SUSTAINABLE POETRY

Det blev som tidigare år ett mycket uppskattat inslag att skapa AI och crowdsourced poetry på poesifestivalen. I vanlig ordning är det Söderslättsgymnasiets kreativa skolbibliotekarier som håller i trådarna och väcker besökarnas poesiådra.

Barn och unga, pedagoger och lärare, bibliotekarier, museipedagoger, rektorer, förvaltningschefer, hållbarhetsstrateger, pensionärer, politiker, representanter från näringslivet, trygghetsvärdar, professionella kulturutövare, hållbarhetsambassadörer – listan kan göras lång av besökare på festivalen som blev medskapare till poesifestivalens samskapande dikter. Under ledning av mediatekssamordnaren Sten Ivarsson och bibliotekarien Sandra Lotfinia, växte dikterna fram under poesifestivalens gång. I deras digitala poesiworkshop var det möjligt för alla besökare att samskapa med ChatGPT.

I slutet av poesifestivalen tog Sten och Sandra plats på scen och vi fick vi lyssna till vad klimathopp betyder för oss som var på poesifestivalen. Här är fragment ur dikterna:

Mänskliga rättigheter, hand i hand med naturens sång

[…]

Det svåra blir möjligt när förändringens vind blåser

[…]

I klimathoppets trädgård, där framtidens grönska sprider sitt ord

[…]

Vi söker efter hållbarhet, med drömmar som strålar

[…]

Bättre världar formas, ur vår grönaste längtan

Live Scribing: Nikki Schmidt 

“Att läsa en dikt är att kliva in i någons universum en stund.”

Underbart! Poesin lever. I veckan ska elever på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg få lyssna till Talmannen Andreas Norlén som samlat sina favoritdikter i en bok och som i intervjun (se klipp) ringar in betydelsen av poesi; “Poesi är livet i koncentrat. […] “Poesin utforskar det som är djupt mänskligt.”

Det här är passande av många anledningar. Just nu utforskar mina elever, som läser litteraturhistoria i kursen svenska 2, vilka Karin Boye dikter som kan tänkas gå hem hos unga människor idag. De ska hålla argumenterande tal om hur man kan få unga att bli nyfikna på en av modernismens viktigaste banbrytare. Precis som Herr Talman brukar göra utmanas eleverna att förhöja upplevelsen genom att väva in poesi i talen. Vilka presentationer jag har att se fram emot! Jag undrar så vilka Karin Boye – dikter som fångar dagens unga och hur de vill övertyga varandra om att plocka upp diktboken och utforska Karin Boyes bidrag till samskapandet av ett nytt samhälle och en ny människa – vilket utvecklas ömsesidigt.

Jag håller med Herr Talman om att det är viktigt att sprida poesi och betydelsen av poesi. Jag håller också med om att poesi sänker trösklarna till läsningen. I samskapandet som sker inom Sustainable Poetry kan vi se det i praktiken gång på gång. Genom poesirörelsen Sustainable Poetry tar vi poesiupplevelsen till helt andra dimensioner tillsammans med barn och unga. Det handlar fortfarande om att reflektera över våra egna och andras liv, men även om att reflektera över hur vi tillsammans vill samskapa framtiden på hållbar väg. Att läsa, skapa och dela poesi för en hållbar framtid handlar verkligen om att öppna dörrar och kliva in i okända rum – inte bara människans utan även planetens. Genom ett tydligt fokus på lärande för hållbar utveckling sammanlänkat med poesi kan vi gå vilse, upptäcka dörrar som varit låsta under lång tid och i mörkret se ljuset som vilar där…

“Plastfria hav vill vi ha, rent vatten till alla ska det va…” På poesifestivalen i Trelleborg (som arrangeras varje år i samband med firandet av Världspoesidagen) kan barn och unga mötas över skolstadierna och få nya kulturupplevelser, ta plats på scen och förmedla poesi för en hållbar framtid. På poesifestivalen finns det möjlighet för barn och unga att lära sig om hållbarhet och utforska hur poesi kan bli en kraft för att påverka och förändra. I år var det fokus på att skapa klimathopp tillsammans. Vi fick lyssna till många modiga barn och unga som stod på scen, läste dikter och inspirerade till förändring och handlingskraft. Tom och Anton, anpassad gymnasieskola, läste både sina egna dikter och kompisarnas. Dessutom hade de sällskap av pedagogen Erika som läste några dikter.

I läroplanen för anpassad gymnasieskola betonas vikten av att unga kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden. Vidare står det att skolan ska stimulera kreativitet, nyfikenhet och självförtroende och skapa goda förutsättningar för ungas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.  Att ta plats på scen och förmedla en personlig dikt om hur vi kan ta hand om oss själva, varandra och planeten på ett hållbart sätt ger inte bara nya kunskaper och insikter utan även förutsättningar för personlig utveckling. Skolan ska stärka ungas tro på sig själva och på framtiden.

Genom att arbeta med poesiutmaningen i undervisningen kan skolan bidra till att utveckla ungas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma viktiga livsfrågor och skapa rum för att lyfta ungas perspektiv. I läroplanen för anpassad gymnasieskola framgår även det viktiga miljöperspektivet som ska genomsyra hela utbildningen. Undervisningen ska ge kunskaper och insikter så att unga kan hitta sin bästa väg framåt och medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan. “Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Ur läroplanen för anpassade gymnasieskolan).

Läs mer om hur unga kan engageras i ett gemensamt lärande för hållbar utveckling där ett multimodalt skapande och digitala resurser fyller en viktig funktion för lärande, utveckling och välbefinnande. Eleverna är medskapare i sitt eget lärande, får samtidigt utforska viktiga framtidsfrågor tillsammans med andra och göra sina röster hörda i en lärande gemenskap: Meningsfullt och hållbart lärande i anpassad gymnasieskola