Hur kan man förskjuta normer och vända oro till drivkraft?

30 förväntansfulla elever på ett högskoleförberedande program hade samlats för att ta del av utställningen Gudar och monster på Trelleborgs museum. Där inne väntade mötet med konstnären Richard Szedelyis moderna tolkning av mytologier som gestaltades i ett myller av masker, fotografier och filmer. Utställningen var skapad med utgångspunkt i olika kulturers gudavärldar samtidigt som konstnären tagit ut svängarna, lyft mänskliga behov och existentiella frågor i ett nytt ljus samt ersatt gamla gudar med fyra nya moderna gudar; genus, identitet, konsumtion och natur. Vem är jag och var passar jag in? Hur kan man förskjuta normer och vända oro till drivkraft? En av eleverna delade sina förväntningar inför besöket;

Mina förväntningar på dagens museibesök är att jag kommer få lära mig något nytt. Förhoppningsvis uppleva något nytt. Framförallt också att det kommer bli kul att gå på besök och se en typ av utställning jag aldrig sett innan.

Vem är du bakom masken? 

Med mobiltelefoner i händerna, hörlurar i öronen och blickarna fastklistrade på digitala skärmar väntade eleverna på att den guidade visningen skulle börja. Inför besöket hade vi lärare delat filmen Ansiktet existerar för masken liksom passionen för poesin för att ge eleverna en förförståelse kring innehållet i utställningen och information om konstnären. I filmen berättas om hur livets kontraster framställs i olika masker och skildrar hur vi leker med våra osynliga masker i vardagen. Vad är det exempelvis för fasad vi visar upp i sociala medier? Hur balanserar vi livets ljusa och mörka sida i en tid som kännetecknas av yta, illusion och krav? Det var intressanta frågor att lyfta i samtal tillsammans med eleverna.

Mötet med fyra moderna gudar

Inför besöket fick eleverna bekanta sig med det globala projektet Sustainable Poetry och det gemensamma målet att skapa poesi för en hållbar framtid och dela dikterna omvärlden i samband med Världspoesidagen. Förutom att besöka konstutställningen, läsa, tolka, samtala och skapa egna dikter skulle eleverna också engageras i en kreativ workshop på museet för att göra sin egen mask. Utmaningen gick slutligen ut på att få dikten och masken att harmoniera och förstärka varandra samtidigt som en/flera av utställningens fyra gudar; genus, identitet, konsumtion och natur skulle finnas representerade. Vad eleverna inte visste då, som senare skulle bli ett överraskande inslag i undervisningen, var att dikten och masken skulle framträda i ytterligare ett sammanhang – i en framtidssaga. I detta sammanhang fick eleverna inblick i hur texter kan skapas, men också omskapas med hjälp av ny eller fördjupad kunskap. 

Ytterligare ett inspirerande inslag inför besöket på museet var elevernas möte med poesin. Det visade sig vara ett tag sedan de läst och/eller skrivit egna dikter. Vi läste Theodor Hildeman Togners dikt ur antologin Beröra och förstöra av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar, med fokus på att beröra frågor om genus och identitet. Eleverna samtalade och undersökte texten parvis. Inför parsamtalet pratade vi om vilka litteraturvetenskapliga begrepp som är användbara under närläsningen av dikten, exempelvis budskap och språkliga stileffekter. Eleverna tog exempel ur dikten och resonerade; RÖSTEN: Berätta lite om varför du är här. JAG: Jag har allvarliga problem med faunan. RÖSTEN: Hur är det med sömnen? JAG Du vet. Vitsippor. RÖSTEN: Vitsippor? JAG Ja, och syréner, framförallt syréener, eller nej, framförallt rosor. Och vallmo, orkidéer, liljor och fläderblom. Två elever uppmärksammade snabbt blommetaforerna i dikten, vilket ledde oss in i samtalet om metaforer. Många fastnade i samtal om rätten att få vara sig själv och delade tankar med varandra om att vara född i fel kropp, utanförskap och psykisk ohälsa. Deras samtal berörde frågor som de själva ansåg viktiga att samtala om. Genom att lyssna in elevernas fördjupande samtal var det möjligt att ställa frågor som var anpassade efter varje samtal istället för att alla skulle prata om exakt samma sak vid samma tillfälle. Genom att ställa frågan; var tror ni att dikten utspelar sig?, vem handlar den om?, vem är diktens berättare? och vad händer i dikten? fick eleverna att närläsa och söka belägg ur texten som stöd för deras resonemang. Elever som snabbt blev färdiga fick uppmaningen att uppehålla sig lite längre kring frågor som berörde vilken stämning och känsla dikten förmedlar och huruvida dikten bär på en idé och vad de tycker att dikten vill förmedla? Går deras tankar ihop eller isär? Undervisningssekvensen resulterade i samtal som blev inspiration för det egna poesiskapandet längre fram.

Vad kan myten om Medusa berätta om vår samtid? 

När dörrarna till utställningen väl öppnades förflyttades elevernas uppmärksamhet från de digitala skärmarna till Magoragruppen (en ungdomsgrupp som arbetar på museet för att engagera ungdomar i konstnärliga verksamheter) som stod redo att ta oss på en resa genom mytologiska världar och konstens mångskiftande uttryck. Eleverna fick först gå in en stund på egen hand och uppmanades att ta in konsten med alla sina sinnen utan att börja prata med varandra. Därefter inriktades visningen till det stora altaret där de moderna gudarna var placerade mot varandra och samtalet synliggjorde begreppsförståelsen och hur vi kan läsa konsten med kritisk blick – i ett med och mot perspektiv. Vad vill konsten göra med mig? Vilka avsikter har konstnären? Kan konst rädda världen? Eleverna funderade…Vidare blev det fokus på några få utvalda masker som fördjupade samtalet kring identitet, genus, natur och konsumtion. Från det tunga, svarta och mörka till det lättsamma, blommiga och ljusa lyftes livets kontraster upp till ytan; livets små och stora frågor som vi alla berörs av blev samtalets kärna. En elev uppmärksammade exempelvis masken som bestod av gamla basketskor; se filmen, vilket fick oss att samtala om såväl identitet som återbruk och hållbar konsumtion. Eleverna funderade på vilket sätt gudarna natur och konsumtion talade med och mot varandra och vilka beröringspunkter som kopplades till hållbar utveckling.

I mötet med myten om Medusa, som skildrades i en av maskerna, övergick samtalet till en reflektion kring könsroller, makt, utsatthet, tystnadskultur och jämställdhet. Genom konsten fick eleverna inga svar utan istället uppstod nya frågor och en möjlighet att utmanas i tanken. När vi kom in i rummet där konsten framställdes via fotografi och video förändrades elevernas uppmärksamhet. Något hände således när flera teckenvärldar samspelade och förstärkte varandra. I slutet av visningen uppmanades eleverna att plocka upp sina mobiltelefoner och ta ett fotografi på den mask som särskilt fångat deras intresse eller nyfikenhet. Masken skulle hjälpa eleverna att komma igång med det kreativa skapandet när vi var tillbaka i skolan igen. 

Moderna poesimetoder väcker engagemang och ökar inkludering

Direkt efter visningen var det dags för eleverna att sätta ord på sina upplevelser genom poesimetoden Cut Up Poetry. Under ledning av Magoragruppen fylldes en stor poesivägg med elevernas tankar och känslor kring de existentiella frågor som eleverna funderade över under den guidade visningen; se filmen. På borden utanför utställningen satte sig eleverna ner för att skapa tillsammans. En bra sak med Cut Up Poetry är att alla kommer igång snabbt eftersom de klipper ut ord ur befintliga texter som de sedan kombinerar ihop till nya innebörder. Syftet med visningen var att känna in utställningen med alla sina sinnen, samtala i grupp och därefter ge röst genom Cut Up- tekniken. Det blev således början på ett stort kollage som sedan fyra klasser/grupper från både gymnasiet och grundskolan färdigställde gemensamt inför Världspoesidagen och poesifestivalen 2020. Genom elevernas utvalda ord fanns det mycket att fånga upp och samtala vidare om i undervisningen.

Musik, poesi och tävlingsinslag fick fart på att skriva fri vers

När nästa sekvens inleddes var vi tillbaka på skolan och inför undervisningen hade eleverna tilldelats ett antal texter som inspiration för sitt poesiskapande. Bland de utvalda texterna fanns poeten Edith Södergrans två dikter; Vierge moderne och Dagen svalnar som sammankopplats till en låttext i versionen Jag e av artisten Molly Sandén, Samma värld av poeten Emil Jensen, Andra generationen av poeten Mona Monasar (som tidigare besökt elever på skolan) och slutligen Goliat av artisten Laleh. Vi började med att reflektera över konstutställningen och gå igenom dagens uppdrag som gick ut på att eleverna skulle välja ut vilken dikt eller låt de skulle utgå ifrån för sitt eget skrivande. Somliga hade redan lyssnat och valt medan andra tog på sig hörlurar och började lyssna. Det uppstod en härlig stämning i gruppen, vilket det brukar göra när musiken och poesin förgyller undervisningen. Eleverna berättade för varandra vilken text de valt att utgå ifrån och vilken koppling texten hade till ett/flera av de globala målen för hållbar utveckling. Kreativiteten flödade och vi lyssnade in elevernas val och tankar kring skapandet av dikterna. Vi introducerade då också tävlingarna Sustainable Poetry och Jag skriver i dina ord och tipsade eleverna att lägga ner det där “lilla extra” på sina dikter och skicka in till tävlingarna.

Kreativt skapande av rekvisita

Efter diktskapandet var vi åter tillbaka bland poesins rekvisita, gudarna och maskerna, och fick denna gång besöka museets kreativa verkstad för att skapa egna masker. Papier-maché användes till modellering och därefter dekorerade eleverna maskerna med valfritt material. Eleverna uppmanades att skapa utifrån återvunnit material. Några tog med sig små detaljer hemifrån, andra hämtade löv från marken medan de flesta använde materialet som fanns på museet. Utmaningen var att få dikten och masken att harmoniera och slutligen bilda en helhet. 

Fördjupning i antikens litteratur

Parallellt arbetade vi med att fördjupa elevernas kunskaper i antikens litteratur, bland annat berördes grekisk mytologi som även togs upp under den guidade visningen. Normer, identitet och genus hamnade återigen i fokus i samband med exempelvis berättelsen om Oidipus. Genom ett antal multimodala källor utforskade eleverna antikens litteratur och bekantade sig bland annat med poesin från denna tid, exempelvis Homeros och Sapfo. Den avslutande delen på litteraturfördjupningen mynnade ut i en skriftlig text av utredande karaktär där eleverna bearbetade och redogjorde för ett avgränsat område som de slutligen presenterade utifrån en underbyggd slutsats. Förutom att utveckla elevernas ämneskunskaper, så syftade inslaget också till att stärka deras genremedvetenhet. Även om den utredande texten i sig inte hade autentiska mottagare ingick den i ett uttalat syfte, det vill säga att tillägna sig fördjupade kunskaper om antikens litteratur som stöd för eget litterärt skapande. 

Dikter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor

 Jag gör icke dikter utan jag skapar mig själv, mina dikter äro mig vägen till mig själv.

Edith Södergran, Litteraturbanken

När eleverna slutligen lämnade in sina dikter för vägledande respons fick de möjlighet att bearbeta dikterna utifrån både elev- och lärarrespons. Responsen var lärorik eftersom eleverna bland annat upptäckte språkliga nyanser och hur deras ordval kunde bli mer koncentrerat. I uppgiften ingick också att reflektera över sitt eget kreativa skapande utifrån innehållet och lärandemålen. Dikterna samlades på en Padlet (digital samarbetsyta) som delades i Classroom. När eleverna hade skola hemma (på grund av coronapandemin) presenterade de sina dikter för varandra parvis i Meet, vilket blev ett socialt och uppskattat inslag i undervisningen. Den ursprungliga tanken var att deras dikter skulle ingå i poesiutställningen i samband med Trelleborgs poesifestival 2020, varav några också skulle ingå i ett scenframträdande. På grund av coronapandemin blev poesifestivalen (som så många andra arrangemang) framflyttad. 

Ta del av bilder i filmen och följ den spännande fortsättningen i lucka 22. Då berättas hur eleverna skapade framtidssagor utifrån dikterna där bland annat deras masker transformerades till ett magiskt föremål i berättelsen. Simsalabim – I sagans värld och i skolan kan allt hända…