Den som går ut ur salongen efter att ha sett filmatiseringen (2018) av Harry Martinsons rymdepos Aniara från 1956 är förmodligen uppfylld av tankar om att vi måste värna den planet vi lever på och sannolikt också mer känslomässigt berörd än efter att ha läst en tidningsartikel om miljöförstöring eller klimatförändringar.
Skåve & Löwe (red.) Hållbarhetsteman i barn- och ungdomslitteratur sid. 7
I boken Hållbarhetsteman i barn- och ungdomslitteraturen lyfter bokens redaktörer Skåve & Löwe fram den unika didaktiska potentialen som finns i barns och ungas möten med engagerande berättelser. Att förena miljöfrågor och människans livsfrågor, som exempelvis i den episka dikten Aniara av Harry Martinson, har en lång tradition. Skåve & Löwe skriver att den växande trenden med exempelvis dystopiska berättelser har till skillnad från faktaböcker och artiklar en större potential att röra sig över gränser i tid och rum och levandegöra olika tänkbara scenarier (sid. 8). I de flesta skildringar av en mörk framtid finns också hopp – människans föreställningar kring såväl en hotad och en hotande som en hoppingivande framtid (Ibid).
Läsa, samtala och skapa – för en hållbar framtid
Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.
Ur Aniara av Harry Martinson
Eleverna som läser svenska på gymnasiet ska genom mötet med Aniara få utforska motivet “efter undergången”, bekanta sig med Harry Martinsons berättarteknik och stildrag samt själva få ge röst kring en hållbar framtid genom att skapa dikter. I boken Fixa Litteraturen 1 (för kursen svenska 1, enligt Gy11 av Sahlin, Lindholm och Stensson) finns ett bra upplägg som kan skruvas till för att passa elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns uppslag att använda som stöd när det gäller textförståelse och för att få fart på det textnära samtalet, exempelvis skriver Martinson; “Men det finns inget skydd mot människan.” Vad tror eleverna att han menar? Eleverna kan föra fram sina tankar och diskutera med texten som stöd. Genom att läsa ett utdrag ur Aniara och samtala med belägg ur texten kommer vi nära texten som berör frågor som fortfarande är aktuella och kan kopplas till hållbar utveckling. Vi får en chans att tillsammans uppmärksamma kontrasterna mellan “det stora och det lilla” och mellan det som är nära och det som känns avlägset. I en undervisning som genomsyras av ett lärande för hållbar utveckling sätts de komplexa problemen in i ett lokalt och globalt sammanhang och berör dåtid-, nutid- och framtids-perspektiv.
Den lyriska modernismen – Aktuellt, omstörtande och känslosamt
Nästa steg är att utforska vad eleverna vet/vill veta om Harry Martinson. Hur har han påverkat och påverkats i sitt skrivande av sin samtid? Vi får veta lite när vi läser på Litteraturbankens sida, bland annat om hans svåra barndom och om livet som upptäcktsresande sjöman. Vilka idéströmningar fanns i samhället under epoken som kallas modernismen? Vi ger oss iväg på en liten avstickare för att få veta mer om modernismen. I poddavsnittet Modernismen och litteraturens förnyelse (Svenskpodden Klassiker – en podd för elever av Sanoma Utbildning) får eleverna lyssna till Anna Cavallin, litteraturvetare vid Stockholms universitet, som sammanfattar modernismen genom tre ord: aktuellt, omstörtande och känslosamt. Hon ger dessutom tips på hur man kan närma sig modernistiska dikter. Dikter talar till oss på olika sätt… Vi ska inte gå miste om känslan när dikter verkar svåra att förstå…Varför skrev Harry Martinson Aniara? Vad tror eleverna? Vilka ord och begrepp är svåra att förstå? Vi rör oss tillbaka i tiden och sätter verket i en historisk kontext. Den polariserade världen, kärnvapen och maktkamp – världen höll andan…Vi återgår till verseposet och verkets symbol – vad betyder konsten och poesin i samskapandet av en hållbar framtid? Eleverna får mötas kring viktiga livsfrågor och hållbarhetsutmaningar. Med avstamp i litteraturens skildring av mardrömssamhället (dystopi) utmanas de i tanken och föreställer sig drömsamhället (utopi). I Fixa litteraturen 1 förmedlas framtidshoppet; det finns alltid en gnutta hopp, ett ljus i tunneln, ett efteråt. Om människan lyssnar till varningarna, så kommer en ny värld att frambringas.
Lyssna på oss, det är vi som ska ta över! – Skapa Science Fiction -poesi med utgångspunkt i Aniara
I Fixa Litteraturen 1 finns också förslag på kreativa skrivövningar som kan kopplas till den pågående poesiutmaningen “Tankar om demokratins framtid”, exempelvis kan eleverna inspireras av Harry Martinsons språk och innehåll i Aniara och skapa dikter som utspelar sig i framtiden. I dikten kan de ta ut svängarna och leka och experimentera med språket (som Martinson gjorde) – formulera nya ord-sammansättningar, begrepp och påhittade tekniska ord (jfr. med Aniara). Ett annat exempel är att skapa dikter med argumenterande inslag där eleverna vänder sig direkt till politiker och makthavare som kan fatta beslut som gynnar framtiden på hållbar väg – “Lyssna på oss, det är vi som ska ta över!” Ytterligare ett exempel är att skapa essä-dikter med avstamp i klimatförändringarna som många forskare varnar för.
Harry Martinson kritiserade utvecklingen av kärnvapen och ville göra sin röst hörd för att få till förändring. Vad vill dina elever förändra? Hur vill de se framtiden på hållbar väg? Vilken resa vill de ta mänskligheten på? Låt eleverna få utforska poesin som en symbol för mänsklighetens fantasi, kraft och nyskapande uttrycksmöjlighet. Rösten och scenen är deras…