Inför läsningen – Om att skapa förförståelse
“Det är så deprimerande att läsa om skiten, allt är på väg att gå åt skogen”, hördes en uppgiven röst i ett samtal som pågick mellan elever om hur klimathotet och världsfreden hänger ihop. Vi läser i läroboken “Liber Svenska 6-9” om temat krig och fred. (Förra veckan läste vi dikter och utdrag ur en roman). Eleverna minns de här orden av Tage Danielsson;
Freden måste komma först.
Gör den inte det, min vän,
Kommer inget efter den.
Vi följer med i nyhetsrapporteringarna, läser fakta, dikter, lyssnar på musik, väcker våra konstnärliga sidor och samtalar mycket om de komplexa och många gånger obegripliga frågor och situationer som är en del av vår vardag. “Det är vi människor som är orsaken till problemen” var det en annan elev som sa, följt av orden; “vi kan välja om vi vill vara en del av problemet eller en del av lösningen”och med de orden fortsatte undervisningen med gemensam läsning av “Klimatpsykologerna förklarar” som ingår i klimatantologin “Vad håller ni på med?”
Vi pratar om textens genre; en förklarade faktatext och repeterar lässtrategier för att “packa upp texten” på ett optimalt sätt. Inför läsningen har eleverna gjort det som står i lärarhandledningen till boken, dvs. skapat förförståelse för texten genom att samtala om hur de upplever klimathotet. Vi gör också kopplingen till världsfreden eftersom vi under veckan läst olika texter och en nyhetsartikel som handlar om just det. Vi repeterar orden vi tidigare läst i läroboken; “Att verka för miljön och klimatet är det enklaste sättet att tillsammans verka för fred.” Eleverna hämtar stöd i frågorna som finns i handledningen; Vad är det som skrämmer dem? När får de klimatångest? Vad gör de när hopplösheten inför jordens framtid sköljer över dem? Vad känns hoppfullt? Vad gör de för att skapa hopp om framtiden?
Under läsningen – Samskapande utifrån textens innehåll
Under läsningens gång stannar vi för att samtala dels parvis och dels i gruppen om begrepp som intentionsglappet och utforskar med stöd i texten hur det kan kopplas ihop med klimathotet. Klimatpsykologerna Frida Hylander, Kata Nylén och Kali Andersson, som har skrivit texten, skriver om en tankefälla som kallas för tillgänglighetsbias. Eleverna samtalar om betydelsen och på vilket sätt det hänger ihop med klimatet. Vidare samtalar de om hopp kontra hopplöshet. Hur reagerar vi människor då? Vilka erfarenheter och tankar har eleverna för att skapa hopp och undvika hopplöshet? Alla hjälps åt att samla in fakta, tankar och åsikter i en digital anslagstavla som vi sedan ska använda för vidare arbete. Lite mer ingående får de slutligen (under läsningens gång) diskutera vad de tror att klimatforskarna menar när de säger; ”det som är bra för planeten är bra för oss”.
Efter läsningen – Eleverna skapar nya representationer
Efter läsningen av faktatexten övergår vi till att läsa korta serier: Vinter i juni (s. 68), Köpstopp (s.148) och Flygskam (s.188) av Ellen Ekman som berör hur människor hanterar och agerar kring frågor som rör klimatet och klimatförändringarna. Eleverna upptäcker så mycket man kan säga med så få ord och genom bilder. Det tar oss vidare in i poesin. Vad kan man rimligtvis säga på fem rader till en vän som känner stor hopplöshet inför klimathotet? Eleverna ska använda sig av några av de tips klimatpsykologerna ger i texten, skapa en femrading och försöka ingjuta hopp. (Genom att skapa en dikt får de aktivera den viktiga lässtrategin att kunna sammanfatta innehållet i en förklarande faktatext och använda språket för att omskapa innehållet till en ny representation.)
Välj ett valfritt ord ur texten
Hitta två adjektiv som beskriver något eller någon i texten
Hitta tre substantiv som är viktiga i texten
Hitta fyra verb som är viktiga i texten
Upprepa ordet som inledde dikten
Hur kan vi möta barn och elever på ett sätt som inger hopp och handlingskraft?
Flera forskare har försökt ta reda på elevers kunskap om klimatet och vilken typ av undervisning som gynnar deras lärande. Resultatet visar bland annat att elever behöver stöd i att reda ut begrepp och felaktiga uppfattningar, möta forskare, få delta i reflekterande samtal samt få göra lokala klimatprojekt. Läs mer här: Klimatdiskussioner gynnar elevernas lärande – Skolverket.
I samband med poesifestivalen den 21 mars håller Frida Hylander från Klimatpsykologerna en digital föreläsning för pedagoger, lärare och skolbibliotekarier om hur vi med hjälp av psykologisk kunskap bättre kan förstå människans handlande (och icke-handlande) i klimatkrisen. Men också hur vi med hjälp av knep från psykologin kan bidra till hållbar förändring, samtidigt som vi tar hand om oss själva och varandra. Välkommen att anmäla ditt deltagande här: Poesi och klimatpsykologi – Den globala skolan
