat på flera år då jag har en fobi för att tala inför många människor. / Idag har jag presenterat om min bok och de 3 utvalda dikterna jag valde ur boken. Det gick bättre än vad jag trodde. /Jag tyckte de andra hade så extremt bra presentationer och härligt att dela med sig av sin 2 stars and a wish.

Det här är ett sätt att kombinera det enkelt mätbara med det som inte så enkelt låter sig mätas. Forskarna i artikeln Att bli bedömd berörd (Skolporten No 2 2022) ser inte någon motsättning mellan “kreativitet och att bocka av kunskapskraven”, utan förmedlar istället att de går att kombinera. Det handlar således om att balansera uppdraget och utforska möjligheten att skapa en mer holistisk läsundervisning för eleverna där läsningen inte reduceras till enkla mätbara uppgifter utan blir läsupplevelser som berör. I Wintersparvs forskning framgår hur lärarna anser att det “lekfulla och lustfyllda” behövs för att tända läsgnistan hos elever. När eleverna väl fångats, så blir det enklare att koppla på exempelvis litteraturvetenskapliga begrepp. Larsson lyfter bland annat fram bilden av lärare som är “rädda att göra fel” och i det sammanhanget blir det extra värdefullt att åter igen lyfta fram Boglind & Nordlunds råd; att låta bli att krångla till det och istället ge oss ut på ett vindlande läsäventyr tillsammans med våra elever som medskapare.

Att vända läslusten som sjunker är ingen quick fix. Samla eleverna och gå gemensamt till skolbiblioteket, utforska poesihyllan, var beredda när dikten kommer till er, samtala om det som berör, väv in dikter som vidgar perspektiven och våga bjuda in poesin i det pedagogiska rummet där eleverna får klä sina tankar och känslor i ord. Genom poesin öppnas dörren till det oändliga läsäventyret, vilket handlar om så mycket mer än att betygsätta elevernas reaktioner på en sexgradig skala.

Aquilonius, J. (2022). Att bli bedömd berörd. Skolporten No 2 2022.

Boglind, A. & Nordlund, A. (2021) Låt dikten komma till oss! Poesi och poesididaktik genom hela grundskolan. Skolverkets Lärportal: Språk-, läs- och skrivutveckling – Grundskola åk F-9 Modul: Stimulera läsintresse
Del 4: Fördjuoningsartikel Läsande förebilder.