Utforska och samtala om den långa kampen för kvinnlig rösträtt

I år är det 100 år sedan kvinnor fick rätt att rösta och bestämma över sina egna liv. Inled förslagsvis poesiarbetet med att titta på UR:s klipp Rösträtt för kvinnor 100 år . Eleverna får inblick i den stora samhällsförändringen – information och tankar om den långa kampen och väntan… Genom filmen får de veta hur det gick till och vilka kvinnorna var som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan. Ett passande inslag är att fånga upp elevernas nyfikna frågor och ge dem möjlighet att reflektera och ta ställning till vad de anser om motståndarnas argument som förmedlas i filmen. De har troligtvis en hel del tankar och åsikter att utbyta med varandra…

Ett annat inslag som kan sätta igång elevernas tankar är att läsa och samtala om innehållet i boken Mod att ta plats som är Elisabeth Östnäs första lättlästa bok. Det är en berättelse för unga vuxna (från cirka 15 år) om kvinnlig rösträtt. Författaren tror att många tar rösträtten för given i dag och berättar i slutet av boken att det är viktigt att veta hur det var förr. Att veta hur vår värld har blivit till är superviktigt. Berättelsen handlar om Teo som är kär i Rosa. Hans önskan är att ständigt få vara med henne, även då hon går på möten för att kämpa för kvinnlig rösträtt. Men att ge sig ut och demonstrera för saken, det vågar han inte. Eller vågar han det?

Kombinera det lärarledda och elevstyrda samtalet

I undervisningen ska eleverna få möjlighet att möta och samtala om olika texters innehåll som källa till insikter om egna och andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara samtidigt som innehållet ska vidga tänkandet och ge nya perspektiv. Vad vet de om demokrati och allmän och kvinnlig rösträtt i Sverige? Hur ser det ut globalt? Vilka hot mot demokratin finns? Hur stöttar vi eleverna i att utveckla ett kritiskt tänkande och möjlighet att ställa frågor till olika texter och ta reda på vems röster som får höras/vilka tystas och vilka perspektiv som får störst utrymme? Att kombinera det lärarledda och elevstyrda samtalet med ett tydligt innehåll öppnar upp för sådana möjligheter.

Det här vill jag förändra

För mig handlar skrivandet om att få tillgång till ett språk. Mitt språk är mitt eget, bara mitt. Det enda jag bestämmer över helt själv.

Elisabeth Östnäs

Vad har exempelvis eleverna för tankar om barns rättigheter och rösträttsåldern? Vilka tankar har de om djurens och naturens rättigheter? Vad tänker de om att 100 år efter demokratins införande har vi fortfarande inte haft en kvinnlig statsminister i Sverige? Vilka andra tankar har väckts hos eleverna? Vad vill de utforska och lära sig mer om? Vad vill de vara med och ändra på?

Gör läsningen tillgänglig för alla

Alla ska ha möjlighet att läsa böcker, nyheter och samhällsinformation. För många är det lättare att läsa och förstå om texterna är skrivna på lättläst.

Lättläst – Myndigheten för tillgängliga medier

Att använda lättläst i undervisningen ger elever med lässvårigheter, ovana läsare eller exempelvis läsare som håller på att lära sig svenska en möjlighet att ta till sig innehåll och delta i boksamtal samt hänga med i de diskussioner som finns inom det aktuella ämnet. 8 sidor – Nyheter på lätt svenska är ytterligare en källa att använda. Under året publicerar de nyheter om demokrati och människors rätt att rösta.