I samband med den internationella kvinnodagen presenterade Statens medieråd resultat från undersökningar om ungas situation, mående och medievanor. Resultatet tyder på att flickor mår sämre och är mer utsatta på nätet än pojkar. Dessutom visar resultaten att både flickor och pojkar med psykiska funktionsnedsättningar är mer utsatta på nätet än andra barn. Hur fångar vi upp ungas tankar och känslor och hur kan vi främja ett klimat, såväl i skolan som i samhället och på nätet, där alla kan känna sig trygga, respekterade och inkluderade?

“Men lova att inte bry dig, okej? Det är bara en skitdum grej, varnar Linnea. Först fattar Tilde inte vad det är. Bilden på henne från skolkatalogen? […] Någon har fotat av klassbilden, zoomat in på Tilde, publicerat detta på Insta, på ett konto som heter…”

Eleverna lyssnar uppmärksamt och får snart veta att i boken vi läser har någon skapat ett instagramkonto som heter Fula tjejer där både populära och mindre populära tjejer får foton på sig själva publicerade. Detta sprider skräck på skolan…Vi läser ur boken”Fula tjejer” av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson och har siktet inställt på att samtala om utsatthet på nätet och om demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen, bland annat en så viktig sak som gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. Tanken är att stärka elevernas kunskaper om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel orättvisa, makt, oskrivna regler, integritet, jämlikhet, jämställdhet, frihet och ansvar. Hur tänker eleverna kring samtalstonen på nätet och den utsatthet som många får uppleva genom hot, hat och kränkningar? Vilka kopplingar ser de mellan det som sker i boken och det verkliga livet? När vi läser ytterligare ett utdrag ur boken, så får eleverna tänka kring karaktärernas agerande i boken. Vad tänker de om deras handlande? De får lyssna till författarna som i panelsamtalet “Fula tjejer” (UR Samtiden Bokmässan 2020) berättar om hur de byggt upp bokens karaktärer; hur deras olikheter blir till en styrka/kraft #girlpower” när de svetsas samman kring ett komplext problem och hur de kämpar tillsammans för att nå ett gemensamt mål.

Ytterligare ett viktigt tema i boken är identitet och utseende. Hur kan eleverna känna sig trygga i att prata om olikheter och tränas i att visa förståelse och respektera varandra? Får alla röster höras? Är det några som tystas? Att arbeta med skönlitteratur som ingång till värdegrundsarbetet är inget nytt, men det kan behöva ett uppsving så att fler ämneslärare upptäcker potentialen att använda skönlitterära berättelser som representation i olika ämnen. Vi behöver dessutom värna om att unga får möjlighet att läsa mycket och stöd i att läsa längre skönlitterära texter, vilket inte är en självklarhet i dag. Tid för att läsa behöver prioriteras för att få upp läskondisen… Dessutom värnar vi samtidigt om att vidga deras vyer eller som författaren Jenny Edvardsson skriver i boken Skönlitteratur i värdegrundsarbetet att bredda deras förståelse och horisont. Om att skönlitteraturen både kan vara en spegel och ett fönster – ” i spegeln kan vi spegla oss, känna igen oss. I fönstret får vi syn på annat, sådant som vi inte tidigare sätt eller lagt märke till” (sid. 23). Genom skönlitteraturen kan vi således prata om de komplexa frågorna som annars är svåra att ta upp och därmed problematisera de normer som finns och få syn på såväl egna som andras tankar och föreställningar. Eleverna kan exempelvis leva sig in i olika karaktärer och antingen hålla med eller mot och själv ta ställning till hur de skulle ha gjort i olika situationer. I styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet framgår att vi genom skönlitteraturen kan “främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” således lära känna “sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv”. Det framgår också att skönlitteraturen ska “utmana eleverna till nya tankesätt och nya perspektiv” (Läs mer: Lgr11 och Gy11). Att låta ett normkritiskt perspektiv genomsyra undervisningen öppnar upp för att synliggöra maktstrukturer och träna eleverna i kritiskt tänkande. Här blir det viktigt att stötta eleverna i att både läsa texten i ett med – och mot perspektiv. Det kan ge eleverna tillgång till vidgade tankesätt och perspektiv och samtidigt inbjuda dem till att vara med och skriva fram/skapa en annorlunda och bättre värld.

I lärarhandledningen till boken “Fula tjejer” finns förslag på samtalsfrågor, likaså koppling till styrdokumenten och hur bokens innehåll kan kopplas till flera olika ämnen samt kreativa övningar att arbeta vidare med, exempelvis nämns diktskapande. Eleverna kan förslagsvis anta poesiutmaningen som pågår i projektet Sustainable Poetry under våren; “Tankar om demokratins framtid” . Genom utmaningen kan de uttrycka sina tankar och idéer för att stärka demokratin – göra sina röster hörda för ett tryggt och schysst klimat såväl i skolan som i samhället och på nätet. Hur bör vi tala till varandra på nätet och var går gränserna för vad som är ok att dela och sprida? Vi behöver visa eleverna att kunskap och värden hänger ihop, därför är det avgörande att i all undervisning koppla ihop värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget, vilket är centralt i Sustainable Poetry. Om värdegrundsarbetet sker skiljt från kunskapsuppdraget och det dagliga arbetet uteblir meningsskapande samtal om värdegrundens innebörd. Då minskar också utrymmet för kritisk reflektion, vilken är en viktig förmåga för att kunna verka aktivt i demokratin (Arbeta med skolans värdegrund – Skolverket).

Poesiutmaningen “Tankar om demokratin framtid”