Lucka 11 – Jag vill bygga något vackert – och bli ihågkommen

Jag vill bygga något vackert. För jag vill bli ihågkommen. […] Det var min dröm också. Men indianpojkar får inte drömma sådana drömmar. Och vita flickor får inte heller ha stora drömmar. Vi förväntas vara nöjda med våra begränsningar. […] Vi ville både flyga…  

Utdrag ur Den absout sanna berättelsen om mitt liv som halvtidsindian, s 118-119

Eftertänksam läsning och dialog

Hur kan elever utmanas till eftertänksam läsning, det vill säga att gå på djupet i innehållet i boken vi läser gemensamt? Att läsa textnära handlar om att studera innehållet på djupet – om att få elever att ikläda sig rollen som utforskande. När vi läste, samtalade och skapade utifrån boken ”Den absolut sanna berättelsen om mitt liv som halvtidsindian” av Sherman Alexie, utifrån ett ämnesövergripande perspektiv i engelska 5 och svenska 1 i gymnasiet, fokuserade vi på läsutmaningar som balanserades med effektiva stödstrukturer (scaffolding).

Att få drömma, utan att dömas

Utmaningen började inte med läsningen av Sherman Alexis bok utan med en föreläsning tillsammans med Staffan Taylor, professionell drömmare, tidigare i höst. Inför läsningen fick eleverna möta Staffan Taylor i en upplyftande föreläsning om att uppfylla sina drömmar utan att dömas följt av en poesiworkshop i skolans mediatek. Under det kreativa skapandet fanns det utrymme för eleverna att ställa utforskande frågor och för dem att sätta ord på sina egna tankar och känslor genom olika poesimetoder som exempelvis Black Out Poetry, Cut Up Poetry, och digitalt diktskapande. Det mynnade ut i dikter, som skildrade elevernas drömmar om en rättvis och hållbar värld, vilka sedan delades i mediateket där eleverna träffades över programgränserna.

Padlet – dikter och material från poesiworkshopen i skolans mediatek

I have a Dream – Konsten att få andra att lyssna

Ett annat inslag i undervisningen inför läsningen av boken var arbetet med retorik kopplat till poesi. Vi utforskade tillsammans de 9 hemligheterna bakom Ted-tal och analyserade olika Ted-tal utifrån de tre komponenterna; emotionellt, nyskapande och minnesvärt. Eleverna fick välja mellan att läsa valda delar ur böckerna; ”Tala som Ted” av Carmine Gallo och ”Modern Retorik” av Elaine Eksvärd och utifrån innehållet spela in en podd där de förmedlade sina bästa retoriktips i syfte att få andra att lyssna. Vi samtalade om begreppen ethos, logos och patos och olika stileffekter, bland annat anafor i samband med att vi lyssnade till Martin Luther King Jr. berömda tal I have a dream. Vi samtalade om vältalighet, budskap och inte minst om konsten att improvisera om du talar från hjärtat kring något som betyder mycket för dig; ”I have a dream that one day […] I still have a dream […] I have a dream today…[…]

När eleverna sedan under och efter läsningen skulle skriva egna dikter med utgångspunkt i boken ”Mitt absolut sanna liv som halvtidsindian” fick de träna på att skriva med upprepning av ord i början av meningar; Min dröm… En dag… Jag önskar… Genom att koppla ihop retorik och poesi öppnades möjligheten att träna på att framföra dikten på ett sätt som gör att andra vill lyssna. Vi pratade då också om betydelsen av intonation, träffsäkra ord, pauser och tempo, artikulation, ögonkontakt, kroppsspråk etc.

Padlet – stöd inför, under och efter läsningen

Orden får liv i ett nytt sammanhang

Vi samlade citat, bilder och serier ur boken och delade på en gemensam digital anslagstavla i Classroom (Padlet), vilket dels fungerade som stöd under läsningen, dels som inspiration för elevernas diktskapande. Det tillgängliga innehållet var i synnerhet ett bra stöd för att snabbt komma igång med det kreativa skrivandet. Vi samtalade också om tema, motiv, budskap, språk och stil och så fastnade vid dikten i slutet av boken. I engelska hade eleverna fördjupat sig i författarens avsikter med boken och hens livshistoria. Elevernas kopplingar mellan innehållet i boken och identitet och tillhörighet blev då lätta att ”fånga in”;

Jag insåg att jag var spokaneindian
och att jag tillhörde den stammen.
Men jag tillhörde också de amerikanska immigranternas stam.
Och basketspelarnas stam. Och bokslukarnas stam.
Och serietecknarnas stam. […]

Vi samtalade vidare om barns rättigheter, utanförskap och mobbning utifrån följande citat; ”Jag gillar inte att gråta, sa jag. De andra i skolan slår mig när jag gråter. Ibland gör de så att jag gråter bara för att ha en anledning att spöa upp mig.” Jag vet, sa han (läraren). Och vi låter det ske. Vi låter dem ge sig på dig.” (samtal mellan Junior och hans lärare, s. 47-49) Och ”Var finns det mest framtidstro? Hos de vita svarade mina föräldrar i kö.” […] Jag vill byta skola, sa jag. ” (s. 52)

Slutligen övergick samtalet i elevernas tankar om mod, om att inte ge upp, och om att våga bryta sig loss och följa sina drömmar. I boken läste vi; ”Jag avskyr den här lilla staden. Den är så liten. För liten. Allt här är smått. Människorna här har små idéer. Små drömmar. […] Jag vill sticka härifrån så fort jag kan. Det känns som om jag föddes med en resväska i handen.[…] Jag vill bygga något vackert och bli ihågkommen.”( s. 118)

I slutet av läsningen antog eleverna utmaningen som var att förändra något de tycker är fel i boken och ge orden liv i ett nytt sammanhang. Dikterna som skapades speglade elevernas tankar om att motverka mobbning, ensamhet, utanförskap, ojämlikhet osv. Efter boklösningen fick de slutligen bearbeta sina dikter och då fokuserade vi på att träna på radklyvning och språklig utsmyckning.

Genom det här kreativa skapandet över ämnesgränserna fick eleverna koppla ihop läsningen av boken i flera lärorika sammanhang där bland annat strategier för att skriva dikter med anpassning till den typiska uppbyggnaden och språkliga drag blev ett naturligt inslag. Ord och begrepp i boken användes för att uttrycka såväl kunskaper som egna känslor och tankar.

Uppdaterad 12/12-2020