Sustainable Poetry

Barns och ungas röster för en hållbar framtid

Värna om det allra viktigaste – “vår himlajord”

Utbildning är nyckeln till välstånd och öppnar en värld av möjligheter som gör det möjligt för var och en av oss att bidra till ett hållbart samhälle.

Agenda 2030 – Mål 4

Våren är här och i samband med kampanjen Skräpplockardagarna (som är en pedagogisk uteaktivitet) ger sig barn och unga ut i naturen för att samla skräp. De får också lära sig om nedskräpningens konsekvenser- om hur skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör städer otrygga och kostar samhället mycket pengar – helt i onödan (Håll Sverige Rent, Skräpets konsekvenser).

Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm som medverkar i kampanjen har skapat en sång som handlar om hur skräpet förstör deras framtid. Här kan ni höra sången: https://youtu.be/UWE1I1bXvZs och läsa mer om deras viktiga insats för miljön: Barn sjunger om skräp (Håll Sverige Rent, va TT).

Ett annat exempel är barn och unga som skapar miljö/naturdikter i samband med den internationella dagen för biologisk mångfald och poesiutmaningen Tankar om demokratin framtid av barn och unga. Bland annat har Lisa Nilssons tolkning av Evert Taubes visa Änglamark i “Så mycket bättre” använts som inspiration för diktandet. “Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och lunden den gröna…” Barn och unga upplever naturen med alla sinnen; ser sig omkring, lyssnar, luktar… och bearbetar sina intryck och upplevelser genom att skapa dikter för en hållbar framtid. Haiku, årstidsdikt, ögonblicksdikt, sinnesdikt, visionsdikt, dikta fritt – det finns många vägar till målet – hämta inspiration här: Naturpoesi Kombinera gärna bild, dikt och musik. Kanske blir det ett samskapande mellan bild, no-ämnen, språk och musik?

Barbro Westlund (fil. dr. i didaktik och lektor i läs- och skrivutveckling) avslutar sin bok Att undervisa för livslångt lärande – Didaktiska perspektiv med visan Änglamark av Evert Taube och betonar lärarens viktiga uppdrag i att undervisa för en hållbar framtid – att aktivt undervisa för att påverka dina elevers mindset att ‘både vilja’ och också ‘kunna’ påverka vad som sker på vår himlajord (sid. 200).

våren kan anas
törnrosasömnen bryts
fjärilsförvandling

“Ja visst gör det ont” – Ungas röster för demokratins framtid

Vi välkomnar våren och firar demokratin 100 år genom att utforska kvinnlig rösträtt och litteraturhistoria samt läsa och skapa poesi. Eleverna som läser svenska 2 i gymnasiet har fått veta att den berömda dikten “Ja visst gör det ont” av Karin Boye är en hyllningsdikt till författaren, journalisten, rösträttsaktivisten, freds- och miljökämpen Elin Wägner. Ett spännande poesiäventyr inleds där vi fokuserar på att använda skönlitteratur och andra typer av texter, film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Tanken är att innehållet ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv (svenska för gymnasiet).

Möta och utforska

I dokumentärfilmen “Rösträtt för kvinnor 100 år” (UR) skildras den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar. Eleverna lyssnar uppmärksamt när de får inblick i det könssegregerade samhället och “möter” de kvinnor som kämpade för rösträtten, bland annat Elin Wägner. Innehållet väcker starka reaktioner, i synnerhet när de får höra hur motståndarna uttryckte sig nedsättande om kvinnor och motarbetade deras rätt att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Eleverna blir engagerade och delar sina tankar och åsikter med varandra. Vi gör kopplingar till texter vi läst och till samtiden. Samtalet öppnar också upp för en naturlig övergång till presentationen av Elin Wägners två verk; romanen “Pennskaftet” och debattboken “Väckarklocka” samt det kända fotografiet där Elin Wägner tittar på den höga stapeln av pärmar som innehöll namninsamlingen för kvinnlig rösträtt insamlad av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Vi dröjer oss kvar vid ordet “väckarklocka”, vilket kommer att bli centralt i skapandet framöver. I slutet av undervisningssekvensen får eleverna i uppdrag att lyssna till poddavsnittet “Elin Wägner – 100 år före sin tid” (Bildningsbyrån – Tänka mot strömmen) och skriva anteckningar inför nästa sekvens.

När dikten kommer till dig var beredd

Dikter vill bli både hörda och sedda och det gäller att öppna sina sinnen för att ta emot dem. Öppenhet och nyfikenhet är det viktigaste i mötet med poesi, precis som i mötet med en annan människa.

Boglind & Nordlund, 2021, sid.1

Ann Boglind och Anna Nordlund inleder texten Låt dikten komma till oss! Poesi och poesididaktik genom hela grundskolan (Skolverket) med en dikt av poeten Brita af Geijerstam. Den handlar om att vi ska vara beredda och öppna för dikter eftersom de har ett budskap. I nästa sekvens öppnar vi våra sinnen och tar emot Karin Boyes uppskattade dikt “Ja visst gör det ont” och reflekterar över vilka tankar, känslor och stämningar dikten väcker. Vi övergår sedan till att lyssna på “Karin Boye förklarad” (UR) för att få veta mer om Karin Boyes liv och författarskap. Eleverna reagerar bland annat på hur hen tvingades att hålla sin homosexualitet hemlig och kopplar det till jämlikhetsfrågan; det globala målet 10 och mänskliga rättigheter. Vi samtalar om dikten som berör växtkraften och modet att göra upp med det gamla och lämna plats för det nya, trots osäkerhet och rädsla. Därefter reflekterar vi över dikten som är en hyllning till Elin Wägner i samband med hennes 50 års dag. Vilka kopplingar ser eleverna mellan innehållet i dikten och Elin Wägners liv och gärning?

Läs poesi, fånga vårtecken och skriv haiku

Vi utforskar vidare och hamnar på Karin Boye Sällskapets sida där det berättas om återkommande mönster i Kari Boyes dikter, exempelvis naturen, växtlighet och växtkraft, rörelse, utveckling och förnyelse. Boye älskade trädet eftersom det ständigt växer och utvecklas – trädsymboler och trädmetaforer är därför vanliga i dikterna. Elevernas följande uppdrag är att läsa fler dikter. De får välja mellan att låna ett exemplar av diktboken “Karin Boye – samlade dikter” eller läsa dikter på nätet. De ska också ge sig ut i naturen och fånga vårtecken i bild och därefter skriva en haikudikt där första raden anger årstiden, andra raden en iakttagelse eller en känsla och tredje raden introduceras något nyskapande (gärna överraskande). Vi har tidigare arbetat med haikudikter i kursen, så eleverna har viss förförståelse. De ska också fånga in någon av Elin Wägners hjärtefrågor i dikten: jämställdhet, fred och miljö. Genom poesiutmaningen “Tankar om demokratins framtid” kan eleverna uttrycka sina tankar och idéer för att stärka demokratin – Göra sina röster hörda för demokratins framtid.

Man förstår hållbar utveckling bättre när man berättar för andra

Elever (åk 1 och 2) på barn- och fritidsprogrammet i Trelleborg har lärt sig om de globala målen och poesi i ämnet svenska. Utifrån det har de planerat, genomfört och utvärderat en poesiaktivitet för barn i förskolan och grundskolan. Aktiviteten ingick i deras APL och berörde kurserna: svenska, lärande och utveckling och pedagogiskt ledarskap. Här följer tre exempel på aktiviteter som elever genomfört för att öka barns kunskaper om hållbar utveckling samtidigt som barnen fått vara med och ge röst kring det som är viktigt för var och en.

Lärande samtal

När eleverna var tillbaka på skolan, efter ett antal lärorika praktikveckor i förskolan och i grundskolan, berättade de engagerat för varandra om samtalen de haft med barnen om de globala målen och om deras kreativa poesiskapande.

Några veckor tidigare hade eleverna samarbetat först parvis och sedan på egen hand för att planera aktiviteten, definiera lärandemål, välja ut passande material och planera genomförandet. De utgick från planeringsmallen som används i apl-kurserna, vilket underlättade arbetsprocessen. En del i processen var att först genomföra aktiviteten själv för att sedan leda den tillsammans med barnen. Med avstamp i de globala målen, läsningen och samtalen utifrån bland annat boken “En droppe midnatt” av Jason Timbuktu Diakité och olika dikter samt eget diktande förberedde de sig för att genomföra aktiviteten med barnen. Vi samtalade bland annat om följande frågor: Hur inspirerar och utmanar vi barnen att ge röst? Vilket material passar för målgruppen? Hur inkluderar och engagerar vi alla i en nyskapande aktivitet som hållbar poesi? Samtalet kring olika sätt att uttrycka sig kom snabbt igång, likaså hur man ska leda på ett bra sätt så att aktiviteten inte avstannar och att alla får komma till tals. Eleverna hade många tankar att delge varandra. Vi pratade också om vikten av att i vardagen, genom alla skolstadier, arbeta aktivt med ett jämlikt och jämställt förhållningssätt. Alla barn ska erbjudas samma möjligheter till lärande och utveckling och inte begränsas av exempelvis könstillhörighet.

Barns tankar om jämställdhet

Målet med denna aktivitet är att få barnen att förstå vad jämställdhet handlar om.

Elev

När eleverna fortsatte att berätta om sina aktiviteter framträdde tecken på lärande och även glädjen som uppstår när eleverna har lyckats med en stor utmaning. En elev berättade om hur några utvalda bilder blivit utgångspunkt för ett samtal med barnen (5 åringar) i förskolan. När barnen samtalade utifrån bilderna, med stöd av frågor, skrev eleven ner deras tankar. De överraskades sedan av att eleven hade skapat en dikt där barnens föreställningar om könsroller hade vänts upp och ner; exempelvis berättade barnen att det är pappa som meckar med bilen och bygger saker och mamma som lagar mat och städar. Eleven skapade således en normkritisk dikt och läste upp dikten som fick väldigt god respons av både barnen och handledaren.

Barns tankar om miljöfrågor

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Eleven hänvisar till läroplanen för förskolan Lpfö 98 rev. 2019

Ytterligare en elev berättade om sina erfarenheter av att ha samtalat med barnen i förskolan (5-6 åringar) om de globala målen samt hur de skapat bilddikter genom Heartmaps : Elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande (Georgia Heard). När eleven fångade upp elevernas erfarenheter och tankar, var det störst intresse för att samtala om miljöfrågor. De pratade om var skräpet hör hemma, att det är bra för miljön att välja cykel och att vegetarisk mat är bra för både människa och natur. När eleven reflekterade över sin ledarstil, så lyftes det demokratiska arbetssättet fram och hur viktigt det är att ha ett inkluderande förhållningssätt. Det var viktigt att alla fick komma till tals, berättar eleven.

Det var många av barnen som hade så mycket tankar och idéer på vad de skulle rita så vissa ritade både på framsidan och baksidan. Det var mycket roligt att se barnen så engagerade.

Elev

Barns tankar om jämlikhet

Barnen i årskurs 5 fick lära sig mer om jämlikhet och skapa egna dikter. Eleven som genomförde aktiviteten berättade att de började med att reda ut begreppet jämlikhet tillsammans. Syftet var att få syn på deras förkunskaper, därefter flyttades fokus till dikter. Barnen visste inte mycket om dikter, men de var nyfikna. De fick veta hur det är möjligt att skapa dikter på olika sätt och fick lyssna till en dikt som eleven själv skrivit i undervisningen i svenska. Dikten blev en modelltext som syftade till att inspirera och underlätta för barnen att komma igång med diktandet.

Målet med aktiviteten är att eleverna ska lära sig mer om jämlikhet. De ska även lära sig att skriva dikter.

Elev

Eleven skrev i sin reflektion att övningen utmanade barnen att tänka själva och klä sina tankar och idéer i ord.

Det blev en bra aktivitet, med ett bra resultat och många fina dikter. Eftersom de flesta inte hade skrivit dikter innan så lärde de sig något nytt.

Elev

Eleven berättar vidare att någon vecka senare fick barnen besök av Techno Slöjd och möjlighet att skapa egna låttexter. När inspiratören, som höll i workshopen, frågade om barnen kände till dikter så ropade barnen; “Ja”.

Eftersom de hade skrivit dikter med mig bara någon vecka innan så hade de redan förkunskaper och det tyckte jag var jättekul. När hon hade frågat och alla elever ropade “JA” så kände jag mig jättestolt, eftersom det var jag som presenterade och lärde dem det. Jag kände att jag hade gjort något viktigt som eleverna hade nytta av.

Elev

Elevernas medskapande i skolan och i yrkeslivet

Genom att planera, genomföra och utvärdera en egen poesiaktivitet med koppling till de globala målen för hållbar utveckling har eleverna fått möjlighet att utveckla såväl initiativförmåga som kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt tillsammans med barn. De har haft ett stort medskapande i val av både arbetsprocess och innehåll och fått uppleva hur deras lärande och handlingskompetens får betydelse för barns språk- och kunskapsutveckling samt lärande för hållbar utveckling i yrkeslivet.

En grundläggande tes för lärande är ”att man förstår något bättre när man förklarar det för andra”, det vill säga kommunikation är viktig för utveckling av egen förståelse och lärandet i allmänhet.

“Vägen från kunskap till handlingskompetens”
Oleg Popov, Umeå Universitet

Sida 1 av 135

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén