En av skolans viktigaste uppgifter är att ge elever möjlighet att lära om demokrati och mänskliga rättigheter genom demokratiska arbetsformer för att aktivt kunna ta del i demokratin. Inspireras av en undervisning där elever blir aktiva medskapare i trygga rum med tillitsfulla relationer, där olikheter är en tillgång och mångfald bejakas.
När en uppstart har just den effekt som en önskat och elevernas nyfikenhet känns i hela i klassrummet. Volymen är hög. Artisten Dox framför via Youtube sin låt “I can´t breathe”. Han sjunger om George Floyd och visar sitt engagemang för Black Lives Matter. Eleverna kommer in klassrummet undrandes “Vad händer”. Videon fyller rummet med rap och sång. Eleverna kan se hur människor engagerade i BLM demonstrerar. Poliser och demonstranter kramas, räcker blommor. Människor samlas i sorg och gråter. Människor flyr då demonstrationer urartat och resulterat i kaos.
Musiken tystnar och klassrummet vibrerar av elevernas frågor – Vad ska vi göra idag? Nästan alla våra elever i åk 8 har sett youtubeklippet med George Floyd som dör efter ett ingripande av amerikansk polis. Klippet väcker både känslor och frågor. Varför gjorde polisen så? Varför lyssnade de inte? Han fick ju inte luft? Var han kriminell? Varför demonstrerar så många?
Vi inledde terminen med ett ämnesövergripande område i samhällskunskap och svenska. Eleverna skulle lära om politik, statsskick och demokrati. Vi lärde om mänskliga rättigheter och hur dessa i hög grad tangerar demokratibegreppet. Vi lärde oss om Vitryssland och varför demonstrationer pågår och vad människorna kämpar för och hur de som styr landet kämpar mot folket. Vi lärde om hur det är att leva i en teokrati, vilken betydelse rättssäkerhet innebär för var och en och hur livet påverkas när rättssäkerhet saknas.
Därefter kastade vi oss in kolonisering, triangelhandel följt av amerikanska och franska revolutionens tidsepok. Några elever tyckte det kändes dammigt med historia och knorrade. Just därför är det extra roligt att lyckas fånga elevernas intresse med att kunna peka på hur historien påverkar nutiden. Om inte européer hade använt människor från Afrika som en handelsvara under 1500-1800 talet – så hade Amerikas befolkning högst troligt sett helt annorlunda ut.
Att nutida BLM -rörelsen protesterar mot att afroamerikaner systematiskt diskrimineras och skjuts till döds av polisen i Amerika, sätts i ett annat ljus när eleverna lär sig mer om rasismens historia, får en inblick i triangelhandelns orsaker och konsekvenser. Hur idéerna ändras och hur upplysningens tankar kring människors lika värde växte fram. Men att rasismen fortfarande lever kvar och även handel med människor fortfarande pågår i vår värld.
När jag använder musik i undervisningen, spelfilm, litteratur, annonser från dåtiden, poesi och bilder i undervisningen så är min uppfattning att elevernas intresse ökar och att de kan sätta sig in i individers öden och samtidigt ökar deras förmåga att kunna sätta historiska skeenden i ett större perspektiv. Att eleverna inte tycker det är okej med slaveriet förr och nu framgick tydligt i texterna de lämnade in:
Jag tycker att denna scenen med handel av människor var så stark och mäktig på något sätt. Jag fick en klump i magen och jag mådde riktigt dåligt. På något sätt kände jag mig nästan skyldig. Inte för att jag har gjort något sånt där eller för att någon nära mig har gjort det men av någon anledning skämdes jag. För jag förstår att det fortfarande finns folk som inte tycker att detta är fel, men även folk som fortfarande går igenom detta.
Elev. åk 8
Och att deras syn på BLM ändrades är också tydligt. Att jag på så vis bidrar till att dessa unga tänker kring sin tid och funderar på hur världen de ska leva i ska vara – är det bästa med mitt uppdrag som lärare.
Sara Wollin, Förstelärare Västervångsskolan, Trelleborg
Fler tips!
Ta del av Skolverkets stöd för att arbeta med svåra frågor i undervisningen: Kontroversiella frågor – Skolverket
Låt dessa frågor bli en del av den ordinarie undervisningen: Forskaren: Kontroversiella frågor svåra för lärare – SVT