Demokratin är ständigt i rörelse och blir aldrig färdig. I förskolan och skolan har vi fantastiska möjligheter att stärka barns och ungas kunskaper, kritiska tänkande och empatiska förmåga samt skapa möjligheter för dem att engageras i det offentliga samtalet – att göra sina röster hörda för demokratins utveckling och framtid.

Demokrati på schemat

I tidningsbilagan Vi firar demokratin 100 år utgiven av Forum för levande historia betonas skolans viktiga roll att bidra till att barn och unga förstår vad demokrati är, hur den förändras och vad de kan göra för att bli delaktiga i demokratins utveckling. I en av artiklarna “Öppna klassrum ger öppna samhällen” framgår betydelsen av att lärare ger elever personliga och praktiska erfarenheter av demokrati, exempelvis genom samarbete där eleverna uppmuntras att tänka på sig själva och andra som ett inkluderande “vi”.

Erik Amnå som lett ett stort forskningsprogram om ungas politiska utveckling, berättar att ett öppet samtalsklimat möjliggör för olika tankar och åsikter att mötas och att alla röster får höras. Lärarens viktiga arbete handlar bland annat om att lyfta in de komplexa frågorna och visa eleverna vad som är ett demokratiskt samtal. Stefan Andersson, ansvarig för kompetensutveckling för lärare på Forum för levande historia, är inne på samma spår; “Det kan vara svåra frågor för en lärare att hantera, men det är viktigt. Eleverna behöver lära sig vad demokrati är, vad det inte är och vad som hotar demokratin.” Dessutom behöver de som Erik Amnå säger; “inse att demokratin i en mening hänger på dem själva. Hur vill de utveckla de demokratiska förutsättningarna som skapats under 100 år?”

Unga gör sina röster hörda

Att arbeta med poesiutmaningen “Tankar om demokratins utveckling och framtid” i undervisningen handlar om att ge eleverna möjligheter att få syn på olika perspektiv, träning i kritiskt tänkande och att göra sina röster hörda kring om och för demokratins utveckling och framtid. Poesiutmaningen öppnar upp för det Erik Amnå belyser som betydelsefullt; “glädjen i att visa hur man är när man är demokratisk”. Diktandet är ett sätt för att föra fram åsikter till exempelvis beslutsfattare i kommuner. När eleverna upptäcker ordens kraft och diktarens stora frihet då börjar det hända saker.

Dagens övning med gymnasieelever (åk 1) inleds med en historisk exposé där vi gemensamt läser om olika händelser och beslut som påverkat demokratin i Sverige. Vi uppehåller oss lite mer kring händelsen 1842 då folkskolan införs så att alla barn i Sverige får en utbildning. I texten framgår att många romska och samiska barn hamnade utanför och fick inte möjlighet att gå i skolan, vilket fick eleverna att reagera, därpå samtalet intensifierades kring mål 10 och mål 4 i Agenda 2030. Vi samtalade om vad ett jämlikt samhälle bygger på, dvs. principen om allas lika rättigheter och möjligheter till god utbildning oberoende av t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning.

Genom historien förflyttar vi oss framåt i tiden och hamnar i samtiden. År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och det blir fokusområdet i nästkommande undervisningssekvens. För att samla ihop elevernas intryck och tankar avslutas undervisningssekvensen med reflektion och kreativt skrivande utifrån frågan; vad betyder demokrati för dig? Skriv en Femrading:

Rad 1 ska innehålla ett ord – ordet demokrati

Rad 2 ska innehålla två ord som beskriver demokrati

Rad 3 ska innehålla tre ord som uttrycker en demokratisk handling

Rad 4 ska innehålla fyra ord som uttrycker en känsla

Rad 5 ska innehålla ett ord – ordet demokrati eller en synonym

Forum för levande historias undervisningsmaterial finns på webben: Uppdrag demokrati