Kan estradpoesi väcka intresset för religionsämnet? Det är en fråga som undersöks i läraren Gunilla Lundquists klassrum. I texten Flyttar gränser och spräcker bubblor, publicerad i Tidningen Grundskolan, förmedlas hur ett nationellt prov fick henne att tänka om och ändra arbetssätt.

Provet fokuserade mycket på etik- och livsfrågor och eleverna kände sig inte förberedda eftersom undervisningen enligt dem hade handlat mest om världsreligionerna. Gunilla Lundquist fick sig en tankeställare. Hur får man elever att inse att alla människor har en livsåskådning och funderar över existentiella frågor? 

Gunilla Lundquist

Det nya arbetssättet öppnade upp för elevernas erfarenheter att ta plats i undervisningen samtidigt som de utmanades med innehållsstoff som vände blicken utåt. I sammanhanget fick de möta estradpoeten Emil Jensens dikt Samma värld. En dikt som väckte nyfikenhet och fick igång elevernas tankar och reflekterande samtal.

Critical literacyperspektiv

Genom samtalen ges en bild av hur populärkulturen och elevernas kulturer ömsesidigt tar plats i undervisningen, vilket tycks väcka deras lust till medskapande. Genom att utgå från ett critical literacyperspektiv utmanas eleverna i sina föreställningar om andra, om sig själva och om världen. De får syn på det som hänger ihop respektive inte hänger ihop och utvecklas genom dialogen som bygger på gemensamt tänkande. Vidare kan deras utforskande fördjupas (genom att ställa kritiska frågor) och leda till att poetens perspektiv ifrågasättas och utmanas, vilket stärker elevernas kritiska medvetenhet och förståelse för att en text aldrig är neutral (Bergöö. K & Jönsson. K (2016) Ett öga på texten, ett öga på framtiden. I: Berg Nestlog, E & Larsson, N (red.) Svenska- Ett kritiskt ämne. SLÅ16).

Att arbeta med poesi och hållbarhetsfrågor utifrån ett critical literacyperspektiv har många fördelar, bland annat eftersom det är ett flerdimensionellt sätt att arbeta med språket. Genom fokus på hållbarhetsfrågorna utmanas eleverna från ytinlärning till allt större djup i sin förståelse av viktiga ämnen, företeelser och frågor (Bergöö & Jönsson (2012) Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn).

Släpp fram elevernas röster!

Dikten Samma värld används tillfredställande i religionsundervisningen, och kan med fördel också användas i ämnesövergripande undervisning som slutligen mynnar ut i poesiskapande som kopplas till en/flera hållbarhetsfrågor.

Genom att använda filmklippet där barn läser samma dikt Samma värld kan de yngre barnen inkluderas i processen. Bergöö och Jönsson (2016) beskriver bland annat hur forskaren Stephanie Jones byggt upp avancerade läs- och skrivpraktiker för yngre barn som tar avstamp i deras erfarenheter sammanlänkat med poesi som berör ursprung, erfarenheter och liv. Utgångspunkten ger barnen möjlighet att samtala om hur uppväxten formar vårt språk, våra erfarenheter och vårt sätt att se på världen.

Genom att dekonstruera olika texter för att tydliggöra vilka utgångspunkter de är skrivna utifrån skulle vi kunna prata om skillnader i texterna utifrån att de uttrycker olika synpunkter på ett ämne. Det innebär inte att den ena synpunkten per automatik är sann och den andra falsk.

Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) Digitalisering, literacy och multimodalitet).

Läraren Gunilla Lundquists föreställning om att tonåringar har en tendens att se världen i svart eller vitt och det faktum att de inte lärt sig inse att alla människor har en livsåskådning och funderar över existentiella frågor fick henne att tänka om och förändra sitt arbetssätt. Hon lyfter fram en del av lärarens viktiga uppdrag, vilket är att utmana elever med flera perspektiv. Genom att ge det demokratiska och kritiska språkarbetet större utrymme i undervisningen, genom alla skolstadier, stärks elevers förmåga att förstå komplexa problem, föra resonemang och sätta in frågorna i ett större sammanhang. Det ger elever möjlighet att se världen i fler nyanser.