Vems röster får höras? Vilka är tysta? Vad försöker dikten göra med mig som läsare? Med vilka värderingar är dikten skriven? Det är några frågor som pojkarna på handels- och administrationsprogrammet får reflektera över i samband med läsningen av dikten ”Still I Rise” av Maya Angelou.
I svenskundervisningen i gymnasiet arbetar vi med poesiutmaningen ”Drömmar för en hållbar framtid”. Eleverna läser gemensamt ”En droppe midnatt” av Jason Timbuktu Diakité och i bokens inledning finns några rader i Maya Angelous dikt. Vi ägnar oss mest åt högläsning i början för att hjälpas åt att få fart på läsningen. Det ger pojkarna en gemensam upplevelse och närvaro i fjärrundervisningen. När vi läst diktraderna gemensamt lyssnar vi till Maya Angelou som äger scenen med sin dikt ”Still I Rise.” Det väcker reaktioner bland pojkarna.
I undervisningen har vi fokus på ett demokratiskt och kritiskt textarbete där de ges möjlighet att läsa såväl med som mot innehållet i boken, vilket bland annat innebär att utveckla förmågan att förstå, analysera och värdera innehållet i sitt sammanhang och samtidigt utveckla förståelse för att en text presenterar ett av många sätt att betrakta världen. Det ger eleverna möjlighet att ”läsa” världen och tillsammans inta en kritisk och undersökande hållning. Vi samtalar bland annat om att texter aldrig är neutrala. Vi människor lever under varierande villkor och ser på oss själva, andra och världen utifrån olika perspektiv. När vi tolkar och skapar texter gör vi det utifrån specifika syften och positioner, och våra sätt att uttrycka oss kan alltid kopplas till frågor om makt och kritisk medvetenhet (E. Bergh Nestlog & N Larsson (red.) Svenska – Ett kritiskt ämne. Svensklärarens årsskrift 2016).
Pojkarna väljer ut några ord ur dikten som de vill samtala om vid nästa tillfälle, likaså fundera över varför de tror att Timbuktu valt att ta med dessa diktrader i inledningen av boken ”En droppe midnatt”. Därefter läser pojkarna några sidor ur boken och arbetar för att stärka läsförståelsen med olika textkopplingar: text-själv koppling, text-text koppling och text-världen koppling. Text till själv– koppling innebär att eleverna kopplar händelseförloppet i boken till något de själva varit med om. Text till text – koppling handlar om att de relaterar händelseförloppet till något de läst i en annan text exempelvis bok, film, dikt etc. Text till världen– koppling innebär att koppla händelseförloppet till något som sker runt omkring i det verkliga livet – till omvärlden. Pojkarna dokumenterar i sina digitala läsloggar som sedan används som underlag och stöd under kommande boksamtal. Det ska bli intressant att ta del av vilka ord de valt ut och hur de sätter ord på sina läsupplevelser och iakttagelser, lyssnar på varandra och samtalar. Det framgår tydligt att de inte är så vana vid att läsa mot texter. Ord är inte oskyldiga, skriver forskaren Janks, ord gör oss till dem vi är. Därför behöver elever få möjlighet att själva beskriva och sätta ord på sina erfarenheter, iakttagelser och upplevelser (Bergöö, Kerstin, Klassrummet – en plats för tillhörighet 2018).
Tips! Lyssna till ett samtal mellan forskare om critical literacy och vad detta förhållningssätt kan innebära för undervisningen: Critical Literacy – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv