Under ett antal veckor har vi läst klimatantologin “Vad håller ni på med?” och arbetat engagerat med loggbok, haft digitala samtal och olika uppgifter kopplade till bokens texter. Vi har exempelvis diskuterat innehåll och budskap i några olika texter och jämfört texter med varandra. Gymnasieeleverna har gjort kopplingar till sig själva och sin omvärld samt skapat egna dikter med utgångspunkt i det lästa. (Sahlin, P. Vad håller ni på med?- Lärarhandledning)

Eftersom gymnasieeleverna har skola hemma blev det än större fokus på det digitala samtalet under bokläsningen, vilket uppskattades mycket av eleverna. De har också, under läsningens gång, haft möjlighet att samtala med varandra två och två via Hangouts. Att arbeta parvis med läsvänner är ett bra sätt att stödja elevernas läsengagemang och läsförståelse.

Det viktiga gemensamma textsamtalet

Inför läsårets sista litteratursamtal i Google Meets fick eleverna förbereda sig genom att gå tillbaka i sina läsloggar och välja ut den text de fastnat mest för under läsningen. Tanken var att inleda samtalet med deras val av texter och på så sätt “värma upp” inför en den gemensamma textnära analysen. Det överraskade att merparten av elever valt dikten “Fräsch på insidan” av Ida Olofsson. Det var just den texten jag valt ut till övningen i textnära analys. Det hela resulterade i stafettläsning av dikten följt av ett nyanserat textnära samtal där flera tolkningar och tankar presenterades.

Litteratursamtalen genomfördes i Google Meets, eleverna var indelade i grupper med 4-6 elever i varje och samtalet pågick cirka 30 min. Medan vi samtalade i grupper arbetade de andra eleverna med bearbetning av bokuppgifterna. Syftet med samtalet var att “packa upp” dikten tillsammans för att få igång ett djupare tänkande. Vi använde oss bland annat av olika textkopplingar; text-mig, text-text och text till omvärlden, med extra fokus på elevernas erfarenheter och tankar kring klimatmålet. Som stöd för samtalen använde jag några av frågorna i bokens lärarhandledning; se länk i inledningen.

Critical Literacy- perspektiv

Genom att fånga in elevernas intresse och engagemang för texten samtidigt som vi reflekterade över vad texter gör med oss som läsare fick vi fart på samtalet. De tränade på att förhålla sig kritiskt till olika beskrivningar av omvärlden, exempelvis genom frågor som; vilka värderingar framträder i dikten? Vad försöker dikten göra med oss och omvärlden? Vilka röster hörs/hörs inte i dikten? Vi samtalade om att texter aldrig är neutrala och att jag som lärare också signalerar något när jag väljer ut texter som vi arbetar med i undervisningen. Det är därför viktigt att eleverna engageras i textsamtal där de tränas i att läsa både med och mot texter och lär sig urskilja underliggande budskap. Vi avslutade samtalet med reflektion kring huruvida de kunde känna igen sig i dikten för att sedan fundera ut en fråga de skulle vilja ställa till poeten Ida. Vi avslutade med en individuell övning där eleverna skrev klimatdikter. Här följer några av dikterna som eleverna skrev;