Kan man få nobelpriset om man skriver dikter? Det är en bra fråga som en av eleverna lyfte när en ny undervisningssekvens inom projektet tog fart. Under tidigare sekvens tittade vi bland annat på filmklippet ”Jag är en siffra att räkna med” vilket är en inspirerande film som ger inblick i hur man kan kommunicera ett budskap som berör de globala målen. Se klippet om ni inte redan har gjort det! 

Nu har vi siktet inställt på att gemensamt tolka dikter och lära oss en enkel metod för att analysera. Vi pratade om att det finns många analysmodeller och kom fram till en bra utgångspunkt, vilket är kort och gott att undersöka yta och djup i innehållet. En elev sammanfattade det så här; “ytan” hittar vi på raderna, det kluriga är “djupet” för det gömmer sig mellan raderna… (och inom oss som mottagare, tänker jag…)

Eleverna som botaniserat i dikter under två veckors tid hjälptes åt, att inför uppdraget, bygga upp en bank av poesikällor som delades i vår digitala lärplattform. Bland annat tipsade de varandra om följande källor: appen “Poesi på G”, programmet ”Helt Lyriskt”, Litteraturbanken, besöka biblioteket som har en särskild plats för bara poesi, och så givetvis våra egna favoritpoesiböcker; se bild. 

Tanken är att alla, inför nästa veckas workshop, ska välja en dikt som ger en stark upplevelse eller berör på något sätt för att sedan analysera utifrån modellen vi talat om i dag, därefter dela med sig av innehållet och tolkningen med gruppen. Slutmålet är att presentera dikten muntlig med inlevelse, likt ”Poetry Slam” eller estradpoesi, som det också kallas, i samband med Världspoesidagen och poesifestivalen i Trelleborg. För att få inblick i hur estradpoesi kan gå till lyssnade vi till poeten Hedy Aliyar som tävlar i poetry slam. (Tv4).

Eleverna fick med sig budskapet: ge inte upp på en dikt som fängslar dig bara för att den är svår att helt få grepp om. Det går så klart att fastna för en dikt även om man inte förstår den fullt ut. Hur vet man det egentligen? Tanken är att vårt tolkningsarbete framöver ska ge effekt och hjälpa till med förståelsen. (En av eleverna lyfte fram att vi ska våga ta dikter som vi inte helt förstår så kan vi hjälpas åt med tolkningsarbetet.) Underbart, tänker jag!

Modellering

Eleverna fick lyssna till dikten jag valt (vi är alla medskapare och bygger kunskap tillsammans). Inte helt oväntat valde jag att presentera Romanska bågar av Tomas Tranströmer. Det var kul att eleverna uppmärksammat att dikten finns utanför vårt läranderum. Undra varför Maria satt upp den där?

Vi lyssnade när Tranströmer läser dikten med inlevelse (finns på Youtube) och märkte snabbt att vi behövde lyssna flera gånger. Dikter behöver vi ofta läsa flera gånger och så klart med eftertanke (genom att dela länken i vår plattform kan eleverna lyssna hur många gånger som helst). De samtalade två och två. Berättade för varandra om vilken känsla som väcktes direkt efter lyssnandet. Då fick vi syn på olika tolkningar och känslor. Här är några omedelbara reaktioner:  intressant, sorglig, skrämmande, jag känner optimism, lycka, liv, vet inte, konstig, svår…

Vi närläste därefter dikten tillsammans och undersökte både yta och djup genom att plocka ut exempel ur texten. I sammanhanget fick vi möjlighet att prata om varför Tranströmer anses vara ”metaforernas mästare”. Vi fastnade för att få till ett fördjupat samtal kring följande innehåll i dikten:

”Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

Slutligen fick eleverna tänka och gissa varför jag valt Romanska bågar och i synnerhet varför just den dikten möter eleverna varje gång de öppnar dörren till vårt läranderum. Vi berörde till sist elevens fråga; huruvida en poet kan få nobelpriset och hamnade i en diskussion om varför nobelpriset i litteratur inte delats ut 2018. Det får bli ett annat inlägg…

Så spännande det ska bli att få ta del av elevernas diktval nästa vecka och lyssna till deras motiveringar. Fortsättning följer…

Maria