Om läsning och skrivande ska bli ett tillfälle till lärande, så måste eleven från början få rollen som ett kreativt subjekt.

Gunilla Molloy, Makt och demokrati – kritiskt textarbete med bild

Rent vatten och frisk luft, sa Greta

Herregud lilla du, var tyst,

Sa Trump till Greta.

När jag möter politiker

då talar jag om hållbar utveckling.

Men de låtsas inte om det

fast dom vet att jag vet att dom vet.

Skriv eller säg HJÄLP TILL!

Det är det jag vill

Inte ska ni stå still.

Orden finns i en av dikterna som skapades när gymnasieelever skrev poesi med utgångspunkt i konstutställningen Gudar och Monster på Trelleborgs museum. Läs mer om undervisningen i Lucka 21 Konsten talar – ungas kunskapande för en hållbar framtid.

 Jag valde att koppla min dikt till naturguden. Av de fyra gudarna som fanns på museet tyckte jag naturguden var passande då vi pratat mycket om hållbar utveckling.

Elevcitat

Undervisning som främjar självreglerat lärande

Eleven skapade sin dikt med utgångspunkt i tre olika textkällor: konstutställningens naturgud, Lalehs låt ”Goliat” och mål 13 i agenda 2030 – bekämpa klimatförändringarna. Bland annat nämner hen avsikten med att Greta Thunbergs röst finns med i dikten; om skolstrejker för klimatet och konflikter med Donald Trump.

Greta var väldigt passande för min dikt då hon är en miljöaktivist som har synts mycket i media. Idén för hur min dikt skulle byggas upp fick jag från en diktbok för barn som vi hade där hemma. Där var dikterna längre och uppbyggda på ett annat sätt än från min diktbok jag lånade på biblioteket. I min dikt vill Greta att hon och andra som exempelvis politiker som har mycket makt inte ska ignorera viktiga frågor som klimatförändringar.

Elevcitat

Vems röster får höras?

Eleverna skulle utgå från den komplexa fråga som framträder i dikten och använda fantasi, kreativitet och kunskaper för att skriva fram en annorlunda och hållbar framtid. Den globala klimatutmaningen placerades således i sagan där berättelsens “hjälte” lyckades hitta en lösning. En viktig fråga i ett kritiskt textarbete är vems röst som får företräde framför andras. Genom elevernas textskapande får de syn på sina egna åsikter och värderingar; vem har makten i texten? vad behöver förändras? I konstutställningen, musiken och fördjupningen kring antikens gudar, monster och hjältar fanns inspiration att hämta. Samtliga teckenvärldar belyste människans villkor, identitets- och livsfrågor.

Eleverna skulle således ta ett fiktivt kliv in i framtiden och föreställa sig en annan värld, bortom den vi lever i nu, fånga in några av sagans kännetecken och få med budskap och sensmoral. Det var också obligatoriskt att placera masken, de skapat på museet, som en betydande sak med magiska egenskaper.

I grunden handlar kritiskt textarbete om att möjliggöra för unga människor att kunna läsa både texten och världen i relation till makt, identitet och mångfald och att kunna få tillgång till kunskap, utbildning och olika resurser. Det handlar också om att skriva och om att om-skriva världen.

Janks, 2013, Molloys översättning – GUNILLA MOLLOY, MAKT OCH DEMOKRATI – KRITISKT TEXTARBETE MED BILD

Det finns många kvaliteter i skapandet av poesi och framtidssagor

  • Värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget smälter samman
  • Förståelse för olikheter skapas
  • Fokus på att stärka literacyutveckling
  • Allas medskapande lyfts fram
  • Det är enkelt att koppla ihop arbetet med målen i Agenda 2030

Att skriva en framtidssaga med utgångspunkt i texter vi läst och samtalat om syftar till att ge eleverna möjlighet att utveckla nyfikenhet, kreativitet, och viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling genom att använda sina språkliga resurser och kunskaper. Varje elev har något unikt att bidra med för att frambringa hopp och framtidstro, vilket också framgår i deras sagor som ger en mindre dystopisk syn på framtiden än vad många berättelser gör. I sagans värld kan magiska saker hända, till och med att “rädda världen”. I ett kritiskt textarbete som detta kan exempelvis frågor om identitet, genus, natur och konsumtion diskuteras med utgångspunkt i såväl de texter som eleverna själva producerar som de texter som läraren valt ut.