Forskning visar att inte minst unga har väldigt fragmentariska och mörka bilder av framtiden. Dessa behöver diskuteras och granskas kritiskt. Men det behövs också diskussioner om hur vi vill att framtiden ska se ut, vilken värld vi vill leva i. Detta är själva utgångspunkten för handlande, att ha något positivt att sträva efter.

Maria Ojala, 2018. Klimatoro – drivkraft till handling eller handlingsförlamning? – Örebro Universitet

I undervisningen har vi fantastiska möjligheter att skapa förutsättningar för barn och unga att utveckla kunskaper om klimatet och klimatkrisen samt samtala, diskutera och genom poesin ge röst kring kring hur de vill att samtiden och framtiden ska se ut – vilken värld de vill leva i. Området kan dock vara utmanande att undervisa om, men det finns många inspirerande uppslag att utforska för att skapa en klimatmedveten undervisning som engagerar, skapar framtidstro och vänder oro till handlingskraft.

Maria Ojala, docent i psykologi, som forskat kring ungas tankar och handlande i relation till klimatförändringarna, lyfter fram vikten av att lyssna och ta ungas oro på allvar och att ge utrymme för samtal och möjlighet att sätta ord på känslor. Studier visar att unga som förnekar allvaret i klimatfrågan har en känsla av att vuxna, lärare och föräldrar, inte tar deras känslor på allvar och inte lyssnar på dem (Ojala, 2018). Vi har således ett viktigt uppdrag i skolan att ge klimatfrågan och barns och ungas tankar och funderingar ett mycket större utrymme i undervisningen.

Förutom reflekterande samtal och diskussioner kan barns och ungas lärande gynnas av möten med forskare, att felaktiga uppfattningar bemöts och genom att de engageras i lokala hållbarhetsprojekt där det är möjligt att agera kollektivt (Klimatdiskussioner gynnar elevernas lärande – Skolverket). Vidare har även forskningen visat att undervisning om klimatförändring kan fungera som undervisning i demokrati beroende på vilket fokus som läraren har (Klimatundervisning kan bli undervisning i demokrati – Skolverket).

I Lärarens guide till klimatmedveten undervisning av Kata Nylén ( ladda ner på Natur & Kultur) finns inspiration och idéer för att bemöta barns och ungas frågor och funderingar, information för att slå hål på vanliga föreställningar om klimatkrisen och underlag för att berätta om “peppande” exempel som ger hopp och kraft, exempelvis rörelser där barn och unga har visat sig kunna påverka genom att samarbeta och agera kollektivt. Guiden är tänkt att hjälpa all skolpersonal i att bemöta elevernas reaktioner, i ämnesundervisningen såväl som utanför lektionerna.

Att skapa poesi för en hållbar framtid är ett exempel på hur barn och unga kan undersöka nya sätt att närma sig klimatfrågan, exempelvis genom att förena fakta och kreativa uttryck. Poeten Jonas Gren (Antropocen – Dikt för en ny epok) lyfter fram poesins betydelse för klimatarbetet och förmedlar att det är spännande att höra tankar om ämnen på ett annat språk än det vanliga forskarlingot (Poesi för klimatet – Mistra). Språkläraren och poeten Ida Olofsson, som mött många elever som oroas över klimatet, är inne på samma spår – det finns saker som forskningsrapporter inte förmår uttrycka och där kommer konsten och poesin in (läs mer i Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma” – Skolvärlden). Hennes dikt “Fräsch på insidan” finns att ta del av i klimatantologin “Vad håller ni på med?”. Till boken finns också en handledning för lärare av Pär Sahlin (lärare och författare av läromedel och barn- och ungdomsböcker) med bland annat ett intressant upplägg för att läsa, samtala om dikten samt att skapa egna klimatdikter. Ida medverkar också i LHU-podden (UHR) avsnitt 1 som handlar om hur man kan jobba med lärande för hållbar utveckling i svenskämnet, bland annat berättar hon om Sustainable Poetry.

Till sist är det viktigt att lyfta fram barn och unga som inspirationskällor för varandra. Utforska dikter som barn och unga i förskolan, grundskolan och gymnasiet skapat inom ramen för Sustainable Poetry för att hitta gemensamma nämnare, liksom det som går isär och utmanar tankar och föreställningar. Vi berörs alla av klimatfrågan. Vad är viktigt för just dina elever eller din barngrupp? Vad är de rädda att förlora och hur vill de vara med och påverka samtiden och framtiden på hållbar väg? I projektet Sustainable Poetry är vuxna närvarande, medskapande och lyfter barns och ungas röster såväl lokalt som nationellt och internationellt, både i och utanför skolan. Det bygger också på samskapande där vi delar undervisningserfarenheter med varandra, bygger kunskaper och skapar drömmar tillsammans med barn och unga – drömmar för en hållbar framtid.

Illustration: Ingrid Skåre (Finns i poesiantologin Drömmar för en hållbar framtid av barn och unga.)